I vått&torrt när midvinternattens köld är hård

Heloise, jag måste fråga: hänger detta ihop med att hon föddes för tidigt? Det kan det väl inte göra om det är en kromosommutation? Eller kan det störa graviditeten så det hör till bilden att man inte hinner bära barnen färdigt vid det här syndromet?

Skit i att svara ifall du inte orkar med, jag bara fick funderingen i mitt huvud.

För övrigt skulle jag vilja se den som har något jäkla visdomsord att komma med i det här läget. Det här är ju bortom greppbart i sin gräslighet. Jag läser och läser och kan inte reagera för jag begriper inte att det kan finnas något sådant här. Inser att jag nu framöver kommer att lära mig en massa mer om något jag verkligen önskar inte fanns.
 
Pussa din lilla flicka från mig och viska att hon är den finaste lilla Nissan PB sett.
Och krama varandra från mig, Helipanzer. Jag önskar jag kunde krama er på riktigt och att det hjälpte.

All kärlek!

Ja, jag förstod väl egentligen det, och särskilt efter mitt samtal med Heloise förut idag. 
Helt fullständigt osannolikt att allt det här kunde bakas ihop till er verklighet. Vilka jävla odds! Jag är fullständigt tagen av allt det här och försöker fortfarande få min arma hjärna att begripa innebörden. Det går verkligen inte så vidare bra. Men jag är så tacksam att Heloise tagit sig tiden att berätta. Hon och jag bestämde att vi båda bokar in ett bättre 2011 än vårt 2010 serverade.  Ett UTAN lök på nån jäkla lax!
Kram på er!

Nä, "bättre år" och "bättre lycka nästa gång" hör kanske till de naiva önskningar man matar sig själv med, som att blåsa luft i sådana där små armpuffar när man just ramlat i havet och det är vinter och storm, eller så.

Men iallafall: Jag gratulerar Elise till att ha valt alldeles förträffligt när hon gjorde upp med universum om de bästa föräldrarna. Syndromet har hon verkligen haft otur med,(otur-vilket fjuttigt litet ord i sammanhanget) och hennes ankomst blev ju mer än lovligt dramatisk, men vilken familj hon är en del av, det bör hon ha en alldeles egen lycklig stjärna för. En som lyser väldigt klart bland svarta hål och annat jävleskap. Allt det ni kommer att vägra och allt det ni kommer att kräva, jobba för och mer än något-allt det ni älskar, det är något jag unnar alla barn i hela världen. Alldeles oavsett syndrom eller andra begränsningar.

 

                                  Gott Nytt År alla trådvänner!

 

 

Åh Ovar stanna där du är! du har inget att hämta härute redan!

*skickar en rejäl kram till Fru Sy och herr Sy*

Sweet, vad kul att se dig här! Jag är så jäkla impad av ditt viktiga jobb. "forskar på kromosomer" Va?! Det är så coolt att du gör det. Fast nu var det livmoderna va? eller? Vad GÖR du på ditt jobb egentligen kvinna?

Hur som helst, jag är säker på att det du skrev är sådant som kan läsas flera ggr och med olika behållning varje gång. Jag vet själv hur svårt det är att at till sig alla fina ord som skrivs ibland. Som efter alla dessa minus, det blrir nästan som en lång remsa med kramar och det man först ser är bara det. Sedan kanske man fattar lite mer vad där står....

Aleta, finns det verkligen ingenting man kan göra med ert tak? Det GÅR ju inte om ni ska stå och hacka hela det varenda vinter!

Hvidis, jag skickar en rejäl kram, det behövs mellan viljorna och allt man har att hantera när man är en mamma.

Klart du kommer att vara hemma from nu Fru Sy! Allt annat vore konstigt.
Konstigt att de ger lung-sprutan är det dock inte, den måste de ju ge omutifallatt, så du inte kommer tillbakaåkande till dem och så har de inte förebyggt alla eventualiteter. Det är ju en ren säkerhetsåtgärd för att ge bästa möjliga chanser IFALL skiten träffar fläkten och allt brakar iväg mot förlossning alldeles för tidigt.
Dvs, nu har de gjort allt de kunnat där, men bedömt allt som såpass bra att du fick åka hem. det är ju jättebra besked så långt! *lugnar*
Bra att ni flyttar ner så du inte pringer i trapporna i onödan!

Hoppas du får så mycket ro som möjligt i att ta det lugnt nu, det kan vara nog så jobbigt.
Ursäkta min erbarmerligt dåliga hjärna, men vilken vecka har du kommit in i nu?
Förlåt, jag vet att du nyss sagt det och det var säkert kjag som frågade då med, men jag minns inget nuförtiden.

Orvar-nu håller du dig i skinnet och därinne där du hör hemma, är det uppfattat! Tidiga entréer har vi haft nog av för resten av framtiden. Inga dumheter nu!

Fru Sy, varje dag i magen är en bra dag, varje dag i magen...varje dag...
Där har du ditt nya mantra! Jag tycker du verkar vara i goda händer med fl-personalen iallafall.

Aleta, någon-jag antar postis-hade idag ställt in ett väldigt spännande paket på min punschveranda!

Jag är så nyfiken så jag dör, men jag tänker minsann inte öppna det förrän på fredag morgon. Tack! Gulle dej!

Jaaa så råkar det vara. En helt förfärlig massa år helt plötsligt.

Ninnis, vi har inte ens någon barnförsäkring. eller, vi hade en livförsäkring på min sambo som även täcker för ens barn till dess det fyller 18, så vi nöjde oss med det. Och nu vet jag faktiskt helt plötsligt inte hur det är...hur hemförsäkringarna ser ut och gruppliv och medförsäkrad. Hm, det borde man kanske kolla...

Fru Sy, men GUD, då fattar jag ju att det blev snurrigt, med sådär många olika givar ur samma lek. "Bestäm er för bövelen hur ni ska ha det och vart ni ka ha mig innan ni jiddrar!"

Skit i fläkten, det har en förfärlig förmåga att sprida sig, har ni någonsin märkt det?

BS; hej hej! God fortsättning på dig själv du. Din sista fråga kan jag förresten svaret på: syndromet är en alldels egen sak som uppstod redan från A så att säga och tydligen inte på något vis kopplas ihop med den för tidiga förlossningen. Bara för att allt ska ställas på sin spets liksom.

Aleta, besviken? Skulle inte tro det. Jag är så barnsligt överförtjust över att det kommit ett paket att bara det i sig är hur kul som helst. Det ligger i gungstolen och jag kikar på det varje gång jag går förbi.
Skit med allt det där takjobbet! Fast det är klart-är en sådan sak väl gjord och välgjord (hehe) så är det ju väldigt skönt för framtida år. Hellre nu än när ni är 75 kanske ändå. Eller inte.

Imorgon ska jag till psykopaten. Hon är det och jag hoppas hon är bra, eller att vi klickar, så det blir något vettigt. Oroa er inte ifall jag inte är här imorgon. Jag vet att man brukar vara rätt slut efter sådana där möten. Och kanske bör hålla klaffen och smälta lite.