Vårt drömbröllop är förstört

Några kompisar till mig var i samma sits som du, de ville ha bröllpet för enbart dem själva, mamma+pappa och syskon, inga respektive eller far/morföräldrar. Deras föräldrar kunde inte acceptera detta och tjatade oerhört mycket på dem. De hade bestämt datum i mitten av sommaren men i maj stack de iväg helt själva i hemlighet och gifte sig i Stockholms stadshus. De var så lyckliga över att de gjorde detta och fick dagen precis så som de ville ha det.

det är svårt att komma med några råd till er, man måste ju följa sin egen magkänsla, detta var mest en liten tröst att fler hamnar i samma sits och såhär löste de det! Lycka till!

Usch, känner igen mig precis Vi har planerat borgerlig vigsel i stadshuset med enbart våra barn och ett vittne som är en vän samt oss själva. Sedan en fest för alla på kvällen. Min syster har redan deklarerat till vår mamma att hon minsann inte tänker komma om hon inte blir bjuden på vigseln...

Inbjudningarna är iallafall beställda och kommer att gå ut i augusti (vi gifter oss i nov). Det känns trist att hon ev blir jättearg och kanske inte kommer alls, men det är VÅR dag!

Känn efter hur det känns, det måste vara ert beslut och ni måste känna er bekväma med det, hur ni än beslutar. Det är ju er dag och ni har ju abslut rätt att bestämma helt och hållet själva hur dagen skall se ut.

Men jag vet att det är svårt....

Åh, så trist! "Såra henne så djupt". Så fräckt. Det här är er dag. Jag hoppas att ni känner att ni kan göra precis så som ni vill. Jag förstår att det är lättare sagt än gjort och att det är lätt att tänka på att någon blir missnöjd, men försök att inte låta hennes åsikter bli viktigare än er gemensamma! Lycka till!

SÄTT NER FOTEN, BÅDA TVÅ, NU!!!

Den lilla sonen har flyttat hemifrån och MAMMA skall INTE längre bestämma, EJ heller MANIPULERA och skuldbelägga för att ge er dåligt samvete!!!

Hur vill ni ha erat liv... egentligen??

Om hon får styra och bestämma nu så kommer hel.....tet att fortsätta, var så säker!!!

Din man skall säga NEJ till sin mamma, markera tydligt och bestämt att NI väljer erat liv utan hennes åsikter/inblandning. Om ni vill ha hennes åsikt, så ber ni om den. Over and out!

Det är mitt råd, lycka till!

Haha... Word ;)

Så fruktansvärt tråkigt när det blir så här!!!!!!! Varken vänner eller familj ska lägga sig i!!!!!! Blir så j###a less när jag hör sånt här. Har själv det jobbigt med en så kallad vän...som nu sagt upp vänskapen bakom ryggen på mig, för att hon inte blev bjuden!!!=/

Till saken hör att jag känt henne knappt 1 1/2 år. Visst, jag ansåg henne vara en nära vän....men kan jag inte ens bjuda alla mina nära kusiner pga pengar....så kan jag ju inte bjuda henne å hennes sambo!!!! Dessutom ville jag och min m2b ha ett lite mindre å intimare bröllop......då måste man ju dra en gräns!

Lycka till å kör på de NI vill!!!!!! Resten får bara lov att ta sitt förnufft tillfånga å inse att de är inte deras ställe att bestämma!! Kan hon/de inte föstrå att NI gifter er av kärlek å glädje å på ert sätt för att det är NI som ska leva med detta i minnet resten av livet------ja då vet jag inte ......

OJ detta blev lite långt....är visst mer upprörd än vad jag trodde

Stor kram till dig!

Dock gäller det ju i alla förhållanden att ge och att ta, även i förhållanden till släkt och vänner. Det är väl inte så svårt att förstå att förldrarna blir besvikna om de inte är välkomna på sina barns bröllop? Den här extrema individualismen som Mittid ger uttryck för kanske inte alltid är så bra i längden. Kanske kan det vara värt att tänka om gällande bröllopsdagen och på det vinna ett bra förhållande med sin blivande svärmor? TS, jag tycker att ni ska tänka ett varv till och fundera på vad som är viktigt i längden. Jag säger inte att ni inte ska gifta er på det sätt ni önskar, men "no man is an island" och livet består av kompromisset. Och det gäller så klart blivande svärmor också! Men som sagt, jag gissar att ens barns bröllop är en av de stora händelserna i livet som man - mer eller mindre medvetet - ser fram emot i många år.

Man har inte dåliga relationer för att svärmor inte får bestämma över ens liv. Man har ett dåligt liv om svärmor (eller någon annan) får bestämma över ens liv!

Man har inte dåliga relationer för att man är tydlig och sätter gränser. Relationer blir dåliga om man försöker vara alla till lags.

För detta sätt att tänka och välja behöver man bara sunt förnuft... och du kan bara börja med dig själv!

Om du lever någon annans liv, (som svärmor i detta fall)... vem lever då ditt liv?!?!? Alltså: Se till att det är Du som lever Ditt liv!

EM ikström skrev 2009-08-13 15:54:06 följande:

Lite nyanser kanske skulle vara bra... Allt är inte svart eller vitt. Man kan leva sitt eget liv OCH kompromissa.

Fast jag måste säga att jag skulle bli väldigt ledsen om min son eller dotter gifte sig och jag inte fick vara med att dela den stora dagen med dem.
Det är trots allt något man måste ha i åtanke då man bestämmer sig för att gifta sig själv och enbart ha några vittnen man kanske inte ens känner närvarande, att den närmaste familjen kommer att bli besviken. Så är det bara.
Men så visst fan det är ER dag och allt det där. Men konsekvenser får det. Så fungerar livet.