Arg brud

Problemet är alltså att din BM:s bror vill ha med sina barn, annars kommer de inte? Jag antar att det ligger lite mer bakom än det, för att hata någon för det känns ju lite barnsligt...

Vad säger din BM? Vill han ha med syskonbarnen? Är det viktigast för dig att det är barnfritt eller att din BM får ha sin bror med på bröllopet (det verkar ju vara viktigt för honom). Jag förstår att du är arg och frustrerad om det är så att brodern indirekt styrt delar av ert liv, men jag hade nog bitit mig i läppen och tänkt på helheten och konsekvenserna.

Har ni sagt blankt nej och de har alltså sagt att de inte kommer? Det är ju ganska långt tills bröllopet ändå, och det hinner säkert hända saker under tiden. Jag tycker du ska prata med din BM ändå, och se till att han klämmer ur sig hur han känner det egentligen. Han är säkert besviken, kanske på er båda (om det inte är jätteviktigt för honom också med det barnfria), och då är det kanske lättare att inte låstas om det än att ta diskussionen med nån av er.

Den är din och din fästmans dag! Skit i dom! Jag förstår att du är ledsen för din killes skull men vad fan, någonstans måste man väl dra en gräns om hur mycket man ska tumma på sina egna önskningar och principer, speciellt på sitt EGET BRÖLLOP!
Stå på dig/er tycker jag!

Självklart är det massa mer saker som ligger till grund för att jag känner som jag gör, och hata är ett starkt ord. Jag är bara så sjukt trött på dom och deras beteende, var tvungen att skriva av mig lite och få ur mig min ilska. Det är min idée från början det här med barnfritt men efter lite diskussion med min kille om det hela håller han med mig. Vi har så himla många i vår krets som har fått barn nämligen så då är det lättare att säga nej till alla. Vi har ju inte nåt emot barn, vi känner bara att om vi lägger 160000 kr på ett bröllop så borde vi få ha en så perfekt dag som möjligt.

Jag håller med om att du ska få bestämma helt själv. Varför skulle han vara ett undantag? Det är ju lika svårt att säga till ens bästa vänner att de inte får ha med sina barn på bröllopet. Jag ser också det som ett manipulativt sätt att ännu en gång "kontrollera" situationen. Jag förstår att din kille har velat ställa upp förr, men han måste kunna säga ifrån också. Detta är en dag i ert liv då han måste sätta ERT förhållande före. 
Men din M2B borde  berätta för honom hur viktigt det är att hans bror är med, att ni väntade till och med för bröllopet, och att det vore fel av honom att inte komma över en sån sak. Det kan desutom vara skönt för dem att ha en "vuxen kväll" för sig själva, eller?

Hur gamla är barnen?

Tack Anonym skönt att få medhåll, du förstår precis vad jag menar barnet är exakt 1 år i Augusti. Den fyller i början och vi gifter oss i slutet.

Jag tänkte svara här tidigare idag, och då säga att det verkade som att det där föräldraparet kanske skulle må bra av att ha en dag utan deras knodd. Men om han eller hon bara är ett år i augusti, så känner jag snarare att det är ganska självklart att de inte vill lämna barnet hemma en hel dag. När de är så pass små är det inte självklart att man vill lämna dem. Huvudsaken är ju att du och blivande är överens om att ni inte vill ha barn där, då är det väl lätt för honom att acceptera att brorsan blir hemma istället? Så länge han inte behöver välja mellan sin bror och dig, bör det bli en toppenbra dag för er. Men om han känner att det är viktigare för honom att han bror med, tycker jag att du bör ge med dig och låta barnet få komma. Lite verkar det handla om att du vill bestämma nu, eftersom denne bror sinkat er vigsel, men det drabbar ju i så fall mest din raring och det är väl inte meningen? Man kan inte straffa dem för att ni har andra med barn i bekantskapskretsen. Är alla så små som ett år? 
 

Jag höll till en början med dig MEN insåg nu at du talar om ett väldigt litet barn, och om det är är ett år i augusti är det bara 4 månader nu!! Att be en mamma, eller pappa, lämna bort sin fyramånaders till barnvakt är för många helt otänkbart och det är nog väldigt svårt att tänka sig att det inte kommer kännas lika svårt när det är dags för bröllopet. Barn som ammas brukar nästan alltid vara undantagna och en ettåring brukar klassas som litet nog för att få följa med mamma. Jag hade inte velat lämna bort min ettmånaders mer än max någon timme och vet at många fler käner som jag!!

Jag tycker du ska tänka om och försöka se det hela ur deras ögon, och framför allt tänka långsiktigt. Din blivande älskar säkerligen sin bror och även om han är krånglig och jobbig så är det hans bror! Ät det verkligen värt det at förstöra den relationen för att du ska få det som du vill? Ibland måste man vara flexibel och att göra ett undantag för sitt brorsbarn skulle jag inte tycka vara konstigt alls.

Det är inte bara din dag, det är er dag och din blivandes känslor borde vara minst lika viktiga!!!

menade såkklart inte velat lämna bort min ettåring

Jag har förståelse för att du blir irriterad på fästmannens bror och förstår att du vill få ur dig din frustration och att det säkert beror på hela historien och inte bara på denna incidenten. Men även om det här var "droppen" så kanske bröllopet inte är rätt tillfälle att ställa relationen på sin spets.

Försök ta ett steg tillbaka och tänk över hur du hade reagerat om det var en av era andra vänner som frågat om de kunde ta med ett så litet barn.