Både jag och min man gifte oss kyrkligt fast vi ett par år tidigare trätt ur kyrkan. Så här gjorde vi och detta är orsaken för alla nyfikna.
När vi väl skulle gifta oss, var det ett rent h-e att få tag på en borgerlig vigselförrättare i vår stad. Förutom att man kunde gifta sig vardagar mellan 8-16 i domstolen fanns ingen möjlighet. Den enda kommunala vigselförrättaren gick inte att få tag på. Vi ville gifta oss på ett ställe som betyder mycket för oss. När vi ringde runt till närliggande kommuner, gick det inte att få dit en kommunal vigselförrättare, eftersom det låg utanför kommungränsen (hela 5 minuter med bil). Då skulle vi behöva gifta oss i en annan stad...
Eftersom jag och min man faktiskt träffades i kyrkan (trots att ingen av oss är troende) - vi var musiker och spelade Jesus Christ Superstar i Hässelby församling när vi träffades - så klamrade vi efter det sista halmstrået att ha bröllopet där vi ville. Vi ringde en jättego präst (dåvarande pastorsadjunkt, nuvarande kyrkoherde), som även han spelade i musikalen när maken och jag träffades. Han ville gärna hjälpa oss, kollade upp saken och sa att vi "hade pastorala skäl" att få gifta oss kyrkligt. Han åkte ända från Stockholm till Karlskoga för att viga oss!
Officiellt var vår vigsel gratis. Nu i efterhand har jag fått veta, att min far gav en fet donation till kyrkan, förutom kost, logi, reseersättning.
Sedan hade jag och maken betalat kyrkoskatt fram till nåt år innan vi gifte oss, utan att tidigare ha nyttjat någon av kyrkans tjänster.
Visst, döm oss gärna för att vi gifte oss kyrkligt utan att vara troende. Jag tycker ändå att vi gjorde rätt. Det var medningen att det skulle bli så här. Det kändes som om vi slöt cirkeln med denna präst och det blev en jättefin vigsel ute i det fria.
Det finns hur många brudpar som helst som fortfarande är medlemmar i kyrkan men inte är troende, och som gifter sig i kyrkan bara "för att det är fint". Det är väl också hyckleri eller är det inte det för att de betalar "medlemsavgift"?