• Äldre 4 Jun 09:07
    8343 visningar
    18 svar
    18
    8343

    Tävla och vinn! Berätta om ditt bästa bröllopsminne



    Bröllop är oftast stora spännande tillställningar. Välplanerade,  fyllda med känslor, glädje och förväntan och kanske en och annan panikincident.
    Har du något speciellt minne som du kommer att bära med dig?
    Berätta om ditt bästa, dråpligaste, mest speciella bröllopsminne i tråden.
    Ladda gärna upp en bild också.
    Du är då med och tävlar om boken "Prinsessan Madeleine", skriven av Daniel Nyhlén.

    Du kan tävla t.om den 11/6 och vinnare meddelas i tråden!

    Lycka till! Solig
  • Svar på tråden Tävla och vinn! Berätta om ditt bästa bröllopsminne
  • Äldre 4 Jun 11:19
    #1

    Jag berättar gärna ett bröllopsminne, bara jag slipper vara med och tävla om boken om Madeleine. Utom tävlan alltså:

    Min fru och jag gifte oss - för nu snart tjugo år sedan - den 27 november. Att det blev detta något udda datum berodde på att  vår dotter döptes samtidigt, och hon skulle ha blivit för stor för släktens dopklänning om vi väntat till våren eller så. November är ju i vårt land inte känd för sitt fantastiska och vackra väder, och så inte heller denna dag. Det var grått och mulet och började så småningom att snöslaska. Vigseln ägde rum på eftermiddagen och därefter var det sittning i en kvarterslokal i närheten av kyrkan. När kvällen kom och folk skulle börja åka hem hade det snöat så pass att de som parkerat sina bilar i backen utanför hade svårt att komma igång med sina bilar. Min nyblivna fru, som alltid är beredd att ge en hjälpande hand till den som behöver, begav sig därför ut i backen och sköt på bilarna. Bilden av henne, klädd i brudklänning och tofflor, i snöslasket utanför lokalen, skjutande på slirande bilar, är något jag kommer att bära med mig resten av livet. Så nog fick vi en minnesvärd vigsel. Vad prästen sa? Ingen aning!

  • Äldre 4 Jun 13:11
    #2

    Jag tycker det var roligt när min pappa och hans fru gifte sig när jag var 11-12 år.


    Det var ett riktigt krykbröllop med stor och fin fest efteråt i ett hus de hyrt med serveringspersonal och hela baletten.


    Pappa har varit gift innan så han var inte så petig med att allt skulle vara perfekt men hans höggravida 28-åriga fru ville så klart det och alla försökte så gott det gick.'Det var planering i många månader innan så att allt skulle klaffa perfekt.


    Allt förlöpte bra, paret sa ja och vi tog oss till huset och maten serverades.


    Talen började trilla in och betas av och en kameraman filmade allt. Detta var 93 så tekniken var inte det bästa.


    Det man kan se på filmen är att man ser folks huvudet vridas lite extra mot brudparet efter stund. Folk fnissar och det blir mer och mer skratt.


    Jag minns det så väl och det var riktigt kul! Bakom brudparet ser man plötsligt Batman sticka fram huvudet bakom en dörrkarm.


    Ja, ni läste rätt. Batman. I hela utstyrseln med ansiktsmask, mantel och stövlar. Tajt.


    Han stack fram ett par gånger, sen sprang han snabbt som en ninja bakom brudaparet som inte märkte något, från den ena sidan i rummet till den andra. Och ja, manteln fladdrade.


    Batman som troligtvis var 5-6 år och ett barn till den ovetande kocken tyckte ju att uppmärksamheten var underbart härlig och fortsätter springa ett par gånger bakom brudparet, med allt mer stora rörelser - lite baletthopp och viftande armar.


     


    När bruden upptäcker detta så skrattar hon ganska kallt, för dett aingick ju inte i planen och man riktigt ser dödsblicken hon ger min pappa när han brister ut i skratt och inte kan sluta skratta och den som håller talet gör likaså.


    Nu kan hon ju skratt gått åt det men just då var det inte någon superhjälte som var välkommen och graviditetshormonerna spelade nog in en hel del.


    Man kan ju tro att det var det enda som skedde, men icke.


     


    Pappas fru har berättat att hon trodde ju att allt var som i sagorna och hon hade längtat så efter presentöppningen. Det var skålar, picknickkorgar, viner, ljusstakar och gud vet allt som de med glädje öppnade.


    Och till sist hade de sparat det största paketet - som var inslaget men man såg ganska tydligt formen på paketet, vad det kunde tänkas vara.


    Men detta såg inte hon, och hon har sagt att hon hade egentligen ingen förväntingar utav var glad och tacksam för allt men hormonerna rusade och besvikelsen, eller snarare chocken blev så stort när de öppnade paketet och såg att det var en bensindriven grästrimmer.


    Allt detta har vi ju då på film och bruden börjar böla och snyfta och min pappa står som en fågelolk vilket gör henne argare så brud och brudgum får gå ut i foajen och samla ihop sig.


     


    Sen kommer bruden in, skäms lite och ber om ursäkt men kastar av sig klackskorna och buggar loss med sin nya man till någon man de hyrt in som spelar bugglåtar på sin Keeboard.


     


    Sjukt kul minne! och det är verkligen sant att inte blir som mantänkt sig.


    Men de är fortfarande gifta så grästrimmern gjorde nog sitt. ;)


     


     


     

  • Äldre 4 Jun 13:13
    #3

    Sorry för kass stavning! :)

  • Äldre 4 Jun 20:59
    #4

    Jag håller med Kjell Präst. Jag avstår gärna från något pris... 
    Men här kommer några roliga minnen.

    När jag var runt 7-8 år så skulle min moster gifta sig för andra (eller tredje) gången. Jag minns inte så mycket av vigseln. Men när vi satt i den fina lokalen med en underbar utsikt och jag var mätt och belåten efter en trerätters middag med glasstårta som efterrätt så hör jag helt plötsligt min moster ropa högt "Men Richard då!" (Rickard är hennes yngsta barn och alltså min kusin. 3 år äldre än mig)
    Jag vänder på huvudet och ser honom sitta och hålla i tårtfatet som glasstårtan stått på tidigare.
    Han var i full färd med att slicka fatet rent...
    Intet får förfaras Tungan ute 

    Och så var det ju när en kompis gifte sig.
    Brudparet var ute och blev fotograferade och det var bara jag och marskalken i lokalen. Vi höll på att pyssla lite med dom sista dekorationerna.
    När vi började göra oss klara i lokalen och skulle traska bort till kyrkan så stannar en lite halvskabbig bil utanför och en kille i illasittande kostym som luktade rätt starkt av sprit rumlar ur bilen och frågar om det var här som X och Y skulle ha sin bröllopsfest.
    Jag svarade väl lite tveksamt att jag gärna ville veta vem som frågade och han säger att han (ja han, inte dom) är bandet som dom har bokat inför kvällen...
    En person alltså... Dom hade ju bokat ett dansband Förvånad 
    Han draperade sig i en stol precis vid entren till festlokalen och jag och marskalken fick lov att med gemensamma krafter flytta honom till ett mer undanskymt ställe och hälla i honom några koppar kaffe innan vi joggade bort till kyrkan.
    Efter vigseln skyndade vi tillbaka och fortsatte försöka få killen att nyktra till.
    I slutänden (på kvällen sen) så står han med en keyboard med förinspelad bakgrundsmusik och sjunger halvfalskt för ett tomt dansgolv Tungan ute 
    Men han stod i alla fall på benen *hehe*

    Många som har hängt här ett tag har ju hört min berättelse om brudparet som hindrade våra gäster att gå in i kyrkan och tyckte att vi skulle flytta oss så dom kunde fotografera. Och deras gäster som gick in i vår lokal och började pilla på våra festprogram och dekorationer och muttrade om att dom hellre hade gått på vår fest... Så den historien behöver jag ju inte dra igen.
    Annars är den rätt dråplig så här i efterhand Tungan ute 

  • kj79
    Äldre 5 Jun 11:45
    #5

    Det här är väl inget skämmigt minne eller något, men ibland går det inte som man tänkt sig. När min äldsta bror gifte sig förra sommaren hade jag och några andra blåst massa rosa ballonger som vi sedan under dagen satte in i bilen. Vi tänkte ju oss bilden av brudparet som försöker ta sig in i bilen medan alla gäster står runt omkring, fotar och skrattar. Men så blev det inte. Brudparet smet iväg, ja, minns inte om det var under något sista tal eller något, men ändå. Och jag var så irriterad! Sådär kan man inte bara smita! Vi försökte få chaffören att tex. "tappa bort" nycklarna eller något men det gick inte. :D Nåja, en av oss fick några bilder i alla fall, men det blev inte alls så kul som vi tänkte. När jag gifter mig om några månader så ska vi i n t e smita. :D

  • kj79
    Äldre 5 Jun 11:46
    #6

    Tilläggas bär väl att jag ändå tycker brudparet själva ska välja och så men när man tänkt en sak och det blir något helt annat, haha. Jaja, nu är det väl ett rätt så roligt minne ändå. :P

  • Singin­gFanta­cia
    Äldre 6 Jun 13:49
    #7

    Min kusin gifte sig och hade bjudit de flesta från familjen bland kusiner förutom  några kusiner. En moster och två morbrödrar var inte bjudna och inte mormor.
    Jag hade full förståelse att hon inte hade plats för alla och så, jag trodde att det var så att mormor inte bjöds för att min kusins mor var oense med sin mor.
    Jag sa till toastmastern att jag ville hålla ett tal.
    Sagt och gjort. Jag ställde mig upp och sa:
    Jag är verkligen inte bra på att hålla tal men jag vill hälsa ett stort grattis till er båda från vår mormor och alla andra från familjen som inte är med oss ikväll. Och jag gör det med en sång. Så sjöng jag Fome this moment acapella. Alla aploderade och tyckte att det var ett fint "Tal"
    Efter middagen och tårtan fick jag veta att det var en miss att mormor inte vart bjuden. Så fram med en dator så fick mormor vara med på festen via veb cam.
    Idag kan vi skratta åt det då mormor säkert inte hade orkat komma ändå. Men nu fick hon ju vara med på ett hörn i alla fall. Skrattande


  • Grodpr­insens brud
    Äldre 8 Jun 19:39
    #8

    Kanske inte så roligt men... låt oss säga speciellt....

    Vi var på ett bröllop där brudparet hade placerat borden som ett stort U. Inget konstigt med det MEN gästerna satt bara i yttervarvet det vill säga man hade ingen mittemot. Bröllopet var till råga på allt nyktert varpå ingen vågade prata med någon om något mer än vädret...  


  • Hoffse­nnanen Tottop­lex
    Äldre 9 Jun 13:57
    #9

    Jag vill då vinna boken! Glad

    Kanske inte är mitt bästa minne direkt men något vi skrattar åt och tar lärdom av!
    Vi va på ett bröllopför sambons kusin. Vi kom långt fram i bordsplaceringen och kände oss lite extra utvalda. Dock ändrade det sig snart... Det va nämligen så att på hela vårat bord satt brudens vänner från någon klättringsförening. Hela kvällen så samataldes det om rep och andra ting inom denna sport!
    Visst de kanske intr kan klassas som det bästa minnet men vi har väldigt kul åt det idag hur vi lyckades ta oss igenom en kväll med all denna klättring!  

  • Växjöb­rud201­1
    Äldre 9 Jun 21:56
    #10

    Mitt minne är faktiskt om mig själv... På vårt bröllop förra sommaren skulle jag hålla tal till min man. Jag hade övat massor när jag satt hos frisören för att kunna det utantill (det var på rim), men la ändå fusklappen i min väska. På bröllopsfesten (efter många andra fantastiska tal) blir det min tur att överraska min man med talet. Fusklappen har jag totalt glömt bort att hämta in från väskan i bilen, så jag kör på och hoppas att jag kan. De fem första verserna (av nio) går alldeles utmärkt men sen tar det totalt stopp. Jag får pausa, säga att oj, jag kom visst av mig och måste hämta min lapp. Jag ber min mans bror om bilnyckeln och rusar ut i ösregnet utanför för att hämta den. Kommer ut, får upp bakluckan, hittar ingen väska. Lite lätt panikslagen rusar jag in i lokalen igen (dock i hallen där knappt någon ser mig) och då kommer min mans bror och frågar vad jag letade efter. Väskan, svarar jag, och det visar sig att han tagit in den åt mig. Jag hämtar min lapp, återvänder till bordet och får börja om från början med mitt tal - vilket enligt de flesta inte gjorde något alls iaf, men var lite pinsamt för mig :)

  • kj79
    Äldre 10 Jun 00:15
    #11

    Btw, skulle gärna vinna boken. :)

  • Äldre 10 Jun 21:33
    #12

    Jag var på vänners bröllop för ett par år sedan. Höggravid och hormonstinn satte jag mig i kyrkan. När bruden skred in längst altargången bröt jag ihop totalt och tjöt som en galning. Min fästman försökte lugna mig och folk stirrade. När det senare var dags för ringarna tar den blivande maken sin kvinnas högra hand och försöker få på ringen medan hon stretar emot och småväser (försökte vara tyst och diskret) att det är fel hand men nervös som han var lyssnade han inte riktigt på det örat utan fortsatte att dra. Jag bryter då ihop igen och gråter fast jag inombords skrattade och återigen stirrade alla. Det slutade i alla fall med att den stackars mannen där uppe vid altaret förstod vad som var fel och fick ringen på rätt hand :)

  • IdaOch­Tomas
    Äldre 11 Jun 22:49
    #13

    Jag kommer för alltid att minnas ringväxlingen! Jag och min make hade valt att fritt säga några ord om varandra innan vi växlade ringar. Till saken hör att min make är jätteblyg och vi hade närapå 100 gäster som tittade på oss. Så han fattar min hand i väntan på att trä på ringen och säger några underbara saker om mig, bara det att han tar min HÖGRA hand. Jag försöker vika undan höger ringfinger, tar upp min vänstra hand, lägger den på hans och och vinkar lite diskret med vänster ringfinger upprepade gånger medan han pratar. Nada reaktion (och jag vill ju inte säga något och göra bort honom inför alla)! Så medan jag biter mig så osynligt jag kan i läppen för att inte börja gapskratta trycker han allt vad han kan ringen på mitt högra ringfinger. Ringen är självklart för liten för den handen och det tog nog flera hela minuter innan han mot all förmodan lyckades trycka på den - fortfarande oanandes om att den hamnat på fel finger...

    Jag har inget minne av de gulligheter han sa, bara av ringen på fel finger och mina oupptäckta hintar. Vi skrattar åt det varenda gång det kommer på tal och jag sitter och småfnittrar åt minnet medan jag skriver det här. 

  • IdaOch­Tomas
    Äldre 11 Jun 22:57
    #14

    Haha, läste just inlägget precis ovanför mitt och slås av likheten. Nu ska jag göra maken glad med att berätta för honom om att han inte är ensam om att ha gjort den missen! 

  • Äldre 12 Jun 14:47
    #15
    Js Fästmö skrev 2013-06-04 13:11:37 följande:

    Jag tycker det var roligt när min pappa och hans fru gifte sig när jag var 11-12 år.


    Det var ett riktigt krykbröllop med stor och fin fest efteråt i ett hus de hyrt med serveringspersonal och hela baletten.


    Pappa har varit gift innan så han var inte så petig med att allt skulle vara perfekt men hans höggravida 28-åriga fru ville så klart det och alla försökte så gott det gick.'Det var planering i många månader innan så att allt skulle klaffa perfekt.


    Allt förlöpte bra, paret sa ja och vi tog oss till huset och maten serverades.


    Talen började trilla in och betas av och en kameraman filmade allt. Detta var 93 så tekniken var inte det bästa.


    Det man kan se på filmen är att man ser folks huvudet vridas lite extra mot brudparet efter stund. Folk fnissar och det blir mer och mer skratt.


    Jag minns det så väl och det var riktigt kul! Bakom brudparet ser man plötsligt Batman sticka fram huvudet bakom en dörrkarm.


    Ja, ni läste rätt. Batman. I hela utstyrseln med ansiktsmask, mantel och stövlar. Tajt.


    Han stack fram ett par gånger, sen sprang han snabbt som en ninja bakom brudaparet som inte märkte något, från den ena sidan i rummet till den andra. Och ja, manteln fladdrade.


    Batman som troligtvis var 5-6 år och ett barn till den ovetande kocken tyckte ju att uppmärksamheten var underbart härlig och fortsätter springa ett par gånger bakom brudparet, med allt mer stora rörelser - lite baletthopp och viftande armar.


     


    När bruden upptäcker detta så skrattar hon ganska kallt, för dett aingick ju inte i planen och man riktigt ser dödsblicken hon ger min pappa när han brister ut i skratt och inte kan sluta skratta och den som håller talet gör likaså.


    Nu kan hon ju skratt gått åt det men just då var det inte någon superhjälte som var välkommen och graviditetshormonerna spelade nog in en hel del.


    Man kan ju tro att det var det enda som skedde, men icke.


     


    Pappas fru har berättat att hon trodde ju att allt var som i sagorna och hon hade längtat så efter presentöppningen. Det var skålar, picknickkorgar, viner, ljusstakar och gud vet allt som de med glädje öppnade.


    Och till sist hade de sparat det största paketet - som var inslaget men man såg ganska tydligt formen på paketet, vad det kunde tänkas vara.


    Men detta såg inte hon, och hon har sagt att hon hade egentligen ingen förväntingar utav var glad och tacksam för allt men hormonerna rusade och besvikelsen, eller snarare chocken blev så stort när de öppnade paketet och såg att det var en bensindriven grästrimmer.


    Allt detta har vi ju då på film och bruden börjar böla och snyfta och min pappa står som en fågelolk vilket gör henne argare så brud och brudgum får gå ut i foajen och samla ihop sig.


     


    Sen kommer bruden in, skäms lite och ber om ursäkt men kastar av sig klackskorna och buggar loss med sin nya man till någon man de hyrt in som spelar bugglåtar på sin Keeboard.


     


    Sjukt kul minne! och det är verkligen sant att inte blir som mantänkt sig.


    Men de är fortfarande gifta så grästrimmern gjorde nog sitt. ;)


     


     


     


    Tack för alla fina bidrag! Solig

    Vinnare blev Js Fästmö med berättelsen om Batman som kom på besök under bröllopsmiddagen. Det kan ju inte vara varje dag de händer Cool
    Ett stort grattis till dig!

    Inboxa dina kontaktuppgifter eller mejla mig på: annelie.noren@familjelivmedia.se så snart som möjligt. Jag måste ha detta inom en vecka annars går tyvärr vinsten vidare.
  • Äldre 12 Jun 14:57
    #16

    Grattis Glad
    En rolig historia helt klart 

  • Äldre 16 Jun 15:47
    #17

    Hej. Jag kom precis hem från en jobbresa. Mailar idag, hoppas det är okej!! :) Är superglad, tack så hemskt mycket!!

  • Äldre 16 Jun 20:51
    #18

    Nu har jag mailat, 20:51 :)

Svar på tråden Tävla och vinn! Berätta om ditt bästa bröllopsminne