Sebastiána skrev 2011-12-08 07:55:40 följande:
Jag blir lika förvånad varje gång jag hör om någon som ska bli överlämnad av sin pappa. Herregud kan de inte gå själva...
Jag har ett mycket nära förhållande till min far och har alltid varit pappas flicka, men aldrig att han skulle få lämna över mig till min blivande make. Det skulle han inte vilja heller för den delen. Det blir ju lite löjligt. Man har flyttat hemifrån för länge sedan och bott med sin blivande make några år, en del har till och med barn ihop, ändå ska pappan lämna över en. Det är en helt annan sak om man bor hos sina föräldrar tills man gifter sig.
En del tycker att de vill göra det för att hedra pappa, men mamma då? Och varför vill aldrig brudgummen hedra sin mor? Eller sin far? Min pappa höll tal och var fotograf på festen och han och mamma stod som värdar för bröllopet (eftersom vi var i den stad de bor i).
En del vill ha stöd från sin far för att de är nervösa. Men den blivande maken då? Är inte han ett stöd? Om inte den blivande maken kan stötta sin blivande fru kanske man inte borde gifta sig eller???
En del vill inte ses förrän i kyrkan, men man kan ju ses första gången i brudkammaren (eller vad som finns i just den kyrkan) och få det där speciella ögonblicket alldeles för sig själva - måste det ske inför publik?
En del vill ärligt talat ha "allt ljus på mig" alla ska se när bruden kommer in i sin vackra klänning, som om det vore modevisning och inte ett djupt allvarligt ögonblick i ett heligt rum - om man gifter sig kyrkligt alltså.
En del tycker att präster är gammalmodiga och tråkiga när de inte vill genomföra den här gamla mossiga riten och tycker att de tvunget ska få det som DE vill. Men gift er inte i kyrkan då!
Förlåt ett långt inlägg, men ibland blir jag bara så trött.
Eftersom du blir lika förvånad varje gång en sån här tråd dyker upp kan jag ju försöka svara på frågorna du stället så kanske nån kan svara på mina funderingar
I de flesta fall är jag ganska säker på att brudarna kan gå själva om de inte har nån sjuldom eller handikap. Är du lika förvånad när brudparet kommer in tillsammans? Eller måste man komma in själv för att visa att man är självständig och inte en ägodel?
Bara för att varken du eller in far inte skulle vilja att din pappa ledsagade dig till altaret betyder väl inte att andra kan vilja det?Självklar får dy tycka att det är fånigt men så kan man ju säga till alla som tycker olika, eller? Varför är det mer ok när brudparet fortfarande bor hemma? Brudgummen får ju fritt välja marsalkar, han kan ju välja mor ifall han vill =).
Ursprungligen så var det ju brudens far som hade ansvaret för bruden, så det är väl inte så konstigt att det har hängt med och det är vanligast att pappan överlämnar bruden, fast det senaste bröllopet jag var på så var det mamman som överlämnade bruden. Man kan hedra sina familjer på olika sätt och det alla är olika, jag skulle aldrig vilja att min pappa sprang och jobbade ( fotograferade) på bröllopet men kul att det fungerade för er.
Som jag tidigare sagt alla är olika och vill man att fästmannen står och väntar framme vid altaret så kan man ju behöva stöd. Jag har varit tärna på tillräkligt många bröllop för att veta att det är nervöst att stå och vänta till man ska gå in. Tycker att det är så tråkigt med sådana här kommentarer, " om man inte gör så här så borde man ju inte gifta sig", helt onödigt.
Ja, publik är väl en av grejern, "inför Gud och denna försammlings närvaro" vill man inte ha publik kan man ju gifta sig med två vittnen.
De flesta brudar har ju ansträngt sig för att se sitt bästa ut och att det är fokus på dem är helt naturligt men att likställa det med att alla inte inser det heliga i äktenskapet är bara fånigt.
Ja det är klart att man kan tycka att vissa präster kan vara mossiga, speciellet när det kommer till motstånd till homovigslar och kvinnoprästmotståndare, men gifter man sig i kyrkan ska man såklart rätta sig efter det prästen säger.
Blev ju ganska långt det här =)
