Jag bara undrar !!! Det verkar ibland när man läser inläggen att det skulle vara ett "nerköp" att ta ett - son efternamn.??!! själv ska jag bli en Andersson och är stolt att få samma namn som min man! äe det fler som får ett "vanligt" efternamn??
Ska byta från ett väldigt ovanligt svenskt efternamn till ett väldigt vanligt danskt men då blir jag ju inte så vanlig när jag är på besök i Sverige... 
Dubbel-namn går helt bort enligt min mening!!
Min blivande heter ett son-namn och jag har ett halvvanligt efternamn. Jag vill INTE byta till min blivandes namn. Bara där vi bor finns det redan sex personer med det namn som jag skulle få.
Han vill inte byta till mitt efternam heller - eftersom han inte vill förknippas med en knäpp farbror till mig, vilket jag har full förståelse för, då han bland annat skulle bli otroligt tråkad av sina vänner.
Vi funderade på att slå ihop våra namn och bilda ett nytt - men det fanns redan. Nu är vi kluvna. Det är viktigt för oss båda att heta samma sak!
Inte så spännande kanske, men fult? Nej.
Apropå det här med -son namn. Jag tänker behålla mitt son namn och inte byta till min bilvande mans son namn. Min blivande har blivit litet sur över detta. Själv har jag svårt att förstå att det där med samma namn är så viktigt. Vi gifter oss av kärlek räcker inte det? Ett praktiskt problem som jag funderat över är hur man meddelar vänner och bekanta att man behåller sitt respektive namn. Idag (innan vi gift oss)händer det att bekanta adresserar post till oss gemensamt med min blivandes efternamn. Det kan kännas litet irriterande att de inte skriver mitt namn då vi varit tillsammans i elva år och borde veta.
Hurra för Gunilla!
Jag tänker inte heller byta namn, och inte han heller, det känns som om det inte spelar någon som helst roll vad man heter i efternamn! Mitt namn har jag haft i 30 år och det får hänga med ett bra tag till (ta i trä). Däremot får våra barn hans otroligt trevliga och ovanliga efternamn, och inte mitt lite kantiga som jag delar med 3221 andra.
Jag byter från ett eftenamn med ca 1000 användare till Andersson i sommar. Mej gör det ingenting!!
Kram Daffy!!
...och jag blir fru Petterson. Härligt!
Min blivande man - Per - sa att han absolut ville att vi skulle ha samma efternamn och han var villig att ta Carlsson. Jag ville dock hellre byta till hans efternamn som bara ca 5000 människor heter i efternamn (kollade just statistiken på scb:s sida!)
Ser fram emot att byta bort -son efternamnet!
Man göra som man själv må tycka
Jag ska byta efternamn till något som bara ca 7-8 personer har i hela (!) Sverige (4pers i hans familj). DET känns konstigt, utelämnande, för då kommer ju ALLA lätt veta vem jag är.. på nåt sätt. Eva Nilsson är betydligt vanligare om man säger så ;)
Jag kommer att bli en underbart stolt och lycklig Fru Eriksson.
För mig är DET namnet det vackrast namnet som finns, för min älskade heter så.
Eriksson har följt den manliga sidan av min blivande mans familj sedan över 350 år. Har man det i tankarna blir namnet än mer speciellt.
Jag tycker att du ska göra som du känner!
Tycker man om sin blivande mans namn, så ska man ta det.
Själv kan jag inte identifiera mig med ett "son-namn", eftersom jag har ett ovanligt efternamn som jag tycker mycket om, så jag har valt att behålla mitt det. Min kille väljer antingen dubbelnamn eller mitt, eftersom han känner att han vill visa utåt att vi är gifta. Det tycker jag är strongt av honom, eftersom kvinnorna traditionellt sett tar männens efternamn...
Både jag och min blivande har son-namn men mitt är mer ovanligt. Han heter Johansson vilket är Sveriges vanligaste efternamn och jag vill inte heta det. Han bryr sig inte altför mycket om vad han heter så han kommer antagligen att byta till mitt namn. Alternativt kan ju båda byta namn till något släktnamn men vi har inget som vi tycker passar.
Men jag tycker absolut att man ska få heta vad man vill och vanliga son-namn är det inget fel på. Jag vill också ha samma namn som honom och jag skulle hellre byta till Johansson än ha olika......men det är ju jag! :o)
Jag har ett valdigt vanligt -son namn och ska gifta mig med nagon som har ett valdigt ovanligt namn. Jag tycker att trenden i Sverige att byta bort -son namn till ovanligare namn ar konstigt. Har svart att forsta varfor manga tycker att det ar, kalla det vad man vill ofint, vanligt etc, med ett -son namn. Det finns inget namn som visar ens rotter sa mycket som ett -son namn. Har man ett -son namn sa visar det tydligt att man harstammar fran Skandinavien. Vi bor i England dar byte av efternamn av den anledningen att det ar vanligt ar helt frammande, har behaller man sitt namn eller tar sin makes namn. Jag har pratat om den svenska trenden att 'se ner' pa -son namn med vanner har. De allra flesta tycker att det verkar valdigt konstigt att byta bort sitt namn bara for att det ar vanligt. Jag har flera ganger fatt hora hur tur jag har att ha ett sadant bra namn och mitt efternamn ar Olsson!!!
