Några styvföräldrar här?

Har inte last traden, men bor ett syskon i Sverige och det andra i Australien???

För mig är det en självklarhet att sambons pojkar ska med. (10 resp 15) De vet iof inte ännu att vi ska gifta oss, men jag tror nog att de vill vara med men vill de inte så är det kanske bättre att låta dem "slippa" än att de ska känna sig obekväma. Samtidigt vet jag att sambon skulle bli ledsen om de inte vill vara med.. Tror ändå att de, iaf den yngre, kommer tycka de blir jättekul att träffa mina syskonbarn tex.
Att deras mamma skulle komma och sabba.. njäe de tror jag inte, däremot så vet jag att en av hennes kompisar kommer skvallra om allt som händer där (hon är tillsammans med en av sambons bästa vänner) Men det gör inget. Hon kan gärna få ett eget album från dagen också om hon vill ;)

Nu går detta inte jämföra med er då sambond pojkar är här på 50 %, men jag tycker nog att barnet ska få bestämma själv, och är det inte stort nog att göra det så tycker jag att pappan ska bestämma. Du, liksom jag, har valt en kille med barn så jag tycker inte att vi ska gå in och bestämma, däremot stötta dem i det beslut de tar (och kanske komma med råd innan)

Lycka till oavsett!! :)

Strindlund - Vilken tanke att ha exet med. Nä där går gränsen. Visst om man umgås i övrigt, men barnens mamma som man bara träffar vid hämtning/lämning är inte någon jag vill ha med på vår dag. Då hade jag nog satt gränsen antingen barnet eller så inte.. Fast lätt att säga så då man inte behöver göra något val.

Och du, man behöver inte vara svartsjuk för att tycka att ex inte ska vara med. Hon hör till det förflutna (och än en gång, hade sagt annorlunda om det var ett ex man umgås med typ dagligen).

hoppas det löser sig på bästa sätt. Styrkekramar till dig!

Far man fraga varfor dom valt att gora sa? Eller har barnen valt?

By the way sa tycker jag absolut att barnen ska med, dom ar ju det viktigaste man har!! Dom gar ju t.o.m fore den man gifter sig med, barnen ar storst i varlden (fast sjalv har jag bara "latsas"-barn eller vad man ska kalla det...).

Hrm... utan att lämna ut dem helt och hållet så.

Mamma tog med sig den då 6månaders gamla dottern och åkte till Australien (hon är australiensiska) när min sambo ville separera. Sen kom hon inte tillbaka.

Så det är inte så enkelt det hela. Barnen mår så klart inte bra av det här - även om min bonusson mår bra större delen av tiden. När han inte träffar sin mamma.

Faktiskt, barnens bästa står högt på vår priolista här hemma. Och vi älskar våra barn, som vi ser som just våra och inte mitt och ditt.

Men halla, ar inte det kidnappning???!! Han har ju ratt att traffa bebisen, det masta ju familjeratten klara upp.

Jag sager inte att det ar hemskt i Australien eller sa, bara att det ar valdigt synd att splittra syskon. Hellre att bada saknar 1 foralder, an att syskonen far sakna varandra.

Jo... eller... det är komplicerat. Extra svårt när det är dubbla medborgarskap inblandat.

Jag vill inte lämna ut honom/dem mer här. Men jag kan bara säga att han har kämpat och slagits på alla sätt möjligt både för sin dotter och för att få behålla sin son.

Ja, jag ska inte lagga nasan i blot. Men tycker det ar helt sjukt att hon tog med sig ETT barn. Man undrar ju hur tusan hon valde...
Men som sagt, inte min business...

Hoppas allt gar bra iaf, lycka till med allt.

Nej, det är ingen fara Det är bara en lång historia, som inte alltid kommer till sin rätt i skrift eller kanske hör hemma här. Men jo det är hemskt och det finns många detaljer som jag inte tror min sambo vill att jag sak berätta hur som helst. Han är rätt privat av sig.

Ja, hur kunde hon välja? Välja bort sin 3årige son... Du kan ju tänka dig hur han mådde då, när mamma bara drar.

När jag och min man gift oss så var min son och hans 2 äldsta barn med,dom var vårt brudfölje. Men dom 3 minsta fick inte komma (han har 2 kullar) visst saknade vi dom, men vi har försett dom med kort och vi hoppas att dom kan vara med och fira våra framtida bröllopsdagar.

ps dom stora barnens mamma var med, jag gillar faktiskt henne och vi umgås ibland.