bortprioriterad

Men snalla mumstessan,
Antingen respekterar man nagon eller ocksa gor man det inte! Det ar inget som han kan sitta hemma och fundera ut hur han ska kunna forbattra. Han har inget som helst intresse av att respektera dig!
Han har inget intresse av ditt liv, dina kanslor, ditt valmaende. Det ar helt klart.

Han har inte heller nat intresse av att forandra sitt liv eller sitt beteende. Varfor skulle han? Det funkar ju alldeles ypperligt redan nu! (for honom) Han far allt han vill, sin frihet, far traffa sitt ex, har dig som sitter hemma och vantar pa honom och de enstaka telefonsamtal han nan gang bemodar sig att gora...

Varfor skulle han ens fundera pa hur han ska kunna respektera dig mer? Det ar ju inte han som lider av situationen!

Oj, vad alla går hårt åt killen
Det finns ju alltid två sidor av saken och jag ställer mig lite frågande hur man kan kräva respekt av andra när man inte verkar respektera sig själv.
Kanske är det så att TS tillåtit pojkvännen att uppträda respektlöst redan från början genom att det är hans syn på hur ett förhållande ska se ut som har fått råda
Lite hårddraget brukar jag säga till mina tonårsbarn att respekt/tillit är ingenting man får utan något man förtjänar

Tycker att det som Zippolina säger är väldigt sant: Människor kan inte behandla en sämre än vad man tillåter dem till.

Jisses, han låter ju som mitt ex...

Fråga dig själv, hur får han dig att må? Vilka känslor dominerar? Vill du ha det så här resten av ditt liv?

Jag blev så van vid att vara ledsen eller arg att jag inte ens märkte exakt när jag slutade vara kär i mitt ex. Så en dag orkade jag helt enkelt inte längre vara arg eller ledsen p.g.a honom längre. Då märkte jag att det enda som var kvar var uppgivenhet. Kärleken var borta för länge sedan.

Den man jag ska gifta mig med i sommar vill dela sitt liv med mig, inte bara låta mig vara en del av det. Det är en hårfin men viktig skillnad.

Har varit med om detsamma i allt för många år innan jag bestämmde mig för att flytta. Han träffade andra bakom min rygg & sa att de bara var kompisar...
När jag flyttade ångrade han sitt beteende & ville att vi skulle fortsätta .
Till min stora stolthet & ära tackade jag nej. Gud så skönt!!
Jag kunde äntligen säga ifrån riktigt!!
Ta dig den stora äran & gör slut innan han gör det, jag lovar det känns mycket bättre. Att man går ifrån med hedern i behåll.
Lycka till

Mmm, att sitta i ett dåligt förhållande är mycket värre än inget förhållande alls. Tror dock att det är många som är rädda för att vara ensamma.

Nu har det hänt, det alla ni väntat på. Han gjorde slut i tisdags.

Men GUMMAN! :( *STOR TROSTANDE KRAM*

Jag VET att inget vi sager kan fa dig gladare just nu, men du fortjanar SA MYCKET BATTRE an honom! En som behandlar dig lika bra som du behandlar honom!

Han var ett svin punkt slut. Alla har ar rorande overens om att man INTE behandlar sin partner som han behandlar dig, sa tro inte for ett ogonblick att det ar dig det ar fel pa (ska inte ens behova namnas, men jag vet hur man tanker nar det precis tagit slut...)

Jag hoppas att han iallafall gjorde det pa ett nagorlunda 'schysst' satt och inte betedde sig som ett svin som han gjort den senaste manaden (?)

Jag måste bara få fråga,,,Va va hans argument???
Millan

Han är inget svin. Han var världens bästa pojkvän när allt var bra mellan oss. Så jag vill inte att ni kallar honom svin.
Men sättet han gjorde slut på var inte så schysst. För att göra en historia kort, så står jag här själv , med vår gemensamma katt, blir bostadslös om en månad och vår lägenhet i gbg vet jag inte hur det blir med. Vi hade planerat så mycket.

MEN, han skulle fundera på det fram till på lördag så får vi se om han fortfarande känner så. Förhoppningsvis inte. För han är MR. RIGHT för mig.