Besviken

Luucie:
Jag håller verkligen inte med dig om att USA har lämnat någon tråkig betydelse av brudöverlämning bakom sig. Du säger att brudöverlämning i USA är en symbol för familjens välsignelse av äktenskapet. Men vem är det då som välsignar vem? Hur kommer det sig att det då bara är bruden som leds fram? Du säger att fadern leder fram bruden för att visa sitt accepterande av brudgummen som den nu viktigast manliga personen i dotterns liv. Hur kommer det sig i så fall att brudgummens mor inte leder fram sonen för att visa sitt accepterande av bruden som den nu viktigaste kvinnliga personen i sonens liv?

USA är inte så himla jämlikt!
Jag hänvisar till mitt eget inlägg i den här tråden, nr 393, där jag skriver om en vad som hänt på bara två generationer vad gäller jämlikhet bland släktingar till mig. (Ett kliv bakåt från hur de som utvandrade till USA var.)
www.brollopstorget.se/Forum-2-2/m3081172-40.html

Nä, jämlikt är nog inget ord man kan använda för att beskriva USA. Undrar t.ex. hur många amerikanska män som är pappalediga?

Finns det föräldraledighet över huvud taget?
Är det inte bara två veckor efter födseln, sedan ska man jobba igen eller få sparken.

Stunden som man har för sig själva när kyrkklockorna slår skulle jag inte vilja vara utan för allt i världen. Många vittnar om att det är den bästa stunden på hela dagen.

Och då vi ser varandra för första gången i våra "vackraste skepnader" vill vi ha för oss själva och inte inför alla våra gäster, anser att den stunden är för privat för att dela.

Suss o Jonas skrev 2009-04-05 15:06:56 följande:

För det första är det inte JAG som säger...jag har inte hittat på det här själv om ni nu trodde det
Detta är anledningen man anger och faktiskt ser (även som gäst) när man ägnar sig åt brudöverlämning i USA.
Det här är alltså inte min egen tolkning, utan bara så det är.

Sen är det ingen som har pratat om hur jämlikt USA är. Mitt inlägg handlade om det som är topic i denna tråd.
Vill man diskutera USA och allt som ä "fel" eller "rätt" där kanske man ska starta en annan tråd...

Jag drog upp USA som exempel för att det är ett land där man faktiskt ändrat betydelsen av brudöverlämning. De allra flesta som gifter sig gör det nämligen av fri vilja och utan tvång eller påtryckningar från sina föräldrar.

Sen är jag för all form av överlämnig! Jag tycker absolut att brudgummens mor kan gå med honom till bruden. Och hör och häpna det sker också i USA!

Nja, betydelsen är knappast reclaimad i USA, det är bara att lyssna på vad som sägs när kvinnan blir överlämnad. Såg t.ex. ett avsnitt Engaged and Underaged igår där det sades ngt om att pappan lämnade över som beskyddare till mannen yadayada. Alltså- en ganska ojämställd betydelse. Den tråkiga betydelsen finns i högsta grad kvar dvs!

Huruvida USA är ett jämställt land hänger faktiskt ihop med om man kan anse att betydelsen är reclaimad dvs har fått en ny positiv betydelse. Det är inget jag själv hittat på utan det finns en enorm teoribildning kring reclaimande av betydelser .

Hur det än är med vad man tycker om överlämning så tror jag att du, TS, när du har fått smälta lite att de inte vill, hittar på något annat som känns bra för er.

Du skulle säkert inte vilja delta i en ceremoni som inte känns bra för dig, och det samma kan dina föräldrar känna. Sedan så gör ju föräldrar ofta det mesta för sina barn ändå, men jag tror att det skulle kännas bättre för alla, även för dig och din man om ni respekterar dina föräldrars åsikt i frågan och inte försöker övertala dem.
Det har ju kommit flera förslag här i tråden på hur ni kan göra, och underskatta inte heller lyckan i att träffas vid kyrkan och tillsammans göra entré inför alla. De där privata ögonblicken som inte går att dela med någon annan än den man står i begrepp att gifta sig med är något många minns hela livet.

Att "shoppa runt" bland präster tills man hittar någon som går med på det man själv önskar är respektlöst både för Svenska Kyrkan i stort och även för den lokala församling där ni gifter er. Och seden med brudöverlämning är ny i Sverige, inte gammal. I svensk tradition har brudparet gått in gemensamt ända sedan man alls gick in i kyrkan i vigseln.

He-he, ja tänk så mycket åsikter folk har...
Själv är ingen förespråkare för "brudöverlämning" så det behöver mannens och mina föräldrar inte oroa sig för. Men det är nog bäst att vi talar om för dem att vi inte ska knalla in till något pampigt ingångsstycke utan kommer att sitta framme i koret när det hela börjar... Det är visserligen en fin symbolik att man går in tillsammans men jag får panik av en lång kyrkgång och 40-50 pers som kollar bara på oss. Prästen har i alla fall sagt ok till vår lite annorlunda början på gudstjänsten. Fast vad mamma tycker, det är en annan fråga

Mina foraldrar ar skilda sedan lange.. men nar jag namnde for min mamma att jag ville ga in med min pappa (jag o maken ville inte se varandra innan och han ar kanadensisk sa for honom var detta mest naturligt) sa flippade hon totalt!!
Jag fick hora mycket och fick sa klart daligt samvete.. men jag gjorde anda som jag ville och gick in med pappa.
Att saga godnatt till min blivande natten innan vigseln och sedan se honom sta i kyrkan med det storsta leendet jag sett ar nat jag aldrig kommer glomma!!

p.s Aven mamma log

Grattis till giftermålet, men jag tror säkert att han hade haft ett lika stort leende om ni setts i vapenhuset eller utanför kyrkan.
Så gjorde de ju på "Vårt bröllop i era händer" igår t ex.

Innan man blir besviken och så på föräldrar och alla som vill lägga sig i. Har ni pratat med prästen??
Vi ser väldigt mycket med filmer med bröllop i att vi faktiskt inte riktigt kan den svenska traditionen och vad kyrkan står för.
Jag fick fråga min präst om hon tyckte att det var ok att vi pussades. Och det får vi fast efter att hon gett korstecknet. Det är igentligen ingen puss i svensk tradition heller.
Vi sitter här och planerar och planerar, men när vi kommer ut i verkligheten så kanske vi gör andra väldigt ledsna också. Så innan saker bestäms så fråga dem det också berör, de som arbetar med det, de som har tron och våra traditioner i färskt minne.

Ps min mamma blev förvånad att pappa inte skulle leda mig. men vi ska göra allt på det traditionella sättet. Även hålla upp hand i handen i axelhöjd när vi går in.