Vad kommer först: Bröllop eller barn?

Tar inte alls illa upp och vill väldigt tydligt understryka att resonemanget är högst individuellt, jag har inga som helst åsikter om hur andra väljer att göra och har mängder av exempel på fantastiska förhållanden/äktenskap och föräldrar i bekantskapskretsen som gjort sin resa på helt andra sätt. Men ja, i en mening tror jag att vi kommer lära känna varandra på ett annat sätt som äkta makar. Då är det vi, inte oavsett vad men nästan, då har vi lovat att jobba och kämpa för vårt förhållande på ett annat sätt. För mig är det stor skillnad på att vara tillsammans och att vara gift, inte bara juridiskt. Hade jag blivit gravid så hade vi nog skyndat på äktenskapet.

Sen tror jag också det beror mycket på var man är i livet. Jag pluggar fortfarande, han har visserligen fast anställning sedan många år men vidareutbildar sig just nu inom jobbet på samma plats som jag men blir klar innan. Så, första året hade vi ett distansförhållande, just nu bor vi ihop i ett studentrum och till hösten kommer en av oss att behöva veckopendla, oklart vem och var. Nästa vår hoppas jag att vi kan hitta en "riktig" bostad tillsammans, även om någon av oss förmodligen får pendla några dagar i veckan. Och nästa höst gifter vi oss.

Att vara tillsammans eller förlovad i många år innan giftemål känns inte rätt för oss, åter igen ett högst personligt val, men det kombinerat med yttre omständigheter gör att vi inte får en chans att börja bygga vårt gemensamma, mer permanenta liv speciellt många månader innan bröllopet. Dessutom befinner vi oss båda i ganska intensiva och röriga perioder i våra karriärer. 

Så, jag vill att vi hinner bygga vårt liv tillsammans och landa i vårt äktenskap innan vi får barn. :)

vi ville gifta oss först innan vi skaffade barn. dels för det juridiska och dels för att vi är väldigt gammalmodiga av oss på det sättet. vi vill göra det i den ordningen.
vi kände att vi ville vara tillsammans ett tag först och även gå igenom en hel planering och stressen med att få ihop allt med ett bröllop. vi kände att man går igenom en del saker då och i vårt fall så stärkte det vårt förhållande.
så vi gifte oss i juli och väntar vår lilla bebis i juni.

Men det finns ju heller inget rätt eller fel i detta. alla tänker nog olika och gör ju som dom själv vill. Så man får följa hjärtat.

Jag håller med dig om att det är väldigt individuellt och man ser på saker olika, har olika bagage med sig och olika förutsättningar osv. Vad som passar ett par är inte nödvändigtvis det som passar ett annat. Man gör olika resor här i livet och jag säger inte att den ena är bättre än den andra. Var som sagt bara väldigt nyfiken över hur du resonerade och även om jag, eftersom min resa varit och är annorlunda, inte tycker och tänker exakt likadant, så kan jag förstå dig :)

Min fina farfar (som blir 89 år i sommar) tog mig och min syster i handen en dag och sa: "Ni får göra precis vad ni vill, så länge ni gifter er innan ni får barn."
Han är världens sötaste människa, och man kan och vill inte göra honom besviken när han säger något med så stort allvar i rösten som han hade då  

För egen del har jag sagt samma sak till min sambo redan innan farfar la fram spelreglerna, och han höll med. Det handlar inte så mycket om juridik eller att "det ska vara så", utan vi vill göra så. Mina föräldrar gifte sig och fick mig 9 månader senare, medan min sambos föräldrar fortfarande inte är gifta, har tre barn och är tillsammans efter 26 år. Det känns som att man inte skulle prioritera bröllop lika mycket om man hade fullt upp med småbarn, jobb och allt annat som hör livet till. Åtminstone skulle vi inte tänka på det på samma sätt som vi gör nu. 

Bröllop.

För min del kommer bröllop först, sen barn, andra människor får göra som de vill, jag dömer inte. Dels handlar det om att jag ville att vi skulle ha lovat varandra att hålla ihop, "stärkt" förhållandet innan vi får barn, för då är det ännu viktigare att hålla ihop. Att få barn tillsammans är ju större och mer bindande, därför kändes det som rätt ordning. Juridiskt är det bättre också, man slipper skriva på faderskapspapper och vi slapp tänka på var baren skulle vara, vem som skulle passa dem m.m. på själva bröllopet. (Vi är alltså gifta men har inga barn än).

Hahaha, var BARNEN skulle vara, förstod ni nog att det skulle så... Bar hade vi ingen. ;)

Bröllop först! En anledning är att jag vill ha en kärnfamilj om jag ska ha några barn. Jag vill binda mig till min partner och vara så säker jag kan innan det blir ungar;) En annan anledning är att jag vill njuta lite och vänta med barn, det är fantastiskt att vara färdigutbildade, tjäna bra och bara kunna uppfylla varandras drömmar utan att ta hänsyn till någon annan. När det kommer ungar så kan vi inte "slösa" pengar och tid på varandra längre på samma sätt. Vi vill ju även ha det stora prinsessbröllopet och kunna bjuda alla vi känner på världens fest, det hade det kanske inte funnits ekonomi till med barn.

Dessutom har jag alltid sagt 1. utbildning 2. Mitt drömjobb och bra sparande 3. Gård med hästar och andra djur 4. Bröllop med en fantastisk man 5. Kanske kanske barn. Så jag följer min planering väldigt bra ;)

Jag trodde alltid att jag skulle få barn först innan vi gifte oss. Min blivande var inte alls med på noterna att skaffa barn inom närmsta framtiden medan jag velat en längre tid. Men så ville han gifta sig nu i sommar och helt plötslig när han insåg detta så känner han sig också redo för barn. För han hörde de två sakerna ihop medan det inte alls spelar roll för mig Så nu blir det giftermål före