Hur gammal var du när ni fick ert första barn?

haha
Ja, det har gått undan!
Men vi blev tillsammans när vi va 16 och allt har bara flutit på.

Tackar! (Alltid glad när man får positiva kommentarer över sin ålder)

Jag var 22 när jag skulle ha blivit mamma för fösta gången. Men under ultraljudet så visade det sig att pojken inte hade utvecklats som han skulle och saknade i princip hela hjärnan. Så det var ett under att jag inte fått missfall tidigare. Så det var som inte så mycket att fundera på vad som skulle ske. Var då tvungen att framkalla ett missfall - det vill jag aldrig göra igen.
Sedan när jag blev berikad för andra gången var jag 23 och fick då två på samma gång. Men det var jobbiga månader där i mellan. Sex varje dag, och till slut var det bara som framtvingat för att man kanske skulle kunna bli gravid.
Under graviditeten hade vi knappt sex för vi var sååå less på det...=)

Där är jag, typ. Ser fram emot barnbarn, men just nu ägnar jag mig åt mig själv. Jag gör det jag har lust till. Vissa tror att jag hamnat i 40-årskris, men jag vet absolut vem jag är och vad jag vill, kanske det som sticker folk i ögonen?

garage änka: Å mitt hjärta värker när jag läser!! Vilken grej att gå igenom. Och vilken fantastisk fortsättning det sedan blev!

Men det där med bokat sex alltså FY vad det är långt ifrån vad man vill (eller hur en sexliv var en gång för länge länge sedan, i början... )

Esset 50: Det måste väl vara as-skönt att kunna göra som du? En klar nackdel med att få sina barn sent i livet är ju att man inte är lika ung när barnen blivit stora somtidigare generationer. Å andra sidan så lever vi ju längre och längre, så nu ska jag inte stressa upp mig över det också bland ägglossningar och kisstest...

Fick min dotter(hon är 8 nu) när jag var 23 och en bonusson på 10 för 3 år sedan. Underbara ungar och vi båda känner att vi gjort vårt för att säkra befolkningen på jorden med våra gener, så nu har vi bara härligt sex utan tankar på reproduktion och krav. HELT FANTASTISKT! Hoppas att alla ni som försöker kommer att lyckas, skulle inte byta bort ungarna för allt i världen. Lycka till alla blivande mammor och pappor.

Fast jag har inte hunnit leva vuxenliv UTAN barn förrän nu. Barnen kom ju dierkt så att säga. Däremot så sa vi stopp efter 2 rel tätt. Jag har aldrig känt att det är bråttom med att barnen ska bli stora, för det är gott om tid.
Men jag har tex INTE rest jorden runt. Har aldrig haft längtan heller.
Jag var 17 år när maken o jag träffades, det är ju inte alla som träffas så tidigt. Jag tror att antingen tidigt eller sent. Mitt i kan bli stressigt, för då har man inte hunnit med allt, o sen är man för gammal? Fast, där sa jag emot mig själv, för mannen var 26 o 28 när barnen kom...
Äsch, man känner nog bäst själv...

Jag sa halvt på skoj till mannen att "vi kanske skulle ta en långresa när du fyller 50?" Då är barnen absolut vuxna o vi har råd. Han trodde att jag var *** eller nåt. Jag har aldrig flugit, har aldrig varit utanför Norden och har inte ens ett pass... Men min häst har pass! Få se hur det blir, 3 år kvar.

Å jag kommer vara 39 när jag bir mormor...

*ni som har sett hur mallig jag är över barnen, nu kommer jag bli fullständigt odräglig*

Har du just fått veta att du ska bli mormor eller?
Gud så roligt !

Jag var 22, min make 19.

Yes, och till skillnad från mig, som spydde varje dag, så mår hon som en prinsessa
Babyn kommer till Valborg.