Amerikanskt alt svenska seder?

Håller med Kattpoet.
Jag var övertygad om att det var okay fram till prästen till mitt tidigare bröllop förklarade innebörden. Exets mamma ville absolut att han skulle stå därframme och att jag skulle bli överlämnad. Men så förklarade prästen att det handlar om att kvinnan lämnas över från en förmyndare till en annan så då sa jag nej tack. Jag är min egen person och inte omyndigförklarad. Det blev ett smärre krig i hans familj tack vare detta men jag stod på mig. Jag skulle aldrig falla mig in att överlämnas nu när jag vet bakgrunden.

Håller med. Jag gillar inte alls brudövelämning heller. Känns främmande i vår kultur. Sedan kan man ju naturligtvis ta in olika seder i Sverige, men detta tillhör inte det jag tycker att man ska ta upp. Det är en fin sed som symboliserar mannen och kvinnans oberoende och gemensamma beslut att gifta sig. Jag kände att min reaktion på det bröllopet jag var på med brudöverlämning miste sin stämning faktiskt.

Men om man absolut vill ha överlämning är det samtidigt glädjande att man går in med sin mamma och inte sin pappa om man har en nära relation med sin mamma.

Så vill jag ha det! Superfint tycker jag!

Jag vill inte missa att dela det pirriga ögonblicket innan vi går in tillsammans med min blivande.

TS: Om du nu ska ha en överlämningsceremoni, så tycker jag att det är självklart att du ska gå med din mamma om det är henne du står närmast.

Tack för era olika åsikter!

Ni har nog fått mig att känna just nu att vi går in tillsammans :)
Vet inte vad M2B anser, har inte frågat än, ville veta vad ni tyckte :)

Hejsan!

Det är inte bara i USA där man som brud går in med sin pappa, så gott som alla katolska länder har att pappan går i altargången med sin dotter, och det ses INTE som en brudöverlämning utan en fin tradition inget abbat.

I Filipinerna som oxå är katolskt land så går bruden fram mit emellan sin mamma och sin pappa, kanske skulle kunna vara något för dig.

Jag som gifter mig med en katolsk fransman ska gå med min pappa, för vi gifter oss i sverige i en protestantisk kyrka och vill ha med katolska seder oxå.  

Även i FInland är traditionen att bruden "lämnas" över men då ungefär mitt i gången ej framme vid altaret.

Tycker alla skall få göra som de vill.
Min morbror skall följa mig till min blivande, känner inte överhuvudtaget att jag är omyndigförklarad på något sätt. Jag är jag en självständig kvinna och jag trängs inte eller trycks inte ner av denna form av traditioner.

Känner ibland det går lite troll i hur man ser på alla dessa traditioners vara eller icke vara.
Ta t ex detta med brudbuketten om man nu vill hålla stenhårt på sederna ska man ju inte köpa sin egen bukett ej ens välja den. vilket de flesta brudar absolut vill. Enligt svensk sed är det den blivande maken som skaffar en bukett och överlämnar den till blivande frun på kyrkotrappen.
Eller morgongåvan, säg den brud som itne vill ha den!!! Vad har den för betydelse undrar hur många som tänker på det?
Det är ju gåvan till frun som samtidigt är hennes arv om maken skulle dö så att hon förhoppningsvis inte är helt barskarapad, men av någon anledning är inte den seden kränkande idag utan ses som en naturlig del av bröllopet.....För att inte fundera lite över att nu skall tydligen även maken ha en morgongåva ja och glöm inte två ringar...

Så! Med tanke på att de flesta av oss ändock väljer och plockar bitar ur även de svenska sederna skall vi kanske inte bry oss så mycket om att en del vill ha även andra religioners seder.
Bara en tanke.... 

Det här var verkligen intressant läsning i frågan: http://www.facebook.com/topic.php?uid=2404861077&topic=6070

Intressant, speciellt detta med att det är mera vanligt i både Finland, Danmark och Norge.....

Så vad är som är så himla fel med Sverige och svenska tradtioner?
Varför ska vi vara som alla andra ?