• irresolute

    Vad ska jag göra?!

    Oj oj oj... Nu har jag satt mig i klistret...

    Vet inte om det är någon här som minns, men skrev för länge sedan inlägg om hur förstörd jag blev då min sambo beslöt att han inte ville gifta sig?

    Jag friade julen 2005. Han sa ja och planeringen för bröllopet var i gång. Hösten 2006 (alltså mindre än ett år senare) sa han att han inte var säker på om han ville gifta sig eller inte. Jag blev helt förstörd och under många månader var det osäkert på huruvida vi skulle fortsätta tillsammans eller ta en paus. Det blev så att vi fortsatte tillsammans eftersom vi trots allt älskar varandra mer än något annat. Så jag beslöt att ge honom tid att mogna in i tanken på att gifta sig, för själv vill jag trots allt gifta mig i slutändan.

    Nu är det snart jul 2008 och jag har för det första fortfarande inte fått något vettigt svar angående varför han inte vill gifta sig med mig, för det andra har han inte yppat det minsta intresse av att gifta sig än och för det tredje så tror jag att jag - trots att jag älskar denna man av hela mitt hjärta - börjar få känslor även för en annan man.

    Hur kan detta hända?! Jag är inte den som är otrogen och trodde inte ens att jag skulle kunna vilja ha någon annan än den jag är tillsammans med??

    Är detta bara rädslor? Kommer känslorna för den andre mannen att gå över eller letar jag omedvetet efter någon annan eftersom den jag är med inte vill gifta sig?? HJÄLP!!

    TRÅDSTARTARENS TILLÄGGSKOMMENTAR 2008-12-10 23:20
    Är det normalt att tvivla efter några år tillsammans? Vi har varit ihop i 6 år. Är det normalt att få känslor för någon annan - utan att det behöver betyda något??

    TRÅDSTARTARENS TILLÄGGSKOMMENTAR 2008-12-10 23:40
    Hittade min förra tråd som jag skrev i april. www.brollopstorget.se/Forum-1-13/m2828694-1.html

    TRÅDSTARTARENS TILLÄGGSKOMMENTAR 2009-01-15 11:30
    Jag inser att känslorna för den andra mannen inte var "äkta" utan mer det ni beskrev i era svar, tack så mycket! Så ett problem ur världen iaf.

    Nu har jag "bara" det andra bekymret kvar... :(

  • Svar på tråden Vad ska jag göra?!
  • irresolute

    Det lustiga med honom är att gällande allt annat så är han helt underbar att kommunicera med! Inga problem alls och när jag mår dåligt så försöker han alltid få mig att må bättre osv. Men när det kommer till detta... jaa... då vet han helt plötsligt inte vad han ska säga.

  • Esonda

    för mig låter det ändå oroväckande.. Enda tipset är ju att prata men kan han inte det ja vad ska man då säga...

  • irresolute

    Jag är nog lite bitter, trots allt. Men framförallt sårad och osäker på framtiden.

  • Esonda

    jag förstår det, jag vet att man själv skulle känna så ifall man blev avisad på det sättet. Men tror nog att det ändå är bäst att du tar en tid för dig själv lite. och tänker, åk på spa en helg eller nått så du kopplar av och få tänka på dig själv och vad du själv vill och känner. sen när du tänkt färdigt så får du ju ta och sätta han ner och säga att han måste lyssna och så berättar du vad du har bestämt dig för.

  • irresolute

    Usch... måste det vara så svårt och jobbigt... Jag känner mig så svag och villrådig... Jag vet (tro mig, jag vet) att vare sig livet eller kärleken är en dans på rosor. Men samtidigt så hade det varit skönt utan detta hängande över en...

  • Esonda

    jo sant.. Det är inte alltid lätt, men oavsett vad så lycka till :)

  • didis

    Jag har läst igenom tråden och har lite synpunkter...

    TS största problem verkar inte vara att sambon inte vill gifta sig utan snarare att hon är osäker på hans känslor, vilket är betydligt "värre".

    Jag håller verkligen inte med er som tycker att äktenskap är enda sättet att visa att man hör ihop eller att det skulle beror på rädsla att inte gifta sig.

    Vi är många som helt enkelt inte tycker att just bröllop/äktenskap är meningen med livet. Och man kan leva i en långvarig och (till största delen) lycklig relation utan att gifta sig!

    Att skaffa barn tillsammans är tex ett större löfte om att det nu är vi två resten av livet (om det är det man är ute efter).

  • Brudens mamma

    Jag förstår inte varför du måste tjata ihjäl honom. Han har sagt att han vill leva med dig, nöj dig med det. För även om ni gifter er en dag så är det kanske inte för tid o evighet. Man kan skilja sig.
    Varför inte bara njuta och ha det alldeles, alldeles underbart under tiden?

  • irresolute

    didis skrev 2008-12-12 17:43:22 följande:
    [citatAtt skaffa barn tillsammans är tex ett större löfte om att det nu är vi två resten av livet (om det är det man är ute efter).[/citat]

    Jag håller med - har man skaffat barn ihop är man "fast" för evigt. Och det "roliga" är att han vill ha barn ihop med mig. Alltså. Han kan tänka sig investera i en gård tillsammans med mig och lämna sin trygghet i den villa han ägde ensam och bott i de senaste 12 åren och han kan tänka sig skaffa barn med mig, men han kan inte tänka sig gifta sig med mig?

    Är jag konstig som tycker det är konstigt??

Svar på tråden Vad ska jag göra?!