• Anonym (Klänn­ingspa­nik)
    Äldre 7 Nov 11:08
    17166 visningar
    67 svar
    67
    17166

    Skrämmande att prova brudklänning

    Jag ska vara ärlig. Jag drar mig rent utsagt för att åka och prova klänning. Anledning: Vi har valt att hålla det hemligt att vi planerar bröllop för att våra nära och kära inte ska komma med för mycket åsikter och för att vi inte vill att de ska känna krav på att hjälpa till. Dock ställer detta till med ett visst problem. Jag har alltid varit lite vidskeplig och vill därför inte att min blivande make ska se mig i bröllopsklänningen innan själva vigseln, men har nu ingen som kan följa med mig som smakråd...

    Hur har ni gjort? Har ni gått själva eller tillsammans med någon? Och om ni gjick själva, hur manade ni upp modet...

  • Svar på tråden Skrämmande att prova brudklänning
  • Plätti­s
    Äldre 15 Nov 16:25
    #51
    Anonym (Klänningspanik) skrev 2013-11-15 14:12:41 följande:
    Nu har jag bokat tid för att prova klänningar. 

    Tänk om jag kommer därifrån gråtandes för att jag inte passar i ett enda plagg eller ens kommer i nått!!!??? Hu!
    Hurra för dig! 

    Du kommer garanterat att hitta klänningar som du kan prova. Försök att tänka positiva tankar, för om du går dit med inställningen "det kommer vara jättehemskt och jag kommer gå därifrån gråtande utan klänning" så ställer hjärnan in sig på att det ska bli så. 
    Säg till dig själv att det kommer gå bra, att du gör det för att prova, du ska se vad du passar i, inte bli bedömd av personalen. 

    Det kommer gå jättebra, och när du står där i vit klänning kommer du förstå att det är på allvar. Klänningen gör det så mycket verkligare, även om det inte är din klänning. Man går ju inte och provar brudklänningar bara för att man har lite att göra Tungan ute
  • Anonym (Klänn­ingspa­nik)
    Äldre 15 Nov 21:18
    #52

    Hur är det med brudklänningar? Om man har som jag storlek 42 i vanligaste fall, men ibland 44 pga bysten... Är brudklänningen samma storlek eller brukar man behöva en storlek större för att de är små i storlekarna? Jag kommer ihåg när jag var yngre och hade storlek 38 på i princip alla kläder... Jag skulle prova balklänning och kände mig helt plötsligt stor pga att balklänningarna som jag kunde ha alla var 42. Typ två storlekar större än vad jag trodde.

    Det är svårt att ha en uppfattning. Speciellt om man ska beställa efter, men då måste man väl säkert måtta över byst, under byst, midja, stuss och längd från axel och ner etc.

    Ni som har beställt efter klänningar, Hur har ni tänkt kring det där med era mått... Har ni lagt till några centimeter på varje mått? Funderar på om klänningarna man beställer från till exempel kina är precis på måtten som man beställer efter eller om de gör dem lite större för att vara säkra på att de som får klänningen inte får en förliten...

  • Äldre 16 Nov 18:15
    #53

    Jag har haft ganska små kläanningar jämfört med vad jag har i vanliga fall. Det beror kanske på att jag provat knytning mest. Den enda jag provat med dragkedja hade jag samma storlek. Men det kan ju variera.

    Från Kina måste du läsa på sidorna och jag skulle tro att det bästa är att beställa med mått och i så fall lägga till lite (enklare att ta in en klänning än att lägga ut den).

  • Äldre 16 Nov 18:18
    #54

    Men jag undrar varför du ska samarbete med den här butiken just om du hittar klänning någon annanstans? Det är väl bättre att samarbeta med butiken du köper klänningen? Ska du beställa från kina och måste justera så är det ju bara att ta den till en skräddare med bra rykte.

  • Alylly­ra
    Äldre 18 Nov 14:03
    #55

    Alltså... Storlekarna varierar. Olika tillverkare har olika uppfattningar om vad en "normal" storlek är. Spanska klänningar kan t.ex. vara ganska små i storlekarna, medan andra märken är medelstora eller jättestora.

    Detsamma gäller ju kläder i övrigt, jag kan variera mellan tre storlekar beroende på vilken butik och vilket plagg jag provar. Det betyder ju inte att min kropp har förändrats under tiden jag gick ut från en butik och in i nästa, utan att det inte finns någon etablerad standard som funkar.

    Stirra dig inte blind på storlekslappen i ryggen, den har ingenting med hur snyggt klänningen kommer att sitta på dig att göra. Titta istället på de faktiska måtten (om du beställer på nätet) så att du får en klänning som passar din kropp. Det viktigaste är att du känner dig fin och bekväm i klänningen, att den sitter bra, framhäver det du vill framhäva och döljer det du vill dölja. Om det sedan står 34, 44 eller 54 på storlekslappen har ingenting med saken att göra. 

  • Anonym (Klänn­ingspa­nik)
    Äldre 18 Nov 17:50
    #56
    Ello skrev 2013-11-16 18:18:30 följande:
    Men jag undrar varför du ska samarbete med den här butiken just om du hittar klänning någon annanstans? Det är väl bättre att samarbeta med butiken du köper klänningen? Ska du beställa från kina och måste justera så är det ju bara att ta den till en skräddare med bra rykte.
    Här där jag bor finns det inte så många att välja mellan. Det är hon som är sömmerskan i trakten så att säga...
  • Äldre 18 Nov 18:35
    #57

    Jag provar min klänning själv för att slippa alla åsikter. Tar bara emot tips av den som säljer klännignen till mig.

  • Anonym (Klänn­ingspa­nik)
    Äldre 18 Nov 21:07
    #58

    Jag vågade provar brudklänningar till sist. Så jag är enormt stolt över mig själv! Jag klappar mig själv på axels och jag fick nog en annan självbild av mig. Jag insåg att jag formodligen inte är så stor som jag tror att jag är. Även om jag kanske skulle kunna gå ner mellan fem och tio kilo för att må bra, så var det verkligeninte något jag behöver för att vara fin i en bröllopsklänning. Klänningarna jag provade var dessutom en storlek mindre än vad jag annars brukar klämma ner mig i. Så hurra! Ska i varje fall försöka att träna lite extra, för det är ju skönt om kroppen kan få lite lite mer definierad eller tonad.

    Tråkigt var att det inte fanns så många varianter av klänningar på butiken jag var i. SÅ jag måste fortfarande åka iväg och hitta något ställe där jag kan prova åtminstone ett par andra modeller. Börjar tänka att jag kanske måste åka till någon riktig storstad för att få tag på en klänning. Vill ju ogärna köpa en via nätet helt i blindo!!! Köpa grisen i säcken så att säga.

    Jag är stolt över mig själv! Men besviken på att jag inte fick prova mer än A-line klänningar... Jag vågade komma en bit ur mitt skal, men tvingades ändå på något sätt (ofrivillgt) hållas tillbaka. Jag är lycklig för att jag kunde se mig själv i en brudklänning och faktiskt ser fin ut. Typiskt att jag inte hittade min drömklänning, men kanon att jag nu vet mer vad jag vill ha...

    Det jag kommit fram till är att:
    Jag inte vill ha en klänning med långt släp. Litet släp kan gå an, om det verkligen är en drömklänning... men inte annars.
    Jag vill inte ha en massa strass. Hellre brodyr.
    Jag vill att klänningen ska vara enkel och inte ta över min persolighet, men den får gärna ha något speciellt... Varav jag gärna skulle vilja hitta något som inte är en A-line... Med andra ord, den får gärna vara enkel men lite ovanlig i utformningen.

  • Äldre 19 Nov 07:26
    #59

    Anonym (Klänningspanik) skrev 2013-11-18 21:07:32 följande:Vart bor du, om jag får fråga?Jag var i Gislaved när jag hittade min klänning. Kan verkligen rekomendera det stället.  

  • Äldre 19 Nov 08:03
    #60

    Hej brudar!

    Jag råkade hamna på hemsidan för KIK´s brudklänningar och nu kan jag (nästan) inte tänka på annat. Någon som vet vad för priser det handlar om för dessa plagg?

  • Alylly­ra
    Äldre 19 Nov 09:34
    #61
    Anonym (Klänningspanik) skrev 2013-11-18 21:07:32 följande:
    Det jag kommit fram till är att:
    Jag inte vill ha en klänning med långt släp. Litet släp kan gå an, om det verkligen är en drömklänning... men inte annars.
    Jag vill inte ha en massa strass. Hellre brodyr.
    Jag vill att klänningen ska vara enkel och inte ta över min persolighet, men den får gärna ha något speciellt... Varav jag gärna skulle vilja hitta något som inte är en A-line... Med andra ord, den får gärna vara enkel men lite ovanlig i utformningen.
    Bra jobbat!

    Tänk på att i princip alla klänningar går att sy om, alternativt att det finns en variant utan släp. Alltså, var inte rädd för att prova klänningar med släp, för det brukar gå att ändra. En kompis till mig hittade sin absoluta drömklänning rent modellmässigt men var på väg ut ur butiken eftersom den hade släp. Varpå försäljaren påpekar att "den går ju att beställa utan släp...". Så begränsa dig inte!
  • Äldre 19 Nov 10:46
    #62
    linda79 skrev 2013-11-19 08:03:18 följande:
    Hej brudar!

    Jag råkade hamna på hemsidan för KIK´s brudklänningar och nu kan jag (nästan) inte tänka på annat. Någon som vet vad för priser det handlar om för dessa plagg?
    Jag gifte mig i en klänning från KiK, den kostade 7900 kr. En kompis köpte också klänning därifrån, och den kostade 6900:-
  • Anonym (Klänn­ingspa­nik)
    Äldre 19 Nov 18:29
    #63
    Alyllyra skrev 2013-11-19 09:34:16 följande:
    Bra jobbat!

    Tänk på att i princip alla klänningar går att sy om, alternativt att det finns en variant utan släp. Alltså, var inte rädd för att prova klänningar med släp, för det brukar gå att ändra. En kompis till mig hittade sin absoluta drömklänning rent modellmässigt men var på väg ut ur butiken eftersom den hade släp. Varpå försäljaren påpekar att "den går ju att beställa utan släp...". Så begränsa dig inte!
    Tack! Jag tycker också att det är bra jobbat. Även om jag vet att man inte ska begränsa sig, så är det ganska skönt att göra någon gräns så att det blir lättare att solla. Att göra upp några kriterier tycker jag är skönt. Känns som att det blir lite mer överkomligt. Annars tycker jag lätt att det här blir som att hitta ett schampo på en stor matvarubutik. Det är typ flera hyllmeter och vad är det som egentligen är det jag vill ha. Skönt att veta att jag bara ska kolla efter schampo för normalt hår... Förstår du hur jag tänker?

    Bara för att jag har satt upp kriterier betyder inte att jag behöver begränsa mig. Men, tack för omtanken. Jag ska hålla det i minnet :) Bra att veta att man faktiskt kan justera om släpet. Det borde väl vara lättare att justera så länge som det inte är massor av brodyr.
  • Anonym (Klänn­ingspa­nik)
    Äldre 25 Nov 07:51
    #64

    Jag hittar inget annat än a-line klänningar här att prova, förutom några billga vita klänningar på typ lindex och gina. Trist, så nu har jag lyckats boka en tid hos en tjej som säljer bröllopsklänningar i en närliggande stad ett par mil ifrån där jag bor. Hon skulle försöka plocka fram lite klänningar som var lite annorlunda till mig och som kanske passar vårat tema lite bättre.

    Min m2b ska följa med och titta på klänningarna. Och, jag börjar faktiskt tycka att det ska bli ganska roligt. Hoppas så att jag kommer att hitta något som jag känner för mer än bara tycker om. Jag tycker att det är så ofta som jag läser här inne att... "Jag bara visste att det var min drömklänning" "När klänningen satt på insåg jag att det var den klänningen jag skulle ha och ingen annan" etc. Är det bara birdezillas som uttrycker det? Hur kände ni när ni letade klänning? Ska man vara nöjd om bara tycker att man är fin i sin klänning? Skulle vilja känna mig som världens vackraste på bröllopsdagen... Men, jag vet inte om jag någonsin kommer att komma till den punkten. Eller om jag någonsin kommer att känna så när jag står där i min klänning och ser mig i spegel.

    Jag har väl drömt om att gifta mig när jag varit riktigt liten, lite Disney som för så många andra, men när mina föräldrar skiljde sig så insåg jag ganska snabbt att det där med att gifta sig inte behöver betyda för alltid... Och att det inte var så för många andra också. Sedan var det som att jag fick stöd efter stöd för min teori om att äktenskapet spricker för fler än det håller. Speciellt i min släkt, där nästan ingen som gift sig har fått det att fungera. Antar att det gjorde mig rädd och lite vidskeplig och känslan av att det ligger en förbannelse över släken växte över åren. Nu känns det som om det finns en ljusstrimma med hopp. Efter att ha känt varandra sedan nästan 14år och med ett barn ihop och att vi bott ihop i ungefär 7år känns det så här... Vi är ju i princip gifta redan. Alla som vi träffar och som inte känt oss sedan innan antar att vi är gifta. De frågar hur frun har det. Och de frågar mig om vad min man jobbar med. Det enda som skiljer oss är det där pappret och det juridiska som man måste gå igenom. Visst är det väl så att vi pratat om att gifta oss under de senaste 7åren, men bilden av vårat bröllop och mig själv som gift har liksom inte riktigt gått ihop med det vi pratar om. Man skulle väl kunna se det som att vi pratat om att skaffa ett lyxigt drömboende i Dubai. Längtar och fantiserar om det, men det känns som om det inte är någon fara med det eftersom det aldrig kommer att hända. Eftersom det är skrämmande att flytta långt från familj och vänner. Att gifta sig för mig är lite skrämmande, Jag kan som inte förstå att det är på riktigt. Jag antar att jag inte riktigt kan ta in det... trots att min m2b har prelliminär bokat lokalen, vi har börjat få till inbjudningskorten, han ringer till kyrkan och letar någon som kan viga oss, jag letar klänning, han har provat smokingen, gjort budget etc...

    När ska jag förstå att det faktiskt händer och kan njuta av det? Kommer jag någonsin att stå i en brölllopsklänning och känna att det är jag och ingen annan? Så som så många här skriver... Eller har jag helt enkelt blivit så praktiskt lag och cynisk med åren att det för mig för all framtid kommer att vara bara praktiskt utan en enda uns av drömbröllop ala Disney. Disney kanske har förstört mig tillsammans med ett par andra generationer... Klänningen kanske har blivit en symbol för allt detta. Jag vet inte. tror ni att jag någonsin kommer att inse att jag gifter mig? Jag vill ju inte att det ska kännas som att jag leker bröllop, om ni förstår hur jag menar.

  • Alylly­ra
    Äldre 25 Nov 11:39
    #65

    Det känns som att dina tankar om att det är lite skrämmande och "inte på riktigt än" har blivit projicerade på just brudklänningen. Var inte orolig!
    Det roliga med planeringen kommer att komma. Man måste inte vara helt galen och tänka på bröllop 24-7 för att det ska vara "på riktigt". Man måste inte ha upplevelsen "åh, det här är MIN klänning" varpå all ens vänner gråter när de får se en i den. Jag hade inte den, jag velade länge mellan två klänningar.  I slutändan valde jag den som passade bäst till vår lokal och det allmäna temat. Är jättenöjd med min val, men jag vet ju att jag hade varit lika vacker i den andra klänningen.

    Låt det växa fram, både att planeringen ska bli rolig och vilken klänning du ska välja. Det är olika för all, för vissa är det pang på - nu kör vi, för andra är det en lång process innan man kan njuta av resan. Ofta kommer det svackor under vägen när det är mer eller mindre roligt. När det var som mest stressigt för mig funderade jag på om det öht var rätt. Sånt är normalt och OK och det är bara att låta det mogna fram och ta tid. 

  • Anonym (Klänn­ingspa­nik)
    Äldre 26 Nov 09:57
    #66
    Alyllyra skrev 2013-11-25 11:39:39 följande:
    Det känns som att dina tankar om att det är lite skrämmande och "inte på riktigt än" har blivit projicerade på just brudklänningen. Var inte orolig!
    Det roliga med planeringen kommer att komma. Man måste inte vara helt galen och tänka på bröllop 24-7 för att det ska vara "på riktigt". Man måste inte ha upplevelsen "åh, det här är MIN klänning" varpå all ens vänner gråter när de får se en i den. Jag hade inte den, jag velade länge mellan två klänningar.  I slutändan valde jag den som passade bäst till vår lokal och det allmäna temat. Är jättenöjd med min val, men jag vet ju att jag hade varit lika vacker i den andra klänningen.

    Låt det växa fram, både att planeringen ska bli rolig och vilken klänning du ska välja. Det är olika för all, för vissa är det pang på - nu kör vi, för andra är det en lång process innan man kan njuta av resan. Ofta kommer det svackor under vägen när det är mer eller mindre roligt. När det var som mest stressigt för mig funderade jag på om det öht var rätt. Sånt är normalt och OK och det är bara att låta det mogna fram och ta tid. 
    Det känns skönt att se någon som skriver att det inte behöver vara bridezilla 24-07 för att det ska vara på riktigt. Och det känns faktiskt som en lättnad att se att det är någon som inte heller har den där känslan av "Wow det här är min brudklänning och gör så att jag känner mig like a milion bucks" Just nu försöker jag mest få det att passa med lokal och tema. När vi väl fick lokalen bokad och kyrkan kändes det faktiskt som "Oj, nu händer det" Men, fortfarande finns det en känsla av händer det här verkligen på riktigt.
  • Anonym (Klänn­ingspa­nik)
    Äldre 26 Nov 10:03
    #67

    Det känns lite som om jag drömmer. Är det någon som kommer att nypa mig snart. Kommer jag att vakna, vill jag överhuvudtaget vakna! För om det här är en dröm tror jag att jag gärna vill stanna kvar i den hur länge som helst. Jag vill nog inte vakna upp och inse att jag inte har min älskade vid min sida. Vad skulle jag någonsin göra utan min hunky hubbie... Jag har så tur som får gifta mig med honom. Det är så overkligt att han väljer mig av alla vackra kvinnor i världen.

Svar på tråden Skrämmande att prova brudklänning