Efternamn

Viktigast är väl att var och en är bekväm med sitt eget val av namn? Jag menar, det går aldrig att tvinga nån annan att byta namn, t ex, om den inte själv vill.

Enligt namnlagen har man lika rätt att heta mannens eller fruns namn som gemensamt efternamn eller att behålla varsitt, så det finns egentligen inget "måste" eller "borde" eller "brukar" i vilket val man gör.

En personlig åsikt är att den i paret som tycker det är viktigast att heta samma gott kan vara den som byter.

Min man och jag har valt att behålla våra olika namn (som för båda bara bärs av våra närmaste familjer). Får vi barn så gissar jag att vi kommer ge dem hans namn som efternamn och mitt som mellannamn - men det får vi se den dan det blir aktuellt (det kan ju lika gärna bli tvärtom).

Han tar mitt. Han bara bestämde det själv så utan diskussion.

Min m2b kommer ta mitt efternamn.
Min m2b har ett -son namn och jag har ett ovanligt namn som bara min familj (5 personer) heter.
Vi funderade ett tag på att ta ett släktnamn så båda byter men det känns ok för honom att byta och jag trivs med mitt namn.

Vi har haft ex antal inbördeskrig om detta så jag förstår precis problematiken. Jag har ett jätteovanligt fint efternamn som han inte vill ta och han har ett vanligt son-namn. Jag tar hans namn som mellannamn så att eventuella framtida barn får båda våra namn (om jag behåller mitt namn som mellannamn kan ju barnen inte få det sen...) Jag kommer att fortsätta presentera mig precis så som jag heter idag, så det så!

vi har båda ovanliga namn, hans låter vanligare, men det är bara 10pers som heter det. jag har ett kvinnonamn i efternamn så han vill inte ta mitt (förståligt, männen i min släkt har inte haft det lätt ). så vi behåller våra egna.

våra barn har mitt som mellannamn och mannens som efternamn. på så sätt behöver vår son inte presentera sig med ett kvinnonamn om han inte vill.

tycker som anne på grönkulla, tycker man att det är superviktigt att ha samma namn kan man nog gott byta själv..

Om ni inte kan enas, så kan ni väl behåll era nuvarande namn?

Vi skippade båda våra namn till förmån för min mammas flicknamn, som vi numera enbart delar med några i min familj/släkt.

Jag kommer ta min m2b efternamn. Skulle inte drömma om att göra något annat.

anne på grönkulla skrev 2009-11-19 19:29:18 följande:

Här byts inga namn.

Ärligt talat så har jag aldrig förstått vitsen med varför kvinnor "automatiskt" ska förväntas byta till mannens namn, medan många män ser det som otänkbart att själva byta namn.

Det lutar mot att vi inte kommer att ha några barn, men om vi ändrar oss blir det nog mitt efternamn som går vidare, helt enkelt därför att det är ett mer internationellt gångbart namn som dessutom är snyggare .

Anne på Grönkulla skrev ett mycket klokt inlägg: den som tycker det är viktigast med ett gemensamt efternamn kan ju byta/lägga till ett namn.

Jag tycker man ska göra som det känns bäst för en själv: vill man inte byta namn tycker jag inte man ska göra det heller -- dvs. man ska inte göra något man behöver bli övertalad till. Känner man att man gärna byter namn så är det fritt fram, samma sak med att lägga till ett mellannamn: vill man gärna göra det så är det väl ingen diskussionsfråga. Jag vänder mig däremot emot "traditionen" att kvinnor utan att tveka ska ta sin mans namn. Känns det fel så ska man inte göra det.

Sug på den här då! Jag har ett ovanligt krångligt namn som jag alltid får stava och uttala för folk. Min sambo har ett fint namn som inte är supervanligt men ändå enkelt. Jag vill ta hans namn, men han tycker vi borde ta mitt namn för att det är unikt. Så vad ska vi göra? Ska jag byta till hans och han till mitt?? Får man ens göra så?