• Here we go again

    Är helt förvirrad , vad ska jag göra(lååååång)?

    Hej ,
    Första gången jag skriver ett inlägg så jag hoppas att jag hamnat på rätt ställe:)
    Träffade min sambo för ca 1,5 år sedan via en nätdatingsida. Vi är båda runt 40 år.Han hade precis flyttat till staden där vi bor efter att ha jobbat på annan ort i ca 4 år då vi träffades.
    Han tog mig verkligen med storm , både på via mail innan vi träffades och IRL.
    Jag hade själv inte lika starka känslor från början med de växte så småningom fram.
    Då han bodde inneboende hos sin syster så blev det så att vi tog ett ganska snabbt beslut på att han skulle flytta in hos mig istället.
    Det första problemet uppstod då jag efter att vi varit ihop i ca 1 månad så upptäckte jag att den dagen jag skulle på julfest direkt efter jobbet så hade han druckit sig full men förklaringen att han var rädd att förlora mig???
    Vi hade en konflikt men löste det då, trodde jag iaf!!
    Det har visat sig att har har inget bra spritsinne , spårar ur ofta när han dricker och att han måste alltid dricka stora mängder för att vara "nöjd".
    I början hade vi mysigt när vi drack vin och mycket spontan och rolig sex . Idag är det precis tvärom inget sex då han dricker och ofta tjafs/bråk då han lätt blir elak . Tror också att han alltid har lite extra åt sig själv för att vara "garanterad" en viss mängd alkohol.
    Så till nästa problem , han har varit arbetslös i ca 1 år och det sliter ju också . Ska erkänna att jag ibland när vi bråkar vänder det emot honom men det känns emellanåt att han använder "våra" pengar precis så som han vill och tänker inte på att inkomsten fr hans a-kassa är 3ggr mindre än min lön (alltså efter skatt)och att jag står för allt annat än själva baskostnaderna. Han unnar gärna sig själv en massa som jag bekostar men har han en 100 kr över så lägger han det på vin el cigg!!
    Sen är det då sexet och kärleken.
    Känner mig väldigt osäker på allt då han efter julhelgerna har gjort en kovändning, innan ville han ha sex varje dag till att vi har haft sex ca 5 ggr fram till idag från veckan före jul!! Han överöste mig med kärleksförklaringar och verkligen visade mig innan jul varje dag hur mkt han älskade mig men idag så kan det gå dagar utan att han ens klappar på mig än mindre kelar. Han säger inte längre spontant att han älskar mig och att han tycker att jag är fin:((
    Jag säger det dock till honom men då säger han bara "så bra så". Ger också honom massa komplimanger eftersom jag verkligen tycker att han är jättefin och sexig. Han blir mer besvärad än glad då jag gör det, vilket han aldrig blev tidigare då fiskade han alltid efeter kärleksförklaringar och komplimanger.
    Tidigare var han väldigt svartsjuk men det har oxå ändrat på sig till den milda grad att han kan tänka sig att vi ska träffa andra par . Jag har alltid lockats av tanken så jag blev inte sur tvärtom tyckte jag att det lät spännande!
    Vi la in oss på en sida där man kan söka andra par och han är inne där varje dag , kan skriva upp till 30 mails plus att han/vi chattat lite med folk därifrån men samtidigt säger han att han inte orkar just nu ha sex så ofta !! Men han orkar prata sex på nätet det känns motsägeselsefullt tycker jag!!
    Förutom att vi knappt längre har sex så har vi heller inget mys längre , inga kyssar på flera månader, han som älskade att kyssas förr!!
    Jag har väl inte alltid varit världens lättaste men har haft svårt att behålla respekten för honom när han har varit dum och bettet illa på fyllan, då har jag skällt ut han efter notor!!
    Det gör ju inte saken enklare att jag har 2 tonåringar som verkligen gillar honom och jag vet att han tycker väldigt bra om dem oxå.
    Han är också väldigt händig och har renoverat i stort sett hela min lägenhet , han gillar att hålla rent och pyssla, laga mat så det klagar jag inte på tvärtom.Även hans föräldrar har vi bra kontakt med . Min släkt är rätt splittrad men de jag har kontakt med gillar honom.
    Har haft tankar på om han bedrar mig men jag tror inte det .Dock när jag tog upp det med honom så blev han jättearg!
    Tidigare var han världens snällaste och mjukaste , alltid sugen på sex och väldigt kärleksfull svartsjuk men annars ok.
    Nu inget av det ovanstående och dricker för mkt.
    Har dock satt ett ultimatum att inget mer supande hemma utan ska det drickas ska det vara lagom och vi gör det tillsammans. Har också sagt att jag inte kommer snart att stå ut med sexlösheten och kärlekslösheten utan om detta inte löser sig måste vi gå vidare utan varann.
    Han vill att vi kämpar men blir bara arg när jag tar upp våra problem och gör inte så mkt för att antstränga sig utan tycker att ett gulligt sms är ett stort steg framåt men han gör inget rent fysiskt för att visa att han vill kämpa för att behålla mig.
    Det slutar ofta med att de veckor vi inte har barnen så är vi väldigt tysta alt tjafsar , han blir för full på helgen och det blir mkt lite el inget sex alls på hela veckan.
    Har fått så dåligt självförtroende av detta känner mig ful,fet och gammal.
    Tränar och håller mig i form och vet av andra mäns och kvinnors reaktioner att jag är allt annat än ful men det känns så deppigt nu:((
    Oj vad långt det blev!! Hoppas att ni orkar läsa , jag känner mig sååå förvirrad . Vad ska jag göra , älskar ju honom trots allt elände.

  • Svar på tråden Är helt förvirrad , vad ska jag göra(lååååång)?
  • Luucie

    Inte för att vara taskig...men du kan faktiskt inte veta att han är mjuk och fin innerst inne...det här, som han visar nu, kanske är hans rätta jag?
    1,5 år är inte så lång tid och han har ju varit någon innan du träffade honom...Vem, vet inte du.

    Och om detta du beskriver är han, spring för livet!
    Allvarligt om du kunde se det du har skrivit här genom någon annans ögon så skulle du ha dumpat honom för länge sedan...

    Jag säger inget av det här för att vara elak...utan för att min erfarenhet och så många som jag känner gått på alla möjliga blåsningar när det gäller killar..

    If i walks like a duck..and talks like a duck...

    Sen kan jag säga att har han verkligen problem med alkoholen, så kan han inte bara "lova" att skärpa sig..det funkar inte för alkoholister. De behöver behandling.

    Jag hoppas att det ordnar sig för dig. Man kan ju aldrig säga exakt vad någon annan ska göra i en sån här situation men det låter onekligen inte särskillt bra...

  • Tooticki

    Jag vill inte vara elak, men personer som har ett missbruk har ofta lätt att falla in i fler/ersätta ett med ett annat. Detta med sexchattandet kan definitivt vara en annan form av missbruk. 30 mail om dagen, fundera på siffran, den är hög!

  • Here we go again

    Luucie:
    Jag vet ju att du har rätt ang supandet, som sagt min mamma drack istort sett i 30år inna hon dog för ett par år sedan så att jag har snurrat runt i den karusellen i stort sett hela mitt liv och vill ju inte tillbaka!!
    Och nu sitter jag här!!
    Han är dock så vettig när han bara vill duktig och rolig dock inte med mig längre.
    Ska jag bara acceptera det faktum att han dolde sitt missbruk i början för mig men nu när han känner sig säker på mig så kan han inte hålla sig längre!!
    Har lust att visa denna tråd till honom iom att han vägrar att lyssna på vad jag har att säga.
    Hade ni gjort det? Är det en korkad idé?
    Sen har han äntligen ev fått ett jobb han ska börja på nästa vecka och är det så att jag slänger ut han så måste han tacka nej till jobbet och flytta från orten. Känns taskigt eftersom dumma jag älskar honom väldigt mkt!

  • Here we go again

    jag vet :(
    Men det är ju inte varje dag det blir 30 mails utan de dagar då han är sysslolös.
    Men ett par mail per dag blir det alla dagar i veckan.
    Har i sig inget problem med mailandet eftersom jag ser allt han skriver och alla avsr vi får men att han samtidigt säger att han inte orkar tänka på sex el ha sex med mig gör mig GALEN!

  • lecaroline

    Ni kabske ska prova att gå till någon relationsexpert om du nu vill försöka för din skull.
    Skit i att du gillar hans föräldrar, att dina barn gillar honom, det är ditt liv!! Du har bara ett och alla förtjänar att vara lyckliga!!

    Jag har varit i ett beroende förhållande och det slutade med att jag blev inlagt på sjukhus för stress. Jag började svimma hela tiden det uppstod en situation nära mig eller att jag tänkte på en. Wops så hamnade jag på backen, det tryckte i bröstet bh gick inte att ha den satt för hårt..
    Jag lämnade honom efter 1,5 år mådde pyton i början och saknade honom enormt. Men jag började att bli bättre psykiskt. Sedan ringde han varje gång han hörde att jag tråffat en kille och ville ha tillbaka mig. När jag träffade min m2b var det samma sak. och då hade han inte en chans, fanns inte en suck att jag ens lekte med tanken...
    Det är över. Beroendet av honom var borta!!

    Nu blev det mycket om mig sorry!! Men vad du än gör så var försiktig, du lärde ju aldrig känna honom riktigt innan ni flyttade ihop. Man orkar inte vara den perfekta killen jämt om det hela var ett spel för att "snärja" dig!!

  • FelizLane

    Gör slut. Jag har inte så mycket mer att säga. Men det är för ditt eget bästa. Man kan inte leva med en man som inte fungerar. Tro mig.

  • Bauti

    Du får helt enkelt ställa honom mot väggen. Ge honom ett ultimatum. Då gäller inte att ge lillfingret. Lite sprit gå helt enkelt inte med en alkolist.
    Antingen söker han proffshjälp eller så åker han ut.
    Varken du eller dina bran mår bra i ett sådant förhållande. Det är inget sunt.
    Prata med honom och säg att du stöttar honom om han väljer att få hjälp och gå med honom dit.
    Han kommer säkert bli vansinnig och gapa och skrika att han inte har några problem. Tyvärr vanligt med förnekelse.
    Men du måste tänka på dina barn och allra minst inte dig själv. Du kan inte ha dåligt samvete för att han har fixat i din lägenhet. Du hotade väll inte honom under pistolhot att göra iordning. Och vem betalade sakerna?

    Du vet igentligen själv vad du måste göra. Du beskriver alla varningsklockorna.
    Ta tag i ditt liv innan han gör det för svårt. Inget lätt. Men ibland får man faktiskt göra saker som är jävligt svåra för att må bra på sikt.

    Lycka till.

  • Here we go again

    lecaroline:
    Du har ju så rätt men jag gick igenom en jättejobbig
    skillsmässa för 4 år sedan så det tar emot att sklijas igen.
    Jag har inte varit guds bästa barn tidigare men har själv verkligen tagit mig själv i kragen vad det gäller förhållanden och trohet.
    Då känner jag mig extra sviken då det är bara jag som kämpat till att bli en "bättre" människa.
    Visst har jag ett J...a temperament men det berättade jag för honom redan inna vi sågs första gången.
    Känner mig också väldigt ensam då de flesta av mina vänner försvann med ex maken och min familj som återstår har flytta utomlands(syster har flyttat för 4 år sen, pappa bor har alltid bott i ett annat nordiskt land)

  • Here we go again

    Bauti:
    Har redan för ett tag sedan föreslagit behandling med då sa han att socialen kommer att bli inkopplad då jag har en mindre årig dotter boende hos mig.
    Jag kollade upp det och det stämmer.
    Jag har kämpat jättehårt med/mot hennes pappa via socialen då jag ville ha ensam vårdnad. Han träffade nämligen en kvinna under ett år som var ett psykfall detta ledde till att polisen kom till deras hus ett antal ggr osv...
    Detta var jättejobbigt för min dotter men nu har exet separerat fr kvinnan och vi har inga jätteproblem längre utan skrev på hos socialen att vi fortsätter med delad vårdnad.
    Vill inte starta om med allt detta !!
    Och ja visst förnekar han sitt missbruk , det är ju som sagt klassiskt!
    Vet ni om det finns andra sätt än att koppla in socialen i detta?

  • Tooticki

    Here we go again skrev 2009-04-02 10:29:41 följande:


    Bauti:Har redan för ett tag sedan föreslagit behandling med då sa han att socialen kommer att bli inkopplad då jag har en mindre årig dotter boende hos mig.Jag kollade upp det och det stämmer.Jag har kämpat jättehårt med/mot hennes pappa via socialen då jag ville ha ensam vårdnad. Han träffade nämligen en kvinna under ett år som var ett psykfall detta ledde till att polisen kom till deras hus ett antal ggr osv...Detta var jättejobbigt för min dotter men nu har exet separerat fr kvinnan och vi har inga jätteproblem längre utan skrev på hos socialen att vi fortsätter med delad vårdnad.Vill inte starta om med allt detta !!Och ja visst förnekar han sitt missbruk , det är ju som sagt klassiskt!Vet ni om det finns andra sätt än att koppla in socialen i detta?
    Då får ni väl separera, din dotter måste väl ändå vara det viktigaste? Man kan ju inte använda det som förevändning för att stanna kvar i ett missbruk.
Svar på tråden Är helt förvirrad , vad ska jag göra(lååååång)?