Där gräset är grönast och champagnen har de rundaste bubblorna

Nu måste jag sova och dessutom är mina batterier slut om två minuter så jag tar resten i morgon.

God natt på er så länge

Kära förhoppningsis, så jättekul att ha dig tillbaka! Har undrat, men samtidigt förståeligt att du velat hålla låg profil med tanke på det som helst. Smart drag att fly till Island och sitta där och dricka vin ;) Hur känns det nu med jobbgrejen, efter att det gått lite tid? Själv skulle jag få oerhört svårt att sova och funka om nåt sånt skulle inträffa. Jag är värsta mesen. Fick några konstiga samtal under min tidigare karriär och det bet sig verkligen fast i huvudet, men det var inte alls på samma nivå. Berättade också om en f.d. kollega som stalkade mig... det var jätteläskigt. Och det var inte ens några hotelser utan bara en knäppis som trodde att hon skulle bli min assistent och flytta hem till mig och sådär.

Lapinette, tack för updaten om melodifestivalen, känns som om luften gått ur mig när det gäller den, har inte tittat på många år men tids nog blir det nog en återkomst i casa Gemma, känner dock att man måste samla ihop ett litet gäng och sitta och skvallra och skratta och äta och dricka till eländet, annars finns det ingen poäng. Det närmaste vi kommit var nationella tävlingen i pekingopera på Kinesisk TV, men då skrattade vi så mycket att vi knappt hörde vad de sjöng, det är tydligen en finkulturell företeelse men vi begriper oss inte alls på det där. De sjunger som katter som fått svansarna klämda i en dörr.

Själv har jag haft en hemsk och trött vecka. Mannen på resa, monstret sjukt och beyond grinig och klängig (jobbigt med den där kombinationen, liksom om hon nu ska följa med mig in på toa och stå och säga: "mamma bajsa mamma bajsa", den graden av närgångenhet, då kan hon väl åtminstone vara lite glad när hon får vara med mig? Men det är förstås lite mycket begärt av nån som är sjuk och trött och väldigt liten). Igår kändes allt mycket ljusare; vädret var sagolikt och mina föräldrar kom på morgonen så att jag kunde åka till Lund och klippa av mig femmånadersvolmen, sen åt vi svensk sparris, svensk nypotatis, nygräddad kyckling- och grönsakspaj, haricots verts, hembakt bröd, dyr bladsallad av den sorten som jag själv är för snål för att unna mig, jag köper äcklig isberg istället, och nygräddad (igen) rabarberpaj. Samt svenska jordgubbar, som om det också skulle behövas. Japp, mina föräldrar skulle "fixa lite lunch. Känner starkt för att upprepa koncceptet. På eftermiddagen promenerade vi bort till en annan stadsdel och lekte i två timmar på lekplatsen medan jag pratade med trevliga föräldrar. Trivs väldigt bra där men föredrar att ha det som utflyktsmål snarare än att bo där, det är helt enkelt lite för homogent, lite för mycket som vi själva. Gillar Limhamns blandning av sunkiga gamla fiskargubbar och barnfamiljer och, ja, rätt mycket helt vanligt folk. Fast snälla.
På kvällen la jag monstret och sen kom mannen efter 45 minuter från Norge, med varmrökt lax som kostat två gånger mer än här i Sverige. Det är tydligen helt vansinniga priser där. Gott var det i alla fall, med rieslingen som min pappa omtänksamt nog ställt i kylen innan de åkte hem.

Idag småregnar det och tröttheten ligger som en mumiesvepning runt hela familjen, åkte in till stan och fikade och köpte lite skivor, bland annat nya Franz Ferdinand, gick en sväng inne på Zara också och köpte en ny jeanskjol för jag har försvunnit en hel klädstorlek sen jag slutade göra monstermat inifrån så att säga; det gick okej att prova; monstret tog på sig en kvarglömd stråhatt och sen vinglade hon runt i korridoren och gick i alla provhytterna och tafsade tjejerna på benet utan att se något. Efter att mannen handlat grejer till sitt provisoriska hemmakontor var monstermåttet rågat och hon däckade i vagnen så fort bussen började rulla, nu har hon sovit i över två timmar medan vi ätit resterna av gårdagens lyxlunch- och middag. Återstoden ska mannen kalasa på ikväll tillsammans med vinet, medan jag går ut på numera rätt anrika indiehaket Tempo på möllevången och äter middag med min gamla älskade fotografväninna. Vi gjorde skitkonstiga och alldeles underbara (men också bespottade) reportage under flera år; hon är en sån där person som man kan vara ifrån i flera år och sen träffa igen och det känns inte som om det gått nån tid överhuvudtaget. Mannen ska tillbringa lite kvalitetstid med dottern som tvivelsutan kommer vara på bättre humör efter lång sömn och sen lunch på svenska sommarprimörer. I eftermiddag ska jag träna och sen ska jag gå och spekulera på fler jeanskjolar för jag var inte riktigt nöjd med morgonens impulsköp på Zara. Den gamla H&M-kjolen var mycket finare men den är ohjälpligt för stor.

Hur mår ni andra?

Kramar, G

Mlle M: Du anar inte vad jag skulle vilja ha ditt liv under en dag. I gengäld kan jag erbjuda en utmanande vardag där din snabbhet och simultankapacitet övas upp, likaså tålamod, stryktålighet, hållfasthet (tänk små fingrar som sliter i dina örsnibbar) och fingerfärdighet (vi har både duplo och vanliga träklossar). Slutligen får du ett starkt immunförsvar under många timmar på blåsiga lekplatser och öppna förskolan, som bägge är veritabla smörgåsbord av virus och baciller. Låter det inte utmanande så säg? I så fall vet jag bestämt att det finns nån dokusåpa där man får byta liv med varann; de ordnar säkert med detaljerna.

Ja, jag lovade ju att inte gnälla. Så här sitter jag och gör reklam för mig själv och mitt liv. Känner mig rätt nöjd, faktiskt.

Jag hade helt missat att det är Melodifestivalen - gillar det namnet så mycket bättre än Eurovision Song Contest. Det låter så härligt helyllesvenskt. Melodifestivalen! Här i England har vi en man som heter Terry Wogan som har kommentera spektaklet på TV i typ 38 år (tyvärr inte i år tydligen). Han var helt strålande. Han satt och pimplade vin och sa supertorra och väldigt spydiga saker hela kvällen (värre mot slutet när vinflaskan började bli tom). Såhär säger han själv: 'Many of you may have heard my comments [commentating on it] and don't think I take it seriously enough and you are right, I don't. But I am a friend of this contest, possibly its oldest friend. How do friends behave to each other? They tell each other the truth. They don't indulge in idle flattery.' Så han satt och sa saker som "här kommer fler tjejer i ännu mindre bikinis från östeuropa" eller "Jaha nu får Sverige topp-poäng av Danmark... ingen grann-röstning här inte....hrm". Det var faktiskt helt hysteriskt roligt.

Maken är just nu på en shoppingexpedition för att köpa jäst. Det är inte så lätt att köpa färsk jäst här. Britterna envisas med att köra värdelöst torrjäst. Man får fråga i bagerier eller i matvarubutiker om man får köpa lite av deras färska jäst över disk. Dom tittar misstänksamt på en, för man är ju helt klart lite suspekt, men man brukar få köpa tillslut. Maken gillar att baka när han är hemma. Det tycker dom verkligen jätte konstigt här. Jag tror att svenska män inte är särskilt måna om sin machoframtoning jämfört med många andra nationaliteter. Dom får liksom inte ihop bilden av sin svenska chef som gillar att åka off-pist, tälta i snön (det tycker dom är vansinnigt hardcore och en riktig James Bond pryl som andra skulle dö genast om dom försökte) och klättra i berg... men också kan ta med kanelbullar till jobbet som han har bakat själv! Nu har dom börjat vänja sig men i början utspelade sig samma konversation VARJE gång:
Kollegor: Har du köpt bullar! Tack vad trevligt.
Maken: Jag har bakat dom.
Kollegorna: Vad trevligt att din fru har bakat dom!
Maken: Nej JAG har bakat dom.
(Konfunderad och förvirrad tystnad)

Jästen idag skall användas till att göra Pizza. Det har införskaffats en sten till ugnen som lär vara extra bra att grädda bröden på och han hävdar att det kommer bli fantastiska frasiga och fina pizzor på den också. Det ser jag fram emot att prova ikväll. Idag har vi också bokat midsommarhelgen på ett litet (4 rum) botique-hotell som verkar jättemysigt vid kusten i Dorset. Tåg ner från London 1.5 hr och sedan hyrbil där. Vi har genom empiriska försök kommit fram till att det är det absolut smidigaste sättet att ta sig iväg över en helg. För jobbigt att köra in och ut ur London om man inte har lyxen att kunna vara lite flexibel med val av tidpunkt på dagen. Fredag eftermiddag är tåg mycket bättre än bil. Det är inte så att jag promt måste ha sill och nubbe på midsommar om jag inte är i Sverige, jag skulle tex aldrig få för mig att gå på svenskt midsommarfirande i London, men det känns deppigt på någotvis att inte göra något lite skojjigare just den helgen. Så ett mysigt hotell vid kusten blir perfekt!

Förhoppningsis - låter väldigt otäckt det hela. Förstår att man blir jätteskärrad. Men trevligt med Island. Absolut en av de mest spektakulära platser jag besökt. På listan av exotiska poäng dividerat med flygtimmar måste Island komma väldigt högt upp för oss här i Europa.

Mlle M - Härligt med bröllopsbestyren! Har du bestämt dig ang juvelerna på den stora dagen?

Lapinette - Ibland är det inte så dumt med sista minuten resplaner. Det blir som det blir och ofta ganska bra!

Gemma - När du har börjat jobba kommer du säkert njuta av det i fulla drag men sakna den nu obegränsade tiden med Monstret på dagarna.

Nej nu SKA jag springa en lite runda på Hampstead Heath, för första gången på evigheter.

Ha ha ha Gemma - håller med Pekingopera är verkligen en 'acquired taste'.

Norge har nu vunnit melodifestivalen med vad som troligen är rekordpoäng genom tiderna... Grattis Norge!

Gemma
Vad gullig du är som "oroar" dig för mig. Vad var det för fel på kjolen bortsett från att din Hm kjol var snyggare? Hoppas din utekväll blir bra

E11a
Har en bekant som bor i London och som odlar sin egen jäst i källaren bara för att det är så svårt att få tag i... Samma man odlar även sin egen filmjölk så jag antar at han är något av ett original, men det brödet han bakar är verkligen något aldeles extra.

Jag har tyvärr bara hunnit med ½ av mina återkopplingar ännu och idag blev det så mycket att göra att jag inte hann med resten. HAr tagit sovmorgon till 10 i morse och sen tillbringade jag stora delar av dagen i stan ätandes glass i en park och lite turistpoäng då vi hamnade mitt i vaktparaden. Eftermiddagen (från 14.30 ca) låg jag på vår stora balkong och läste en bok i solen innan det var dax att göra sig iordning för kvällens middag.

Återkommer med resten av mina inlägg i morgon...

God morgon!
Idag är vädret inte alls vad jag hoppats på, men det kanske blir bättre under dagen.

I fredags förra veckan när jag som bäst fixade och donade inför min lilla helgtripp ringde läkaren. Jag hade varit och tagit mina cellprover för ett par veckor sedan, brukar alltid tycka att det är jobbigt att gå dit vart 3 år men nu är jag så tacksam att jag gjorde det. Läkaren berättade att de hade hittat "uttalade cellförändringar" och att det måste undersökas vidare mm. Efter 10 minuters prat om patientbrickor och fotoleg och allt vad det nu var, helt ärligt har jag inte alls mycket koll på vad han pratade om det blev bara helt svart för mig, så började han säga att jag inte skulle oroa mig osv osv. Kunde han inte ha börjat med det? Klart jag oroar mig! Mamma gick bort i cancer, visserligen en annan sort men ändå, för nästan precis 5 år sedan. Oavsett om han sa att jag inte skulle oroa mig så är det klart att jag börjar tänka massor och paniken kommer krypande... mannen var på jobbet och jag var helt själv hemma. Min enda tanke var att jag inte fick googla det för då kommer jag bara se hur illa det är med mig eg och vad "uttalade cellförändringar" egentligen betyder. Innerst inne vet jag mycket väl att det betyder cysta eller tumör, dvs cancer, sen att den kan vara godartad eller ond är en annan sak.

2 timmar efter det beskedet var det bara att klistra på mig leendet och åka ut till Arlanda för att åka till Karlskrona över helgen för att hälsa på en killkompis och gå på officersbal. Helgen kom egentligen väldigt lägligt eftersom det skulle vara ett fullspäckat schema hela tiden dygnet runt så jag skulle inte hinna tänka och känna efter så mycket. Killen jag besökte har jag dessutom inte känt så jättelänge och så superbra så jag ville inte prata om det med honom ändå. Efter en lite annorlunda flygning (Kronflyg är inte som andra bolag direkt) kom jag fram och efter lite strul med förbokade taxis så kom jag dit jag skulle. Karlskrona är en supermysig liten stad, väldigt pittoresk med många olika stilar på husen och charmiga gator i sten. Gatorna var visserligen gulliga men asfalt har helt klart sina födelar när man som jag nästan alltid har höga smala klackar... Packade upp i hans lägenhet och gick ut för att äta middag och dricka lite vin innan det var tid för att göra oss iordning för kvällens coctailparty. Åt en riktigt bra fisk och drack något vitt vin jag aldrig tidigare provat men som var riktigt bra. Coctailpartyt var väldigt trevligt men som alltid när man aldrig har träffat folk innan så blir det en väldig massa namn att försöka komma ihåg, och att hålla isär vem man blivit presenterad för innan och inte. Ett par glas champagne och lite drinkar senare var klockan sent och det var tid att försöka ta sig hem över stenläggningen utan att bryta benen. En eloge att de i vart fall har alla trotoarkanter i bredare stenblock och V lärde sig fort att det var där jag ville gå för smidighets skull.

På lördagen var det olika aktiviteter, alla män åkte ut i skärgården och åkte båt och åt sillunch mm och alla tjejer drack bubbelvin och dansade bla afrikansk dans. Jag tycker att det hade varit vettigare om vi hade gjort tvärt om faktiskt, männen åker ju båt hela dagarna, sjöofficerare som de är, och ön som är naturreservat och otroligt vacker har de sett många gånger. Vi åker varken båt dagligen eller har sett den parken på ön, även om afrikansk dans var kul det med och alla vi tjejer fick lära känna varandra lite bättre.

Jag hade lyckats glömma delar av min sminkväska hemma och hade verkligen inte lust att köpa helt nya flaskor mm. Provade det lokala Åhlens, som enligt vad jag fått höra kvällen innan var mycket klent utrustat och inte ens viste vad en YSL mascara var. Mina förhoppningar var inte så höga men de hade en Lancome disk så jag lyckades få "varuprover" på de saker jag glömt så det löste sig. Funkar alltid att hävda att man är allergisk och vill prova innan man handlar. Snålt jag vet, men jag vill inte köpa ny underlagscreme när jag har en nästan ny hemma.

Hem till V och duscha och blockera badrummet ordentligt så jag var klar där innan han kom hem från sina aktiviteter. Här passar jag på att komma med en liten betraktelse över mäns badrum, kan bli lite generaliserande men stämmer förvånansvärt ofta in i mer eller mindre grad, oftast större. Speglarna sitter för högt, beslysningen är inte bra, helkroppsspegel saknas osv. Vi ska inte nes tala om utbudet at produkter i badrumsskåpen om man behöver låna något. Vi tjejer skämtade på planet ner om att alla tjejer hade med sig sitt eget shampoo och duschcremer mm för att vi inte ville använda det som finns då det oftast är modell "dubbeldusch" eller liknande. Jag vågade inte chansa på vad V hade att erbjuda så min neccesär var rätt välfylld till hans stora fashination. Fyllde halva hans badrum med cremer och flaskor av olika slag...

Måste rusa... men ha en bra söndag!

E11a: Härligt med en londonrapport, som vanligt blev jag galen av längtan efter min bästa bästa stad i hela världen och bulldoften spred sig ända hit (men vi kalasar i gengäld på mina egenhändigt gräddade ingefärsbiscotti) och jag citerade Terry Wogan högt för mannen; jag bodde blott i fem månader i London (på Hampstead High Street, våren 1993) men oj vad det satte spår. Och gav mersmak. Det där otyget torrjäst tvingades jag använda ett par gånger i Shanghai, också jag blev väldigt kreativ när det gällde att tigga färskvara hos bagerierna men sen hände det ju att man var urtrött mamma och bestämde sig för att livet inte börjar och slutar med perfekta råvaror... och så utmynnade det hela istälelt med en misslyckad baksession och gråsuggor (grova rågbullar) som var tunga som tegelstenar. Sånt slipper man ju här i Sverige. Den anglosaxiska matkulturen lämnar en hel del att önska, fortfarande. Och den anglosaxiska dynamiken mellan könen är och förblir ett mysterium för mig. Min första pojkvän (och en hel del efterföljande) var från Kent och han hade en oerhört märklig och förvirrad sexualitet - slash - kvinnosyn. I grunden var han en bedårande liten kille som fått sin uppfattning sönderfrätt av droger och, tja, omgivningen. Tjejerna hade jag ännu svårare att förstå mig på. Lustigt, när våra kulturer är så lika. Engelsk humor går ju hem i Sverige som ingen annanstans och popbanden har ofta ett rent kärleksförhållande till vårt land.
Du verkar ju ha bott länge i England; vad är din uppfattning?

Igår var jag som sagt ute och åt med en väninna på "trusty old Tempo"; valde faktiskt en vegorätt för den lät (och var troligen) godast: Varm sallad på äpple, gratinerad svamp, valnötter, endiver och opastöriserad getost. Kom hem lagom till den lille norske pågen som stod och tindrade med ögonen mot publiken (och mannen i soffan). Den här morgonen har vi tränat duktigt, gungat, lyssnat på monstrets ömsom skrik och protester, ömsom utflykter i olika språk (hon har märkligt nog lärt sig räkna på kinesiska, utan vår inblandning! Måste vara nåt som sitter i bakhuvudet); lite ungerska som mormor och morfar envisas med att förvirra henne ytterligare med, en massa svenska såklart och allt mer franska. "Bye bye" är den enda engelskan men den frasen använder hon med extra stor förtjusning nu när hon är så, tja, arg hela tiden. Som i "bye bye"; stick och brinn (dammsugaren / tråkiga boken / äckliga potatisen / dumma mamman). Fru Fräken med make och dotter träffade vi på lekplatsen med deras alltid lika söta, rara och blåögt plirande dotter, Fru F frågade ängsligt - och befogat - om mitt monster skulle tycka om att fika i morgon? Tja, det återstår att se. Om hon tycker att det är en dålig idé lär hela Lund få veta det. Nu har vi i alla fall ätit lunch och ska så småningom iväg och titta på ett hus. Det börjar lossna här på marknaden och vi har en hel rad kandidater; vår gemensamma favorit är ett sunkigt femtiotalshus med ful sjuttiotalsinteriör. Det vi gillar minst är gatuhuset som är nyrenoverat med högblankt vitt, rostfritt kylskåp med infälld ismaskin, stålrör, grått, hårt, ja ni fattar, åttiotalsdoftande (men nyinsatt) ungkarlsestetik och så oerhört FEL för ett artonhundratals gatuhus. Boffi, Bulthaupt, Gaggenau, allt sådant som får mig att se rött i såna sammanhang. Så trots att huset är rätt i storlek, pris och läge så vete sjutton om vi ens vill se eländet för vad göra? Riva ut ett helt nytt dyrt kök för att det är otrivsamt?

(Jag råkar ha fått en häftig och plötslig fäbless för terracottaklinker och lantlig charmlantligt . Jag väljer det blommiga porslinet framför det sobert vita; kanske är det helt enkelt östrogenet som börjat ge sig till känna - äntligen. Började så smått tvivla på om jag hade nåt överhuvudtaget. Fortsättning följer.)

Kram, G