Vi fortsätter vårt umgänge och hänger med i alla livets svängar...
...förra tråden:
www.brollopstorget.se/Forum-5-21/m3414645.html
Du som läser här gör det på egen risk, ty här räds vi icke sjukhus, kroppsvätskor eller prat om sexlivet.
Gemensam faktor har varit längtan efter barn. Såhär flera långa trådar senare är det vänskap som förenaar, minst lika mycket.
Yes! Där satt den! Ilägg 4500 och jag har lyckats erövra hela sidan 450 för mig själv!
Jag kapar tråden och seglar iväg! Lite ensamt känns det dock här....
Jaja kanske skulle ta o jobba lite...
Hej Lanovia! Jag är också här 
Fast nu har du loggat ut ser jag...
Ha! Nu snöar det här!
Kikar in med ett hej.
Börjar med...
Hej, Pumpkin! Stort grattis till er.
Ankan: underbart att UL såg bra ut. *pustar ut och kramar om*
Det har varit konstiga dagar med humörsvängningar vars like jag aldrig känt i min relativt känslokalla kropp (eller "känslokall" kanske inte är ett bra ord. Brukar iaf ha väldigt lång till gråt). Offrar nu tio minuter av min lunch för att få lite dagsljus och frisk luft (såå fint nu när snön har kommit ) för att kanske ta udden av nedstämdheten (som kanske kommer av mörkret). Det verkar fungera, för igår var jag normal.
I helgen och kvällarna som varit har jag inte orkat sitta framför datorn eftersom tröttheten och illamåendet tar för mycket energi (hur störande är inte det, ogravid som jag är?!).
Så. Det var ego-utbrottet.
Läser och tänker på er alla.
Ja jag hade det, för nästan 2½h sedan.
*kramar*
Hejom fejom!
Idag har jag sovit uuuut och det var bra för jag känner ju att något skräp är det i min kropp, så sömn är nog bra att mota bacillerna med. Det har inte brutit ut, utan är mer ngt som ligger och lurar så jag är seg som bara den.
Min son har knappt någon feber idag, 37,3 så nu hoppas jag det håller sig så. Igårkväll var han över 38, så det växlar.
Jag fick gå utvecklingssamtalet igår utan honom givetvis. Men det var nog bra,för jag ville ventilera en del av allt det här med hans hemlängtan.
Vi har pratat om vad han är br på och vad han ska sätta upp som mål att bli bättre på och så gjort upp en plan för att nå dit.
Samtalet utgår ifrån en intervju man gör med barnet innan. Där får de berätta om trivsel, om de har kompisar, om allt möjligt som rör samspel och så. Han hade ringat in att det var ok på skolan typ-men inte "mycket bra", och det visste jag ju. Sedan var det frågan om han hade kompisar i skolan då var svaret "några" men när frågan gällde fritiden så var det en ring runt det allra ensammaste lilla ordet "ingen" jag någonsin sett.
Nu vet vi ju att han lekt med flera stycken efter den intervjun och att det känns som att det börjar komma lite av en vändning nnu, men ändå. Jag kan inte beskriva hur ont den där lilla ringen och det enda ordet gjorde i mig och jag har det inbränt på näthinnan. Jag snyftade till när jag satt där hos "fröken" och fick skärpa mig som fasen för att inte bara storgråta. Jag börjar tröttna på att jag inte kan hejda gråten vare sig det är på af eller i skolan jag sitter.
Hursomhelst, så är det ju inte troligt att han kommer att skriva "ingen" framöver, men att ha flyttat honom från en situation där det funnits massor av kompisar till att han ens skulle behöva uppleva "ingen" i sitt liv, det är mer än jag riktigt står ut med.
Blommis: jag snyftar också till när jag läser ditt inlägg. Det nyper till i mammahjärtat Men nu så har han ju fler än "ingen", så det är ju på väg att bli bättre. Men jag förstår hur du menar.
Bruttan: Förstår precis hur du känner också!! När vi var sjuka, jag blev sjuk när maken redan var bättre, och jag hade feber. Då ville jag få göra som maken gjort; bara ligga och sova några dagar och inte göra NÅT, förutom snusa på lillskruttan som också var dålig. Men tror du jag fick det? Nähä. EN dag låg jag och sov. "Ska vi äta nån lunch idag?" frågade han. "Jag vill inget ha men du får f*n fixa nåt åt ungarna!" fräste jag.
Jaha, sen fick man ju höra hur DUKTIG och HJÄLPSAM och OMTÄNKSAM han varit som gjort lunch och låtit mig få sova.
Men fan, när ungarna behövde medicin, torkas i rumpan, vatten osv, osv, då får dom gapa sig hesa innan han reagerar, och då har jag ju redan blivit väckt 
Man får ju nästan för sig att han gör så på pin tji bara...
KOmmer ut i köket och där står alla kastruller odiskade och tornar upp sig som ett berg på diskbänken. Han fattar inte att även detta måste han göra när jag är "satt ur spel".
Alla ni andra, kramen på er och sköt om er!
Blommis, jag förstår verkligen att det kändes i hjärtat! Men som du säger, hade det varit idag så hade nog inte ringen varit på det ordet. Det går åt rätt håll iaf, men jag förstår att det känns! Kram till både dig och fina sonen!
Lanovia, det var en morgonspam som heter duga! 
Men du fick ju 4500, så jag antar att det var värt det 
Trist att du hade en dålig natt, hoppas dagen har blivit bättre. När kommer maken hem?
Daa, KRAM! Nu blev jag också osäker på var i cykeln du befinner dig, men borjar det inte bli visseldags då? I så fall kan ju humörsvängningarna ha en (liten liten) naturlig förklaring? 
Sonja, hur mår ni nu?
