...inväntar min comeback... 
Nä, men faktiskt så kommer min sambo hem alldeles snart efter att ha varit uppe i sthlm i två veckor och jobbat klart på gamla jobbet. Eftersom jag ju ändå vill vakna och säga hej, så kan jag lika gärna skita i att lägga mig-och då kan jag av princip utnyttja min möjliget att skriva igen också ju. 
Godnatt Heloise!
Nu ger jag upp och somnar nog innan sambon kommer. Jag får säga hej och välkommen hem imorgon istället.
Oj vad förvånad sonen kommer att bli-han vet inte att pappa ommer redan inatt utan tror det är imorgon eftermiddag.
Jösses Cantaton vad duktig du är! Vad härligt med så tydliga resultat!
Tack Sonja och Aleta för välkommen!
Lägga ner går inte-hur skulle det se ut.
Party kan man väl få ha så ofta man vill? 
När man är tant så bestämmer man det själv. Ikväll tänker jag exempelvis korka upp den lilla champangeflaskan som vi köpte för att fira oss och vårt nya hus, men inte orkade dricka när vi var så trötta för två veckor sedan.
Apropå att sambon ju kom hem inatt så måste jag bara säga att sonens ansiktsuttryck imorse när det gick in vem som faktiskt låg på sin sida i sängen igen, det var fullständigt obetalbart. 
Det kommer jag att spara på i hjärtat. Oj vad glad han blev!
Han trodde ju att pappa skulle dyka upp först framåt kvällen idag, så det var ett riktigt överraskningsögonblick.
Så nu är vi hela familjen äntligen, på vårt nya ställe. Gott!
Mera kaffe nån?
Tänk att det här med missfall är så himla vanligt! 
Någonstans är det väl iofs bra att naturen "sållar" , men det gör ju inte sorgen för den som glatt sig mindre, och kunde det inte få hända mycket tidigare då kan man ju känna, så det knappast märktes..
Tinker hur går det förresten med allt? Ärkeas och begravningar och allt?
Villemoa: tack gumman. Hur mår du idag? Har du ont eller så?
Alvs: Varmt välkommen! Vad kul att du dyker upp här!
Kan du inte avslöja lite om dig själv så här runt fikabordet?
-Himmel vad det har bullats upp här förresten!
