Vill ha barn men vi studerar.

Oj jag är helt tårfärdig. Blev så rörd av alla inlägg, Tack för all er stöd det värmde verkligen. Har aldrig fått sådan stöd angående babyfrågan hemmifrån. Dem tycker att utbildning kommer före och barn sen.

Det stämmer jag har PCO och det ska vara svårare att få barn enligt läkaren, men har ingen aning om det är PCO eller PCOS faktiskt. Olika läkaren jag varit hos har besökt har inte alltid vetat så mycket om PCO. Fick extrema hormonrubbningar och äggstockarna har tydligen blivit sämre, fick höra att den högra sidan är väldigt dålig därför tyckte min läkare att jag inte borde vänta alldeles för länge. Trode också att det blir bättre med åldern men tydligen så är det annorlunda för min del. 

Vi båda har ca 2,5 år kvar av våra studier, min fästman kan studera mycket hemmifrån, han läser till medianom och behöver oftast sin dator. Jag läser till socionom och där krävs det fler skoldagar. 
Om 5 måndader är jag fru och helt allvarligt så har ni gett mig hopp om att vi kan klara av det.
Jag har absolut inga problem med att köpa baby saker på blocket, tycker bara att det är en bra lösning och barnet växer ju så fort, Dessutom brukar man få en del av vänner som haft barn som växt upp och så köper man begagnat också. Vi bor i en 2a,studentlya så hyran är ganska låg, ingen el tillkommer heller. Kan även tänka mig skjuta på studierna ett år om jag blir med barn och stannar hemma tills barnet kan gå på dagis.
Man är ju aldrig för gammal för att studera!

Vi båda har ju arbetat lite men inte mycket, jag har varit den där typiska tonåringen som sket i skolan så de senaste åren har jag studerat upp betyg och sommarjobbat eller varit vikare lite här och där. Vi har en del sparat och ska spara mer.  Kan ju hända att vi får det lägsta men känner att pengarna borde faktiskt inte vara allt, det löser sig alltid som ni säger =) 

Om 5 månader åker p-staven bort och sen är det bara att hålla tummarna att jag blir mamma!

Kram till er alla. Tack för stödet ni gjorde mig gladare faktiskt och fick mig att se på det positivt. Familjen där hemma får säga vad dem än vill, och dessutom så tror jag inte dem kommer bli så sura när dem får se lilla älsklingen. <3

jag fick barn som student och sambon gick på socmen under föräldra ledigheten så gick vi på soc vilket inte var något konstigt alls för oss eller för någon annan häller.. så jag ser inte problmet med att skaffa barn när man studerar.. 
barn behöver inte kosta alls många kronor i månaden, kläder löser sig alltid, köp begagnat så kommer man väldigt billigt undan...

 

Ja fast att behöva gå på soc ser ju inte jag som en lyckad planering. Så det ser jag som det stora problemet i eran lösning. Hur kan man ens planera ett barn när man knappt har någon inkomst och inte kan försörja ens sig själv utan soc?
Snacka om att leva på samhället.

Jag tycker i regel att man INTE ska skaffa barn innan man har en trygg ekonomi. Det är dyrt att vabba och vara föräldraledig. Dessutom förlorar man massor av pengar om man skjuter upp sin arbetsdebut. Barn ska vara det som kommer när allt annat är ordnat, ekonomi, buffert, boende och ett fantastiskt bra förhållande. Att vilja ha är inget bra argument. Jag vill ha hästar nu!! Men jag är vuxen och vet att renovering och bröllop går före för oss. Ser man på lyxfällan så ser man många par som tror att "vill ha" är ett fullgott argument i alla situationer.

 

MEN !!! Med detta sagt! Om du har problem som gör att du har svårt att skaffa barn så är du undantaget för mig. Du får chansa och hoppas att jobb och ekonomi kommer sen. Visst kommer det bli svårt och du kommer antagligen få skjuta upp andra saker som hus, bra bil, nya möbler, resor osv. i 5-6 år. Men medicinska orsaker kan man inte komma undan. Klart du ska skaffa barn nu om det är nu eller aldrig för dig! Du får prata med en läkare som kan avgöra hur akut det är att skaffa barn.

Socialen är där för att trygga och hjälpa dem som behöver hjälp. Man lever inte på samhället om man får bidrag som man behöver. Du vet inte vad som hänt med den familjen, det är inte många som vänder sig till socialen om man inte behöver hjälp. Visst finns det fall som kan utnyttja sådana tillfällen men vem vill bara kunna leva på socialbidrag? och dessutom gör man granskningar, man ger inte bara bort pengar hur som hellst.

 

Självklart, tror de flesta vill ha den tryggheten. Mina planer var studera färdigt, gifta sig, skaffa mig jobb, resa och njuta av världen och vara ett par i några år. Men som situationen ser ut nu så kan det bli svårt. Innan giftermålet ska jag gå till en specialist som är mer insatt i det här än dem läkarna jag varit hos. Det är jobbigt att behöva ändra på våra planer men att bli mor är min nr ett prioritering just nu. =)

Naturligtvis är socialen där för dem som behöver hjälp och det är naturligtvis viktigt, MEN: jag antar att det som "Anonym (dröm)" precis som jag vänder mig emot är det som ovan skrivs att "sambon gick på soc... under föräldraledigheten gick båda på soc, det var inget konstigt... jag ser inget problem i att skaffa barn när man studerar..." 

Det menar jag är att leva på samhället. Att få socialbedrag och att ändå samtidigt skaffa barn och att inte se problemet i det hela. Socialbidrag är ett nödvändigt skyddsnät OM något oförutsätt inträffar, INTE något jag tycker man skall se som en försörjning när man skaffar barn. Barn är ett stort ansvar, och ansvaret att försörja dem anser jag ligger på föräldrarna, inte samhället. Återigen, såvida man inte redan har barn och något oförutsätt händer som gör att man inte längre har möjlighet att försörja dem själv, då skall man naturligtvis få hjälp. Det finns en STOR skillnad där som jag tror vi alla kan se... 

Klart du kan göra vad du vill men någonstans handlar det också om vilka förutsättningar du vill att att ditt barn ska växa upp med. Jag hade inte många kursare som hade barn (en) och skrev i ett annat inlägg att med järndisciplin och långa dagar på förskolan så gick det.

 

Ekonomi är mer än kronor och ören. Det handlar också om hur mycket tid du har möjlighet att ge ditt barn, hur långt du kan sträcka ut f-ledighet, om din treåring ska gå heltid på förskola för att dina dagar sedan länge är slut eller om du kan skarva med f-penning i åratal.

 

Men en bra början är väl att först ta reda på vilka slags problem du har och hitta rätt specialist....

Hej, jag vet av egen erfarenhet att man gärna stressar upp sig när man närmar sig 30 men mitt tips är att ta en sak i taget, lös problemen först, ni har många år på er att skaffa barn så red upp situationen så bra det går först. Jag håller på er! 

Där kan ni ju bo kvar ett bra tag, så att inte boendekostnaderna ökar något och det är ju positivt :)Att en treåring går heltid på förskola är ju dock inget konstigt eller ovanligt dock. Dom flesta barn till föräldrar som studerar eller jobbar går ju faktiskt heltid på förskola, många från dryga 1-års ålder. Men det är klart att det är en fördel om man har möjlighet att vara hemma mer och ifall man har möjligthet att ta ut f-penning längre än bara under första året.Mitt tips är att läsa igenom TS inlägg, för hon skriver att det inte alls är säkert att dom/hon har så många år på sig och det är därför hon öht ndrar över att studera samtidigt som man är gravid/har barn.