• Hur väljer ni vilka vänner ni ska bjuda?

    Tor 11 apr 2013 08:44 Läst 41759 gånger Totalt 39 svar
    amerik­a
    Visa endast
    Tor 11 apr 2013 08:44

    Är bara nyfiken: hur väljer ni var gränsen går när ni bjuder vänner till bröllopet? Tycker att det verkar som att ganska många ändå har rätt stora bröllop (70-80 gäster och uppåt). Bjuder ni arbetskamrater? Grannen? Mamman ni umgicks med på babysången? Eller är det bara dem ni har parmiddagar med och umgås med flera ggr/år? Var drar ni gränsen någonstans?

    För min egen del så jämför jag lite med mitt 40-årskalas för ett par år sedan. Då bjöd jag alla för jag ville ha en kul fest med blandat folk! Det var öppet hus, men folk fick ändå anmäla sig för att jag skulle veta hur mycket mat det skulle gå åt. Jag bjöd in via facebook och vänners vänner sådär. Många kom som jag inte hade förväntat mig, jättekul och några som jag hade velat skulle komma, kom inte. Det blev en lyckad dag och rolig fest som slutade inpå småtimmarna i min ihopbrakade kökssoffa Tungan ute Riktigt så bjuder man väl inte till bröllop, eller jag gör inte det i alla fall. Bröllop är mer privat och mer "seriöst" än att bara ha en kul fest (enligt mig).

    Men hur ska man tänka nu då? Jag har t ex flera riktigt goda nära vänner som jag umgicks mycket med förr men på senare år ses vi sällan. Trots det känns det som att vi står varandra nära. Ska man bjuda dem? En del av dem har min sambo inte ens träffat....

    Nu tänker jag på vänner.Släkt och familj är en helt annan historia. Där kan det ju vara så att man har många syskon och massor med kusiner och bjuder alla dem. Eller så vill man inte bjuda all släkt bara för de är släkt, men man ses aldrig. Eller så har man knappt nån släkt. Eller nån annan variant.... Så släkt och familj går bort.

    Hur väljer ni vilka vänner ni ska bjuda?? 

  • Tor 11 apr 2013 09:07 #1

    Det här är en jättesvår fråga, och det finns inget klart svar.

    Men vi tänkte så här:
    vi bjöd förstås familj, föräldrar, syskon, fastrar och mostrar. Kusiner valde vi bort eftersom det skulle ha blivit 40st till och vi har ingen bra kontakt med dem heller.

    Om vännerna är det svårare. Jag skulle inte bjuda samma på mitt bröllop som en fest, för på en fest bjuder man ofta fler. Ett bröllop kostar mycket pengar och där vill man ha bara dem man är nära.

    Jag har bjudit mina vänner helt enkelt. Inga bekanta, inga grannar och inga arbetskamrater (några kompisar och arbetskamrater är dock inbjudna till vigseln). Sambon har bjudit sina barndomsvänner. Helt enkelt, de vi träffar regelbundet och tycker om! =) Dock var vi tvungna att välja bort några st kompisar pga pengabrist så de är bjudna till vigseln. Detta är dock en sorg men pengarna finns inte där, vi har kämpat så mycket det går under föräldraledighet för att få ihop allt.

    Vi har tänkt så att vi har bjudit de vi verkligen vill ska se oss vigas och de vi vill fira våran dag med!

    Vet inte om du blev nåt klokare, men gå på magkänslan.

  • Tor 11 apr 2013 09:09 #2

    Sitter också lite i de funderingarna faktiskt.

    Vi kommer ha ett stort bröllop som absolut inte kan göras större! (350-400 pers räcker mer än väl!!) Vi har stora släkter, och vi bjuder alla i släkterna (även om det finns en del jag personligen kan vara utan).

    När det kommer till vänner så har vi sagt att vi ska bjuda våra allra närmsta... men ja...vad är då det? Just nu bor ju alla mina vänner utspritt... England, Egypten, USA, Norge, Danmark osv... många av oss hörs dock av väldigt ofta och det känns märkligt att inte bjuda någon av dem. Det känns även lite märkligt att bjuda bara några av dem. Men det känns också märkligt att bjuda alla - då det är som du säger; man kanske inte pratat på väldigt länge. Fästmannen har inte ens träffat en del av dessa människor och det är i vissa fall knappt så att en del av dem ens vet vad han heter eller att han vet vad de heter.
    Samtidigt vet jag att bjuder jag den ena och inte den andre så kommer det uppstå funderingar och skapa klyftor. Så mitt dilemma är just nu om jag ska sitta och tänka så eller helt enkelt inse att jag går in i ett nytt kapitell i mitt liv. Mina allra allra närmsta vänner finns ju i mitt liv även om de är långt ifrån. Men dessa andra vänner vet jag för det första inte ens om de hade kunnat ta sig ända hit för ett bröllop och för det andra så känner jag att ska jag bjuda precis varenda en så är vårt bröllop snart uppe i 450++++ (speciellt om fästmannen också skulle sitta och tänka så här). haha...

    Likaså med arbetskamrater. Fästmannen kommer bjuda några. Jag kommer nog inte. Är ganska ny på jobbet. Trivs jättebra med kollegorna. Men känner inte dem privat.

  • Tor 11 apr 2013 09:09 #3

    Hej, Vi har valt att bjuda vänner som vi har kontakt med mycket eller lite glesare. En gemensam nämnare är att vi skulle vilja träffa dom mer. Vår gränsdragning för vänner som inte blir bjudna är att vi kanske tillhör samma kompisgäng, men träffas sällan och bara tillsammans med andra. Hoppas att du hittar var er gräns går.

  • GladBr­ud2014
    Visa endast
    Tor 11 apr 2013 09:27 #4

    Vi har valt att bjuda min ena faster med sambo och m2bs ena farbror med sambo, vi har valt att göra så eftersom det är dem vi har kontakt med. Ang vännerna så bjuder vi mina två närmsta vänner (tärna med sambo) samt två av sambons närmsta vänner, den enda med sambo. 
    Och självklart föräldrar, syskon (+1 syskonbarn), och min mormor samt sambons mormor (morfar, farmor och farfar finns inte i livet för någon av oss.)

    Vänner har vi fler men inte så nära som vi anser de andra att vara och eftersom vi ska ha ett litet bröllop så kändes den gränsen bra :)
    Finns de som kommer bli besvikna, men det är våran dag och det får de acceptera.

    Vi funderar på att ha en fest hemma någon helg efteråt dit vi bjuder andra vänner för att fira. 

  • Tor 11 apr 2013 09:46 #5

    Vi hade 70-80 gäster och vi drog gränsen vid bekanta. Dvs vi bjöd bara de släktingar och vänner vi umgås med och som vi kunde umgås med på tu man hand och inte bekanta man bara umgås med i grupp. Hade blivit för mycket annars..

  • afture­lding
    Visa endast
    Tor 11 apr 2013 10:04 #6

    Vi bjöd helt enkelt de vi ville ha med. Barndomsvänner vi inte träffat på länge, och de närmaste vännerna som vi träffar/pratar ofta med. Alltså de vänner som verkligen har varit betydande för oss. Vi satte oss ner och tänkte eter vilka vi verkligen skulle sakna om de inte blev bjudna, och så utgick vi från det. Så många blev det inte i slutändan, tror vi landade på 10 stycken.

  • Tor 11 apr 2013 10:19 #7

    Vi hade räknat med ca 85-90 gäster. Men ett stort gäng hoppade av på en gång. Dom är lite äldre och ville inte åka så långt.
    Så då bjöd vi in andra istället.

    Sen blev det fler avhopp och då vi såg att vi skulle bli "bara" runt 50 pers istället för närmare 100 så bjöd jag in dom där som jag gärna skulle ha bjudit från början men inte vetat om jag hade plats för (samma med maken).

    Vi bad våra föräldrar att dra igång djungeltrumman strax efter att inbjudningarna kommit ut och att be att alla som inte kunde komma och visste det på en gång skulle svara tillbaka direkt (inte vänta på sista OSA-datumet) eftersom vi hade andra som vi ville bjuda i så fall. Och det funkade bra för oss.
    Jobbarkompisarna och andra kompisar som inte var sådär supernära men ändå sådana som vi ville ha med, var ju förstående för att dom inte kunde bli bjudna i första omgången.
    Så vi hade alltså en väldigt flytande gräns som ändrades varteftersom... 

  • dellel­garin
    Visa endast
    Tor 11 apr 2013 11:28 #8

    Vi har ungefär hälften släkt och resten vänner, vi har bjudit de vill umgås med, även om det kanske inte är jämt :) vi har bjudit 116 personer på vårat bröllop och det då finns det ingen som vi "saknar" vilket var viktigt för oss

  • Tor 11 apr 2013 12:25 #9

    Oj, jaaa.. bra fråga. Alla tänker och tycker så olika (får vara glad att jag och sambon tänker lika). Vi satte från början en gräns på 100 gäster, vilket vi aldrig trodde vi skulle komma upp till, men med stora släkter och bekantskapskrets (eller vänkrets är väl bättre att säga) med respektives osv. så är vi ännu så länge uppe i 112 gäster. Ok, det var inte det som var frågan och poängen är i alla fall att vi har tänkt som så att vi bjuder in dem som vi verkligen vill ska närvara, oavsett om det är vänner vi inte träffat på länge eller inte. Många av både mina och hans goda vänner bor långt borta, vissa så långt borta som thailand och andra ca 25 mil bort, och vi vill verkligen att dem närvarar, med deras respektive. Så, gränsen är väl inte dragen någonstans egentligen, vill vi att någon ska bli bjuden så blir den bjuden.

    Alla måste dock göra sina egna val här, följa sin egen magkänsla och budget. Visst, knorr kan det bli om det är samma vänkrets och vissa blir bjudna och andra inte, men det är inte dem som är det viktiga denna dag utan ni. Bjud bara in dem ni verkligen vill ha där! Hoppas ni hittar en bra väg för er :)

  • Tor 11 apr 2013 12:46 #10

    Vi bjuder i princip ingen släkt utan vill hellre ha våra vänner där och då har vi valt de som betyder extra mycket. Sen om det är barndomskompisar, nya kompisar, kompisar vi träffat henom barnen, arbetskamprater osv spelar ingen roll.Vi kommer bjuda folk som förmodligen inte alls räknar med att bli bjuda och tyvärr kommer säkert en del av de oinbjudna tro att de skulle ha en plats. 

Logga in
Bli medlem
Svara i tråden...

Innehåll