nån mer som smyger med sitt BT-surfande inför sambon?

Åh vad underbart att få läsa om andra som sitter i samma båt som jag.
Vi har varit tillsammans i 7 år och haft massor av perfekta tillfällen fina stränder och solnedgångar. Han har sagt att han vill fria så jag väntar och längtar. Vill inte ta ifrån honom detta för jag vet att det betyder mycket för honom att få göra det. Men när!? Jag står inte ut! Bryter ihop varje gång någon av våra vänner förlovar sig. (hemligt) Droppen var när hans lillasyster som är 6 år yngre slog till. Nu känns det som om alla bara pikar oss hela tiden och jag är då less på det! Vi har pratat om det massor och han vet precis vad jag vill och säger det kommer men jag klarar inte av detta längre! Känns som om jag har sabbat allt med mitt tjat så nu blir det ju ingen överraskning. Åh vilket surt dilemma! Men det hjälpte verkligen att veta att fler sitter i samma båt! Har två veckors semester nu så då kanske...

hur gammal är du ? gräddbakelse?
om jag får fråga

Jag är 29 så det börjar bli dags nu...

ok.. a jag bara undrade..jag e 24 o vi gifte oss nu i ferbruari, min man friade till mig. efter 6 månader, så vi gifte oss på vår 1 års dag.
jag vill inte verka elak nu, men e det inte jobbigt att gå o vänta på att han ska fria? vad väntar han på?

Ja det har jag frågat många ggr och har även tvivlat på att han vill ha mig men vi har ett så bra förhållande och han bedyrar hela tiden att han vill gifta sig. Men det kommer alltid nåt ivägen. Skolor på annan ort, pengabrist, arbetslöshet osv... Men jag tror inte att det kommer att komma nån perfekt tidpunkt om vi inte tar tag i det själva. Men vad gör man? Ska jag ge upp och strunta i bröllop eller ställa ultimatum och riskera allt? Jag vill så gärna ha barn med men vill absolut gifta mig först för det har alltid varit en så stor dröm och jag är rädd att det inte blir av om vi får barn först. Vad kan man göra?!

det e svårt att säga , jag känner er inte.. men jag tror inte på det som många säger, han vill gifta sig med mig , men inte nu? ... ok , då undrar jag varför inte nu? om man är över 25? vad väntar man på? + om mn redan bor ihop?? det e värre.. för mig.. då hade jag undrat vad väntar han på? , jag tycker du ska fråga han det? o det här med pengar... det är gratis att gifta sig. Det är festen som kostar.

Hej gräddbakelsen!
Jag tror inte att du behöver oroa dig. Jag tror inte att man måste skynda sig för att man är över 25. Jag är 26 och min älskling har inte friat än, vad är det som säger att han älskar mig mer för att han skulle vilja gifta sig nu? Kärleken finns ju där oavsett. Kanske är det så att han inte tror på äktenskapet eller bara inte tycker att det är just nu han vill. Varför måste det finnas en negativ orsak till det? Räcker det inte att han älskar dig. Jag väntar också men vet om jag skulle välja mellan att aldrig gifta mig eller att få gifta mig med någon annan så hade jag valt att aldrig gifta mig hundra gånger om. Min kille är tokig i mig och det tvivlar jag inte på och jag måste lita på hans kärlek annars är det helt fel. Visst kan man fundera men det är precis som när det gäller allt annat det är inte säkert att man är redo lika snabbt. Jag tycker inte du skall oroa dig. Jag är glad att min sambo inte friade efter ett halvår. Hade min förra sambo gjort det så hade jag varit gift med en skitstövel. Vad jag menar med det är att ibland så har man tur och träffar någon och vet att det är rätt så snabbt. Men och andra sidan så har ni varit tillsammans i 7 år och behöver inte fundera över hur det kommer påverka eran relation när ni inte är nykära längre. Ni vet att ni klarar det och ni har klarat 1- års, 3-års och 5-års krisen. Ni är stabila och den dagen kommer. Min kompis förldrar gifte sig nyligen efter 25 år tillsammans och de har varit jätte kära hela tiden. Har aldrig sett ett par ha det bättre. Jag har sett gifta par som inte varit lika lyckliga. jag menar bara att kärleken finns ju där oavsett. Och jag vet jag vill också gifta mig snart, men jag tror inte att du skall fundera så på det Rose sa. Du har en bra kille, med eller utan ring.Annars hade ni inte varit tillsammans så länge. Berätta för din kille att 2008 är det skottår och då får kvinnan fria, bara som en liten upplysning om han vill hinna före. Eller han har nog inte koll på det säg att det är 2007... Eller nåt

ja jag SMYGER! :D
Vi har pratat om att gifta oss framöver men då vi inte har varit tillsammans så länge (1år) så är det inte riktigt aktuellt än. Men jag planerar lite smått i stillhet.
Det är ju bara det att om han ser att jag tittar på bröllopsgrejer på nätet så kanske han tror att jag vill NU NU NU liksom å så är det ju inte riktigt...

Du har kommit till rätt ställe. Vi är fler som hoppas....

Just nu har vi inte mycket pengar. Har renoverat hemma och han har köpt massa dyra prylar till sig själv. Inte så att jag missunnar honom en ny dator, spel, hemmabiosystem etc men tänker ändå att
jaha prylar är vikigare än förlovning. Usch känner mig hemsk ibland.

Kayo
ja eftersom jag och sambon varit ihop i 12 år nästa år så tycker jag ett ett e-vykort kan vara kul. Han vet ju som sagt var vad jag tycker!

martinibruden!
jag håller tummarna att det blir en förlovning för dig på nyårsafton.
Jag och min sambo har ju varit ett par i 12 år och förlovade i 10 på nyårsafton-07, så vi ska bara gifta oss med de närmsta så vi behöver inte ett års planering.

Till aldrig brud!
Varför vill han inte gifta sig? Hur gamla är ni och hur länge har ni varit ihop?

Gräddbakelsen!
Hoppas du får din förlovning snart!
Jag fick taförlovningen i egna händer när vi förlovade oss. jag berättade precis hur jag kände och så gick vi gemensamt och köpte ringar.

Gräddbakelsen.
Nu vet ju inte jag vad du har för tankar om bröllop men det behöver ju inte kosta så mycket.
Eftersom jag och sambon har varit förlovade så länge och har två barn vill jag ha ett enkelt bröllop med bara föräldrar och syskon närvarande
Men som sagt det beror ju på vad man har för krav!

Jag kom hit från början för att leta info till möhippa (och det har jag verkligen fått! har idéer till tusen hippor nu) men har blivit kvar. Om det nånsin blir aktuellt med bröllop (jag är inte riktigt den typen) så kommer jag vara läskigt insatt, det kommer jag definitivt mörka för karln :D.

Nu kanske jag ska dela mina erfarenheter med er igen. Jo, min sambo har ju som sagt tagit VÄLDIGT lång tid på sig att liksom ta in tanken att gifta sig, göra den till sin, föreställa sig hur det kunde vara och bli och fantisera kring det.
Därför trodde jag alltid att den dagen han "gick med på att gifta sig" just skulle kännas sådär "han gick med på det" men ack så fel jag hade. Nu när vi har kastat alla gamla konventioner om hur det "ska gå till" och diskuterat oss fram till en förlovning och raderat pressen på honom med det storslagna överraskningsfrierit så har det krupit fram en liten bröllopsvän! Nu är det han som designar ringar, tycker att det gott kan få kosta, myser när han tänker på hur vi ska berätta för våra föräldrar, ringer runt till guldsmeder och läser på om ädelstenar. Han vill precis lika mycket som jag, vissa personer (notera att jag inte skriver "män" ;) )tar bara lite längre tid på sig att bearbeta tanken på nya "projekt" och tillstånd.
Summan av kardemumman är alltså att om jag inte hade introducerat idén för honom för typ ett år sedan (då jag började längta på allvar) hade vi aldrig varit där vi är nu. Då hade det tagit 100 år (utan överdrift) och jag hade känt mig lite ledsen. Saken har ju aldrig handlat om huruvida han vill leva med mig utan nog mer om att alla dessa föreställningar om hur det ska vara kan göra en helt paralyserad. Jag vågar tex inte skaffa barn för att jag vet inte om jag skulle fixa det (fast jag egentligen vill..)med karriär, vänner, familj, ansvaret, att bli bunden etc etc.
Så misströsta inte och känn er inte tjatiga, även frustration måste få rymmas i ett förhållande, bara man är beredd att försöka hantera det. stor kram till er alla som har det som jag har haft ganska länge...

Jag smyger också med mitt surfaned här.
Min sambo tycker inte det är någon brådska med att förlova sig och visst har han rätt fasst jag är väldigt sugen. Jag har flera jämnåriga kompisar som har förlovat sig och tom gift sig och jag är bara 23. En annan sak som gör mig orolig är att han kanske är lite rädd för att förlova sig efter vad som hände med hans förra tjej. Han förlovade sig med sin förra tjej efter 1,5 år och blev dumpad ett halvår senare.

Innan vi förlovade oss smyg läste jag bröllopstidningar och surfade lite hemligt på nätet. Det kändes lite löjligt så jag vågade inte berätta. Det första jag gjorde efter förlovningen var jag kliva in i en affär och prova bröllopsklänningar. Kändes helt fantastiskt.