skaffa ännu en katt?

jag är oxå bara nyfiken

jag har mest sett katter som ngt praktiskt - och lite som egensinnigt sällskap... (de sover och äter ju mest när de är inne)

undrar mest om det funkar att ha katt istan?
hur blir de av med all den energi som de lägger ner på att jaga och busa utomhus?
River de lägenheten som kattungar?

har de annorlunda betende på ngt sätt jämfört med våra lantkatter

har aldrig träffat en ren innekatt så jag har ingen aning...

och det är trist med överkörda katter men vi bodde ung 8 km från närmaste större väg så det var väldigt liten risk

Angående katter som helt lever inne. Jag har haft katt i åtta år och det har i proncip alltid funnits två katter här hemma. Under två korta perioder har jag haft ensamkatter men båda blev väldigt deprimerade över det. Jag har bott på alltifrån 40 till nu 88 kvm med två katter och tycker att det fungerar utmärkt.

Det finns extremt mycket fördomar om katter - att de inte behöver människor, att de klarar sig själva, att huskatter inte trivs inomhus, att raskatter inte trivs utomhus osv. Och det är klart, har man bott mycket på landet och ser katter som bruksdjur är det kanske svårt att tänka om och se dem som husdjur, och tvärtom. Det viktiga är dock att man inser att så länge katterna mår bra är inget sätt att ha katter fel. Man kan ha en rex som jagar möss hela somrarna, eller en huskatt som jagar flugor i lägenheten men helst ligger i mattes knä och gosar. Känner man sitt djur märker man om han/hon trivs. Mina katter är väldigt harmoniska. De vänder visserligen upp och ned på lägenheten emellanåt ;) men det får de gärna göra. Jag engagerar mig mycket i dem, leker med dem, pysslar, borstar osv. Det intryck jag får är att de är allt annat än understimulerade.

För att svara på trådstartarens fråga. Ja, du kan ha 2 katter i din lägenhet. Det är förmodligen till och med vara bättre för din nuvarande katt då den slipper vara ensam om dagarna då ni jobbar/pluggar eller vad ni nu gör. Men, med två katter på sånt litet utrymme måste ni också engagera er och aktivera dem. Klätterträd är bra att skaffa om ni inte redan har det.

Om er katt bara är ett år går det nog jättebra med en kattunge. Det är nog livat till en början - men så är det ju alltid med kattungar. :)

Jag gillar verkligen att ha två katter. Har man en katt lär man känna den som den är mot matte och husse, men att dessutom lära känna sin katt i hur den beter sig mot andra katter är en extra och mycket givande dimension. Det går inte en dag här hemma utan att jag skrattar åt något tokigt som katterna gör med varandra. Eller att mitt hjärta smälter när jag ser dem ligga och sova ihop.

Det här blev jättelångt men som ni kanske förstår ligger ämnet väldigt nära mitt hjärta.

.L

Citron och vattenflaska.....?

MsKingston:
ja, det måste vara ngt strul med kommunikationen . Tur att vi båda är sådana som tar det med ro .
Jag känner dock till många som låter sina katter styra deras liv totalt (för om man tappar kontrollen över katten så tar katten kontrollen över dig ).

Jovisst kan man få pli både på hundar och katter - men jag kan tänka mig att det finns enorma skillnader ändå eftersom de kommunicerar så olika.
Jag längtar efter att ha en liten mesig vovve som kommer när jag ropar och vill kela bara för att jag vill det osv. Med kissarna är ju lite annorlunda. Om man ropar på dem så tittar de naturligtvis till men struntar sedan i en om det inte passar dem just för stunden. Och när man försöker skriva här på BT så trampar de omkring på tangentbordet .
Vad kul att din hund gillar katter. Jag vet att min ena kisse inte har problem med hundar iaf.
Oj, nu blir det långt här. Kanske borde starta en husdjurstråd istället .

aco:
ja, citron kan man lägga i blomkrukorna - så de får vara ifred.
Vattenspruta (typ blomspruta) kan man spruta på dem när de gör ngt som de inte får t ex biter husse eller matte i händerna. Observera att man bör försöka säga till på annat sätt först, men när det inte biter på katten kan man köra med vattenspruta. Har man gjort det en eller två gånger så är det ganska sannolikt att katten lyder i fortsättningen (så var det åtminstone för oss, och nu slipper vi använda vattensprutan ).

Johanna:
Vi har inget problem med riven lght. Vi köpt två kattungar, och de har fullt upp med att leka med varandra. De har klätterställning, hoppar omkring i fönstern och springer och hoppar runt i hela lght (men de har nästan aldrig sönder ngt). Vi har även försett dem med råttor och diverse roliga leksaker som de tycker mkt om. Sedan tar jag ut dem i koppel så de får busa av sig även ute.
Självklart är det bra att kunna ha en katt ute - om man bor som du gör. Men om man bor på annat sätt så är det många som inte vill riskera sina stackars katters liv.

EmmaPemma

Det är jättemysigt med en mesig sällskapssjuk vovve...oftast iallafall. Dock inte när det är 30 grader varmt och han ska ligga på en i soffan.
*puh*

Men vad gör man inte för sina älskade små.

OK

tack för era svar!

har alla leksaker, klätterställningar, klösbrädor och så till katterna?

eller får de göra av med de behoven på ngt annat sätt?

Vår katt var helt oregerlig de 3 år han var innekatt.
Fick värsta "spelen" (gärna sent på kvällen) då han rusade runt, rev på mattor och möbler, bajsade i köket, välte blomkrukor, kissade i hallen....
Veterinären hade inget råd att ge, utan trodde det berodde på understimulering.
Men när vi flyttade till hus blev han som en ny människa (hahahha, hoppsan )
när han får va ute och springa så mycket han bara vill.
Han är lugn, jättesömnig när han kommer in och har inte kissat/bajsat inne en enda gång!
Så nog är utekatter lyckligare alltid...

Det där med om katter fungerar som rena inne- eller utekatter beror nog väldigt mycket på ras och vad den är van vid. För mig är det omöjligt att ha en utekatt då jag bor högst upp. Men min lilla kisse trivs faktiskt inte ute. Jag har försökt gå med honom i koppel, släppa ut honom på landet (när han var riktigt liten, då var vi på landet ofta), släppa ut honom hos min pappa men han är så mesig att han sitter kvar i mitt knä och piper som värsta musen hela tiden. Han går ut på balkongen och käkar sitt kattgräs, men längre än så vill han inte. Han är dessutom väldigt kelsjuk, det går inte att lämna honom ensam i flera dagar som vissa gör (förstår inte hur man kan göra det!). Han ska alltid ligga i knät, sova på fötterna eller ligga tätt tätt bredvid (väääärldens mysigaste lilla kisse!).

Min kompis däremot hade två katter som hon tog med ut på landet när de var kanske 4 år gamla. Den ena vande sig snabbt tillbaka till att vara innekatt medan den andra inte alls ville vara inlåst längre, så honom var de tvungna att ge bort till en bondgård.

Min katt har två klösbrädor. Han får klättra på möblerna, men han får absolut inte vässa klorna på dem (klart att möblerna slits fortare, men jag anser att han måste få springa omkring och det visste jag när jag skaffade katt). Ett tag rev han sönder tapeten, men jag märkte att han endast gjorde det när han kände sig utestängd. Då står han och försöker krafsa sig in så numera får han alltid följa med in i badrummet när jag duschar (han ligger på badrumsmattan och väntar, på tryggt avstånd från vattenstänk ;)). I övrigt är han väldigt uppfostrad, går inte på matbordet, klöser inte på möbler, välter inte blomkrukor m.m. Han hämtar till och med sin boll när han vill leka och lägger den i handen. Sen när man kastar den kommer han tillbaka med den så man får kasta igen.

Vi håller på att renovera nu men så fort vi är klara ska vi bygga en ställning till honom. Annars har han massvis med leksaker i en liten låda, både små råttor, bollar och lite andra prylar, så han blir aldrig uttråkad.

På nätterna sover han lungt mellan mina fötter eller ihopkurad vid min mage.

Har inte läst alla inlägg och tänker inte bege mig in i en diskussion angående innekatter.

Däremot så vill jag kommentera den första frågan och svaret är ja, det går mycket väl att ha två katter på 40 kvm.

Katter lever inte i kvm de lever i kubikmeter, så se till att de har möjlighet att klättra och hoppa.

Har själv två kattungar som fyller 5 månader på fredag. Det är lika lätt/svårt att ha två som en katt och de har sällskap av varandra.

Petra

Vi har två innekatter på 1 och 3½ år. Båda har alltjämt levt som innekatter. Visst är de nyfikna på yttervärlden och vi går ut med dem i koppel, men de verkar trivas inne.
Våra två damer springer runt och busar, de har klöspelare och en massa leksaker.
Dessutom om man har utekatt är man enligt lagen skyldig att ha koll på katten. Hur lätt är det?
Klart du kan ha två katter på 40 kvm, har sett de som haft två på mindre yta... Bara se till att de kan utnyttja vägarna lite så kommer det nog att gå bra! Dessutom är det oftast lättare för två katter att lära känna varandra om det är mindre ålderskillnad...

Browneyed girl:
det är nog svårt att generalisera och säga att utekatter är lyckligare bara för att din är det...
Tror säkert att din kisse mådde bättre av att vara ute med tanke på vad du beskrivit - men det är absolut inget som gäller som lag.
Många av oss med innekatter har inte alls de problem du beskriver att du hade.

Nej du har rätt EmmaPemma, man ska inte dra alla över en kam.
Men faktum är att innekatter riskerar att få alldeles för lite motion.
För vår katt resulterade det i att han fick grus i urinen så han måste äta specialfoder hela sitt liv (dyrt är det också) och veterinären sa att det kan bero på för lite motion att det bildas grus i urinen...

Vi har 2 innekatter ( 8 år ), en perser och en birma. De är ju inte skapta för att vara utekatter och trivs superbra med att bara vara inne.
Ibland får de dock följa med ut, i koppel eller om vi håller dem, och de tycker om det.. visst piper de men samtidigt älskar de det!
De är som våra barn och vi skulle inte klara oss en sekund utan dem... man saknar dem när man inte är hemma.
De klarar sig själv i några dagar eftersom de är 2 och har sällskap av varandra . Nu när vi åker till Kina kommer de att bo hemma men min blivande mans syster kommer dit och tittar till dem, busar och tömmer låda mm.