• Äldre 18 Mar 11:46
    18780 visningar
    18 svar
    18
    18780

    Har du varit otrogen?

    Det här med otrohet kan vara en intressant diskussion. Vad menas egentligen med otrohet? Svara på frågan om otrohet och tyck sedan till i tråden om var gränsen går för dig.

    Omröstning
    Du måste logga in för att rösta eller se resultatet av omröstningen.
  • Svar på tråden Har du varit otrogen?
  • Alylly­ra
    Äldre 18 Mar 12:05
    #1

    Jag kan väl börja diskutera då...

    Ja, jag har varit otrogen. Jag är inte stolt över det, men jag kan inte direkt förneka att det hände heller. Det var några år sedan, då min sambo var utomlands under en längre period. Och en annan kille visade mig lite uppskattning och gav mig närhet. Vi hånglade dock "bara". Inget mer...
    Men dagen efter ringde jag upp min sambo och väckte honom och bekände allt direkt. Han blev så klart ledsen och vi pratade rätt mycket om varför det hade hänt och hur mycket jag ångrade mig. Men när vi sedan träffades några veckor senare så hade han nästan glömt bort att det hade hänt överhuvudtaget.
    Och om någon skulle fråga honom nu så skulle han typ inte komma ihåg det. Så han har i alla fall förlåtit mig och vi har gått vidare.

  • Äldre 18 Mar 12:36
    #2

    Jag har varit otrogen i ett tidigare förhållande, vilket var under gymnasietiden. Vi hade ett väldigt turbulent och stormigt förhållande, som också var underbart stundvis. Det är inget jag är stolt över eller tycker är okej, men det hände, flera gånger. Precis som Alyllyra ovan, så var det också "bara" hångel i mina fall. Nu i efterhand vet jag att han också var otrogen under förhållandet, vilket inte heller är okej eller rättfärdigar att jag var det, men, han hade väldigt svårt att förlåta mig för otroheten och fick mig att må ännu sämre över det och egentligen var han en lika god kålsupare själv.

    Nåja, nu är jag äldre och i ett annat förhållande och har varit i det i ca 7,5år och har aldrig varit otrogen och skulle inte kunna tänka mig att vara det heller. Jag litar på min make också och tror verkligen inte att han skulle vara det heller.

    Och det där om vart gränsen går, det är så olika från person till person, men huvudsaken är att båda i förhållandet är medvetna om och överens om vart gränsen går.


  • Eleya
    Äldre 18 Mar 12:51
    #3

    Inte i mitt nuvarande förhållande, men min pojkvän utomlands fick inte på direkten reda på när jag blev tillsammasn med min nuvarande fästman. Inget fungerade i det förhållandet, plus distans på det och vara 16-17år gammal..njä..de gick bara inte. Vi hade dock stundtals väldigt roliga veckor ihop på somrarna.


    Men min fästman tycker att gränsen för otrohet är en kyss och i så fall har jag på fester kysst en del personer, men bara tjejer (Sen-fjortis-fylle-grej, inget man skryter om).
    Jag själv har börjat hålla med min fästman om hans åsikt, förut var jag strikt med att grnsen går vid sex..men om det sårar mig att han kysser någon, då ligger ju såklart gränsen där.


    Vi har talat äldigt öppet om dethär och jag respekterar honom enormt, så det har inte varit några fylle-kyssar på 4-5år nu. =)


    *Sträva efter att vara tilfreds med livet, Lycka är bara en känsla, att vara tillfreds är ett tillstånd*
  • Äldre 18 Mar 13:00
    #4

    Jag har varit otrogen i ett tidigare förhållande. Jag har nog inget bra svar på varför, men jag tror det grundade sig i att jag sökte uppmärksamhet och bekräftelse.
    I det förhållandet jag har idag har jag inte varit otrogen och skulle inte kunna vara det heller. Jag värdesätter och respekterar min partner alldeles för mycket för att svika honom på det sättet.


    Otrohet för mig är att man närmare sig en annan person intimt för att man känner åtrå. Krama eller pussa på sina vänner är okej för mig. Däremot att känna åtrå för en annan person än sin partner och få utlopp för det är otrohet för mig.
    Lite hårdtraget kanske men om min sambo skulle känna åtrå för en annan tjej och dom två skulle massera varandra eller kramas med intentionen att dom egentligen vill ha mer skulle jag nog kunna betrakta som otrohet.


    Jag skulle inte lämna min sambo om han varit otrogen och berättade det med anledning att han är ångerfull och vill fortsätta vårt gemensamma liv. Då skulle jag nog snarare vilja att vi sökte hjälp för att ta reda på vad otroheten egentligen grundade sig i. Är man lycklig i sitt liv och sitt samliv tror jag inte att man känner ett behov av att vara otrogen.


    Om han däremot hade blivit kär i någon annan hade jag inte kunnat förlåta det. Att han sökte sig till någon annan för att han saknade ett samliv med mig hade jag varit villig att jobba på en förändring. Men "bara" sex hade jag nog kunnat förlåta så småningom, dock som sagt inte känslor då har man passerat helt andra gränser.


    Missförstå mig rätt, självklart vill jag inte att han ska ligga med någon annan, jag berättar mer bara vilka gränser och tankar jag har kring otrohet.
    Om man på något sätt närmar sig en annan person än sin partner, på ett sätt som sedan leder till att man känner ångest eller skam inför sina handlingar kan man nog räkna med att man har passerat en gräns i sitt förhållande. Jag tror att dom flesta har rätt bra koll på vad just deras partner tycker är acceptabelt och inte.


    Sen finns det monogama par som väljer andra vägar. Jag jobbar med en tjej som träffade sin kille som 17 åring. Dom var tillsammans i 4 år och en dag kände hon starka band och stor attraktion till en annan kille. Hon valde att prata med sin pojkvän om detta innan hon fick utlopp för det och han svarade att han ville fortsätta vara med henne för att han älskade henne men var villig att prova att ha ett mer "öppet förhållande". Hon är idag tillsammans med båda dessa killar och har ett polygamiskt förhållande. Båda killarna vet om varandra och dom är vänner alla tre. För dom fungerar det jättebra. Jag säger inte att det skulle fungera för alla. Men ibland kan man få oväntade svar om man väljer att vara ärlig med att man dras till någon annan, snarare än att gå bakom ryggen på sin partner.


     

  • Äldre 18 Mar 13:15
    #5

    Jag har aldrig varit otrogen och skulle aldrig kunna vara det. Jag respekterar och bryr mig om min fästman alldeles för mycket för att utsätta honom för det. Och jag vill inte vara med någon annan än just honom! 

    För mig behöver det inte ha gått så långt som att man gjort något fysiskt med en annan person för att det ska klassas som otrohet. Om man tänker/fantiserar om en annan person och känner åtrå eller vill vara med den personen, då är man redan otrogen - även om man inte gör något fysiskt med personen. I tankarna är man ju redan otrogen! 

     

  • Äldre 18 Mar 14:10
    #6
    kitkät skrev 2013-03-18 13:15:35 följande:
    Jag har aldrig varit otrogen och skulle aldrig kunna vara det. Jag respekterar och bryr mig om min fästman alldeles för mycket för att utsätta honom för det. Och jag vill inte vara med någon annan än just honom! 

    För mig behöver det inte ha gått så långt som att man gjort något fysiskt med en annan person för att det ska klassas som otrohet. Om man tänker/fantiserar om en annan person och känner åtrå eller vill vara med den personen, då är man redan otrogen - även om man inte gör något fysiskt med personen. I tankarna är man ju redan otrogen! 

     
    Men man kan ju aldrig veta vad en annan person tänker, inte ens en partner man varit tillsammans med i många år. Att ens partner någon gång blir lite attraherad av någon annan får man nog försöka leva med, för det händer nog alla och är fullt normalt. Men därifrån till att börja fantisera och drömma om någon annan mer regelbundet är ju en annan sak, och jag förmodar att det är det du syftar på.
  • Äldre 18 Mar 14:26
    #7

    Nej aldrig. Däremot så fick jag lov att "känna efter" i en tidigare relation vilket slutade med att jag valde den andra killen men då var ju exet införsådd på det och att mina känslor för honom hade total svalnat. Jag är ganska svart på vit där, är jag kär så är jag inte otrogen men är jag inte kär då gör jag slut och går vidare. Brukar aldrig vela när det gäller känslor för jag har generellt svårt att bli kär. Får större egokick av att dissa än att falla.

  • Äldre 18 Mar 14:37
    #8

    Otrohet är en intressant fråga, precis som TS skriver. Det finns nog inget rätt eller fel. Utan snarare ett enormt spektra där vissa tycker att det är otrohet att man fantiserar om någon annan och vissa drar gränsen för otrohet vid utfört samlag.


    Det viktigaste tror jag är att man som par är överrens om hur man ser på saken och har en öppen dialog för att inte riskera att såra varandra.

  • kärlek­ensbru­dpar
    Äldre 18 Mar 14:40
    #9

    Vid kyssar går min gräns och hade aldrig velat vara det är nöjd och belåten med min blivande

  • Sandra­Elisab­et
    Äldre 18 Mar 14:54
    #10

    Jag har varit otrogen i en tidigare relation. Vi gick hela vägen. Jag är ledsen för att jag sårade honom, men med facit i hand är jag glad att jag gjorde det med tanke på hur vår relation såg ut och det faktum att vi var så insyltade i varandra utan att någon av oss kunde se en väg ut. Mitt handlande visade klart och tydligt att ingen av oss var lyckliga. Jag berättade för honom efter några veckor (var utomlands då det hände) och han dumpade mig på fläcken vilket var helt korrekt.

    Nu lever jag i ett mycket bättre (rent utsagt lyckligt) förhållande där min fästman och jag är mycket mer jämlika på alla plan. Jag tar dock med mig erfarenheten av att ha varit otrogen som en livserfarenhet även om det inte är något jag vill göra igen.

    Jag tycker att man är otrogen om man kysser eller tar på en annan människa så som man enbart skall röra vid sin partner. Det här med att vara "otrogen i sina tankar" är lite för upprutat eller stelt i min värld. Klart att jag inte vill att min fästman skall fantisera om andra kvinnor men vi är båda vuxna människor och om han vill göra det någon gång då och då så är det hans ensak. Så länge inte tankar går till handling tycker jag att det är ok. Sedan vill jag väll inte veta om allt han tänker... Det är hans privata sfär som jag inte behöver ha insyn i.

  • Äldre 18 Mar 15:03
    #11
    kitkät skrev 2013-03-18 13:15:35 följande:
    Jag har aldrig varit otrogen och skulle aldrig kunna vara det. Jag respekterar och bryr mig om min fästman alldeles för mycket för att utsätta honom för det. Och jag vill inte vara med någon annan än just honom!

    För mig behöver det inte ha gått så långt som att man gjort något fysiskt med en annan person för att det ska klassas som otrohet. Om man tänker/fantiserar om en annan person och känner åtrå eller vill vara med den personen, då är man redan otrogen - även om man inte gör något fysiskt med personen. I tankarna är man ju redan otrogen!
  • LadyTe­ague
    Äldre 18 Mar 15:27
    #12

    Jag har adrig varit otrogen och inte min fästman heller.

    Min gräns är lite svårdefinerad då jag skulle kunna vara okej med att han pussade en annan tjej om jag visste att det inte var känslor inblandade, men ha svårare för att han skulle hålla handen med en annan tjej.

    Egentligen så kan man väl säga att gränsen går vid vad man kan tänka sig att göra inför sin partner, eftersom att alla har olika syn på otrohet så anser jag det vara otrohet om man gör något som man vet kommer såra ens partner även om man själv kanske inte tycker att det är en stor sak.

    Det där med mental otrohet är svårt. Jag vill så klart inte att min partner fantiserar om någon annan, men jag vet ju att om vi ska leva ett helt liv ihop så är det troligt att det händer. Gränsen där skulle väl gå vid om han hade en speciell person som han fantiserade om, tex inte någon främmande, snygg brud utan någon som han känner och faktiskt träffar i verkliga livet, då är det inte okej. Men sen är det väl å andra sidan inget man någonsin skulle få reda på. 

    Min fästman har samma syn på otrohet som mig, och det är jag glad över. Vi båda anser det vara något av det värsta man kan göra mot en människa. 

  • Äldre 18 Mar 16:51
    #13

    Jag har aldrig varit otrogen i hela mitt liv och är verkligen stolt över det!
    Jag tycker att det är enkelt - antigen så är man kär, och är man riktigt kär så är man inte otrogen 
    eller så är man inte kär och känner att man vill göra något med någon annan och då lämnar man den man är med förstå och sedan är fri för att göra vad man vill med vem man vill.
     
    Jag tycker den fysiska går vid en kyss men självkart är vissa också otrogna i tankarna också vilket inte heller är sjysst.

  • afture­lding
    Äldre 18 Mar 17:52
    #14

    Jag har inte varit otrogen, men min sambo har väll varit det i en form. Det var dock "bara" en kyss, och dessutom tidigt i vårat förhållande som då var på distans. Nu är det ju 4½ år sen ungefär, och vi har lämnat det bakom oss.

    Min gräns är nog ganska diffus. Sex eller hångel är otrohet, men den kan även vara vid att hålla hand som någon ovan sagt, beroende på vilka känslor det ligger i det hela.  Jag kunde hålla hand med mina vänninor ändra fram till för något år sen när jag flyttade från storstaden succesivt. I stockholm i rusningstider är det ganska praktiskt att hålla hand.

    Men att fantisera om någon annan tycker jag är fullt normalt. Men jag kanske tycker så för att jag är bisexuell och då kan fantisera om kvinnor. Jag har ju defacto fantasier som inte kan uppfyllas med min manliga sambo, och då blir det väldigt naturligt.

  • Mustik­ka
    Äldre 18 Mar 19:41
    #15

    Otrohet är något som verkligen skapar sår i hjärtat, har aldrig varit det mot mina förra förhållanden och kommer aldrig att vara nu heller. Kan inte ens tänka tanken att vara det mot fin fästman, har inte ens intresse över att kolla på andra killar och jag vet att han aldrig någonsin skulle vara otrogen heller.
    Min gräns går vid att bara prata med någon och dölja det, privat eller virtuellt, har man kontakt med någon som inte är vänskapligt är för mig otrohet!

  • Kyrk93
    Äldre 21 Mar 12:20
    #16

    Jag har varit det mot en av mina föredetta killar pågrund av att han inte visade mig den respekt eller omtanke som jag ville ha. ( han fick mig inte att känna mig älskad) så när jag hittade en annan kille så tänkte jag mig inte alls för det var bara lycka över att någon faktiskt såg mig och fick mig att känna mig älskad. Men det var ända gången och aldrig mer.


     


    Min nu blivande man finns inte ens en tanke att gå bakom ryggen på han är hellt unik jag vill inte ens se på andra killar. Han har verkligen tagit mig med storm och stormen lär inte lugna sig ;)

  • Äldre 21 Mar 13:46
    #17

    aldrig varit otrogen. och som alla andra sagt så är gränsen ganska svår att ställa, eller snarare individuell. jag skulle inte ha något emot om min fästman pratade med ett ex eller nåt, bara om alldagliga saker, men skulle han börja dra in sexuella tendenser i sms eller chatt då skulle min gräns vara nådd. 

    dock vet jag att han aldrig skulle göra något sånt.

    vad  hans gräns för att jag skulle vara otrogen vet jag ju inte. men mest troligt skulle det vara ungefär samma sak. vi har inget emot att den andra kanske någongång sneglar lite extra på en kvinna/man (typ sådär i förbifarten på gatan t.ex) bara för att de kanske råkar ha en väldigt snygg kropp eller nåt, för vi vet att jag vill ha min fästman och han vill ha mig. punkt.  

  • Äldre 21 Mar 14:38
    #18

    Jag var otrogen mot min ex man. Jag gick bakom ryggen på honom i drygt 6 månader innan jag erkände. Vi blev tillsammans som 17 & 18 åringar och livet fungerade bra, vi köpte hus, gifte oss och fick 2 barn. När jag sedan började jobba gick det åt skogen. Vi slutade prata med varandra och han hade sina vänner och jag mina. Jag va så otrogen som man kan vara.... Nu, 5 år senare är jag gift med mitt dåvarande prassel och vi har en dotter tillsammans och det finns absolut inga tankar om att vara otrogen mot honom.


    Vår gräns för otrohet går vid kyssar.


    Erik 2012-07-28
Svar på tråden Har du varit otrogen?