Tärnbekymmer - hjälp!

Suck.. inga radbrytningar fungerade! Förlåt för en massa text i en väldig röra!

Va tråkigt! Jag har en vän som jag vet kommer få sin svensexa efter bröllopet. Det är ju jättetråkigt, och dessutom så går han ju på tå och väntar  varje helg fram tills bröllopet och vi kan inte säga nått till honom. 

Eftersom bröllopet är en av de viktigaste dagarna i ens liv så hoppas man ju att andra ska tänka lika, men så är det tyvärr inte alltid. 

Kanske är din vän en sån person som inte själv värderar ett bröllop som en jättegrej? Om inte så hoppas man ju att hon verkligen är otroligt upptagen. Skönt att det löser sig iaf med brudgummens familj!
 

Du får nog överväga att hon kanske inte vill vara tärna egentligen. Jag tycker du borde avlösa henne helt. Inte på ett taskigt sätt utan skicka henne ett sms eller meddelande på fb där du skriver att du inte får kontakt med henne och att hon verkar ha mycket på sin front så det kanske är bättre att bara köra den ena tärnan. För det kanske är så att hon inte känner sig ha tid men inte vill såra dig med att avböja. Alla har olika åsikter om vad en tärna skall bidra med. Jag lade inte ut några uppgifter på mina utan såg dem som ett fint stöd under dagen.

Min man hade samma "bekymmer" med sin marskalk (lillebror). Han är notoriskt dålig på att ta tag i saker och hade jag fått bestämma (vilket jag inte skulle ha fått för det var inte min marskalk och alltså inte mitt val) hade han inte fått det förtroendet av mig. Menmen. Så det höll på att skita sig totalt för min (numera) man, det skulle inte bli någon svensexa (fick . Jag panik-kontaktade några av min mans vänner och bad dem ordna upp något, för det gjorde så himla ont i hjärtat på mig att veta att jag skulle få en möhippa som skulle presenteras på bröllopet (jag hade redan haft min när det här var aktuellt) och han skulle få sitta och känna att jahopp, nähe, inget för mig alltså. Så det blev en liten svensexa med hans tre närmaste vänner, ingen av hans två bröder och ingen släkt. Han var nöjd men besviken på sin bror och jag kan fortfarande inte (det här var ett år sedan) tänka på lillebrorsan utan att bli så arg att jag nästan kokar. 

Så vad vill jag med det här? Jag känner igen din situation, fast "från andra hållet". DU kan nog inte göra något, men om det ska bli någon möhippa känns det som om det får vara lite upp till dina övriga vänner/släktingar att ngåon tar tag i det och lämnar "bekymret" utanför det hela. Men meddela ditt "bekymmer" att du är ledsen och besviken för det här, för av min erfarenhet förstår inte "bekymret" att det här beteendet sårar. Och håll tummarna för att du har andra, bättre vänner som vill dela den här tiden inför och under bröllopet med dig! 

Jag var i samma sits som dig, men jag hade tre tärnor. En av dom låter precis som "bekymret" ..jag har fortfarande inte fått någon rikig förklaring över varför hon var så "off". På själva bröllopet så fungrerade allt jättebra dock. 
Förutsättningarna  för dom att planera någon möhippa för mig var väl inte dom bästa då vi fyra bor på tre helt olika sidor av sverige och ingen av dom i samma stad som mig, så det sket sig totalt (och varken familj eller mina vänner på orten där jag bor puschade på eller tog tag i det.. Måste erkänna att det var väldigt trist att sitta på bröllopet och se bilder och höra om mannens svensexa och när folk frågade mig om min möhippa så fick jag säga att nej, jag fick ingen.. 

Kan det vara så att det har hänt något? Någon närstående som är dålig, problem med relation, jobb eller liknande? Annars låter det ju märkligt att hon är helt okontaktbar.. 

Hej på er!Tack för alla svar, vilka kloka människor det finns här som vill hjälpa till. Era svar har fått mig att inse vissa saker om min tärna. Jag läste era svar, sedan gjorde jag nya försök att få tag i "Bekymret". Efter två dagar fick jag äntligen tag i henne. Då hade jag hunnit skriva i sms att "När jag ringer så vill jag att du svarar! Och kan du inte svara så ring upp senare eller skicka ett sms. Jag är trött på att jaga dig hela tiden, det gör mig besviken!" Sedan ringde hon och jag berättade att jag blir både arg och ledsen när hon inte hör av sig. Hon hade då någon ursäkt om att hon jobbat 8-17 och hade mycket på kvällarna, både familj och djur mådde bra. Jag sa också att du behöver inte tänka på möhippan längre, ni verkar ha svårt att anordna en sådan så nu har jag utsett en annan som håller i det.Så jag har insett att mitt bröllop inte är någon viktig grej för "bekymret", utan nåt man bara gör i förbifarten. Jag har också bestämt mig för att efter bröllopet kommer jag att börja hålla mig på avstånd från henne eftersom hon gör mig både ledsen och arg när hon är så svår att få tag i. Vi har varit väldigt goda vänner men nu har jag förstått att "bekymret" kanske inte är någon att lägga mer tid på. Förhoppningsvis finns det andra människor som jag kan vara vän med istället!      

Jag tänker inte försvara henne, men vill att du ska tänka på att hon kanske har väldigt mycket att göra.

En kollega till mig hade mycket på jobbet och kände sig stressad för att hon inte kunde jobba över då hon hade tusen grejer hemma. Så som skolavslutningar, klassfester, avslutningar med olika idrottsklubbar osv. Dessutom var hennes man bortrest med sitt jobb. Hon berättade för mig att hon låg sömnlös på nätterna för att fundera hur hon skulle få ihop det.

Är man stressad så orkar man inte tala ens med sina kompisar och att svara i telefon eller sms kan vara tokjobbigt om du känner att det är en ytterligare grej som du inte hunnit tagit tag i...

Vill bara att du ska tänka över innan du gör något förhastat som du kommer att ångra senare.

Lycka till

Jag har lika dant.. mina tärnor pratade ett tag efter att ena tärnan förde av sig till henne.. mitt "bekymmer" är också min kusin. och igår frågade hon vilken kyrka vi skulle gifta oss i... jag menar vilken tärna frågar en sån fråga till bruden..!!!??? 
Och nu så har hon inte hört av sig till min andra tärna så nu får jag ingen möhippa alls.. är jätte besviken på henne.. och för en vecka sen så drog hon till mallis utan att änns ge en hint om att hon skulle dit.. :/ '
Dess utom pratade jag med henne om att hon skulle ha ansvar för mitt släp i kyrkan så att de ligger rätt osv. och tillbaka fick jag chocktillstånd. hon vart alltså jätte förvånad att hon skulle fixa med mitt släp.. då min andra "bra" tärna är gravid och har lite svårt att böja sig ner.

Jag vet inte själv vad jag ska göra nu.. jag har så svårt att ta tag i problem.. :/
Jag känner att jag inte längre vill ha henne som tärn.. :/ 

För dig är ditt bröllop viktigare än allt annat.
Men din vän, som du lite föraktfullt kallar för "bekymret", försöker få sitt eget liv att fungera och där står antagligen inte ditt bröllop i centrum.

Och varför lägger du dig i planeringen för möhippan?
Det är något som dina vänner ska anordna och som brud ska du inte ha några synpunkter på den.