att inte bli friad till
Nu en fråga till alla som inte har friat lr blivit friad till:
Så här var det ,vi hade pratat om vårt bröllop i 2 år ,jag tänkte alltid lite på det som en liten "puff" i hans sida att fria snart.
men det kom lixom aldrig fasten han var lika lyrisk som jag.
Så började vi planera för barn ....osså vaknade jag en söndag med panik.....
-shit älskling jag vill ju gifta mej innan vi får barn
-jag med
(och vi har alltid sagt att vi ska gifta oss i oktober)
-men antingen kan vi gifta oss om 1,5 år och vänta med barn
-det kan vi ju inte
-näääää
-ska vi gifta oss i år då?
-ja det gör vi!
och nu 3 månader efter beslutet känns det lite snopet ,man har ju alltid tänkt att en dag ska man bli friad till och min m2b säger ju att han alltid drömt om att fria och att han tänkt på det massor av gånger men det blev lixom inte av.
Och nu haglar frågorna varje gång vi träffar folk
vem fria?
Hur gjordes det?
osv osv osv
och varje gång känns det som en liten tagg som om man förlorat ngt värdefullt.
Är jag bara fjantig lr känner fler som jag?
. Precis som tattar-Emma säger så är det ju ett tecken på äkta kärlek att man kan diskutera giftermål utan en massa "konstigheter" = avancerade frierier!