Tantvarning del 8

*prövar att skriva kursivt*

YES! Detta har jag längtat efter länge!

http://www.aftonbladet.se/nyheter/article6990663.ab

Fy, så tragiskt...

Ja, jag läste det också

Härligt med krusivt och fetstil och understryken stil!

Själv har jag bara latat mig idag, och läst, Katerina Janouch GRAVID och så är jag nästan klar med Åsa Larssons Svart Stig, Åsa är så himla bra! I vanliga fall är jag inte ett stort fan av deckare, jag läser en del men det är inte min stora passion.  Det beror främst på att jag tycker att många deckar-författare( särskilt svenska) är så dåliga, ex Läckberg och Marklund. Men Åsa Larsson är riktigt bra, hon är en väldigt skicklig författare som bara råkar skriva deckare! Jag är däremot svag för engelska deckare .

Just nu oroar jag mig för att jag ska få missfall, även fast jag hoppade över det kapitlet i boken, jag mår ju itne alls lika illa idag, som jag gjorde igår och i förrgår. Och tuttarna gör inte lika ont, eller så gör det lika ont bara det att jag är så van vid att de gör ont?

Nä usch jag ska inte tänka, det blir aldrig bra när jag gör det!

Nu ska jag lägga mig för en liten "innan-jobbet-powernapp"!

Jag som tycker jättemkt om Läckbergs böcker

Usch, tänk inte så där!

Solde/ Usch klart man blir orolig när missarna avviker ifrån sitt vanliga beteende, övervaka lådan ett par dagar till innan du blir så där jätteorolig. Fast jag vet hur det är jag har varit vaken hela nätter eftersom jag inbillat mig att Smulan varit halt, eller för att hon sovit för mkt eller ätit för lite...

Btw så ska lilla Tirza till djurdoktorn imorgon för sterilisering och öronmärkning. Jag ville chippa henne också men eftersom jag hade svårt att motivera varför( mer än om hon rymmer och så kan de inte läsa öronmärkningen, då kan de scanna henne, anledningen, som ingen köpte)

Tanter jag behöver lite goda råd!

Jag har en vän som är lite speciell. Hon har svårt för gränser och lägger sig gärna i andra människors göranden och på sista tiden så har det gått överstyr.

Hon är hemmafru just nu med båda barnen i skola och inga fritids intressen. Är olycklig i sitt äktenskap och även om hon inte ångrar sina barn så beklagar hon sig ständigt. Hon har förmodligen ångest även om hon aldrig skulle erkänna det själv och det gör att hon blir väldigt utåt agerande. Sista tiden ha hon ringt mig upp till tio gånger om dagen och alltid dagtid när jag sitter upptagen med arbete. Svara jag inte första gången ringer hon var femte minut tills jag svarar. Jag har försökt förklara att jag inte har tid, sitter i möte, arbetar etc. och det vore bättre om vi kunde pratas vid på kvällen, men då vill, kan eller hinner inte hon. När hon ringer blir det ofta långa samtal och hon vill gärna veta allt om hur jag och min man har det vad barnen gör och hon har åsikter om allt. Dessutom så SKA jag göra som hon säger…

Det har inte varit så här utpräglat tidigare när hon hade arbete. Hon lyssnar inte när jag försöker sätta gränser och jag kan stundtals känna mig jagad!

Jag har nu gått över i ett läge när jag undviker henne, ignorerar henens mail och sms… vilket inte känns bra. Hon skulle behöva hjälp men det örat lyssnar hon inte på.

Vad ska jag göra?

Men jag gillar Twilight böckerna och det finns väldigt många som anser att hon är urusel och har ett undermåligt spåk. Allt handlar ju om tycke och smak.

WOW! jag har missat massor. Grattis till er båda...

Heloise, för bövelen! GÖR inte sådär mot dig själv! låt dig och din kropp vara ifred och nojja inte nu över detta! Tuttontet går över-och var glad för det-det vore inte kul att ha dem så ömma i nio månader. Sedan lä du få känna på tuttar så det räcker, när mjölken rinner till. Även det går ju sedan över-som tur är, för man tror man ska sprängas först. Men sedan lugnar det ner sg så man inte känner sig som en mjölk-bomb hela amningstiden.

Och illamående är BARA skönt om du slipper så mycket som möjligt.
faktum är att det inte ÄR så himla mycket symtom i början. och jag vet-det gör att det blir helt surrealistiskt. Allt känns ganska som vanligt och så har ändå det ovanliga inträffat och man har ett mirakel inom sig, men det märks knappt...

Jag gillar också engelska deckare! Både på bok och tv.