Hej
Jag och min sambo ska gifta oss den 30/ 6 och vi hade tänkt att min pappa skulle föra fram mig till altaret.
men präster avråder till det pga betydningen av det.
Men eftersom att det är första gången för båda två så kunde man fixa något... =)
tacksam för råd...
Hmm vad har det för betydelse? :)
Ska själv gifta mig den 30/6 och min pappa ska föra fram mig till altaret :)
Pernilla... Jätte grattis!
Ursprunglingen handlar det om att ansvaret för kvinnan lämnas över från fadern till mannen och härstammar från tiden då kvinnor inte var myndig.
i sverige är det tradition att brudpret går fram tillsammans för att kvinnan själv har valt mannen och mannen har valt kvinnan.
tja beroende på kyrkans storlek så kan din far gå med dig halva vägen till altaret och där tar din fästman över och ni går tillsammans upp till altaret.
Betydelsen är att kvinnan är en mans ägodel och ges över till en annan man.. men om du verkligen vill göra det kan du förklara för presten varför och hitta på en bra lösning tillsammans
själv ska jag gå n med min fästman i kyrkan
Hej TS och ni andra,
Vad betyder " att man kan fixa nåt för att det är första gången"?
Du efterfrågade visserligen inga åsikter om "rätt eller fel" med brudöverlämning men jag vill, trots det (och ja, med risk för att få på skallen) säga att jag tycker brudöverlämning är en väldigt märklig grej. Jag har också ett nära förhållande till min pappa men skulle aldrig drömma om att han skulle "lämna över" mig eller nåt sånt. Om det skulle vara någon form av överlämning så skulle jag gå in med båda mina föräldrar i så fall. Tycker det vore mycket diskriminerande mot min mamma att lämna henne utanför. Nu kommer jag gå in tillsammans med min sambo.
Men men, man gör som man vill. Ska för övrigt också gifta oss 30 juni. Lycka till! Hoppas ni hittar en lösning.
Kanske inte skulle skrivit fixa... pratade med prästen och e det man vill så kunde man komma överrens om något... det vet vi dock inte förrens två månader innan för att scheman i församlingen inte e klara.
Lycka till du med brideo :)
Ah, så prästen är också nyfiken på hur det skulle kunna gå till. Cool. Berätta gärna vad ni bestämmer er för sedan. Ha det gott!
Det ska jag göra! Tack detsamma och lycka till den 30/6 
Jag tycker att det är intressan att folk väljer att uföra symboliska riter utan att veta vad symboliken i dem är.
Till din fråga, så tycker jag verkligen att du ska tänka på hur vida du verkligen vill detta eller inte. Att din pappa för dig fram till altaret och bokstavligen överlämnar dig till din blivande man får dig som kvinna att framstå nästa som ett boskap som inte klarar sig självt.
Jag vill abslut inte trycka ner på dem som väljer detta alterativ, men tycker att det tål att nämnas att detta verkligen bidrar till att påvisa den ojämlikhet som finns mellan män och kvinnor.
Ett alternativ till detta, som jag och min sambo valt till vår egen vigsel, är att mannen från början står inne i kyrkan och att bruden ensam går in till honom. Detta symboliserar, i alla fall för mig, att vi från början "är var för sig" och att vi sedan i och med löftena lämnar över oss själva till varandra, och därefter lämnar kyrkan tillsammans, som ett.
Hoppas att ni hittar ett alternativ som passar er, men som sagt, tänkt efter vad det egentligen är du vill förmedla. :)
Vi ska med gifta oss 30/6!
Hoppas att ni hittar ett alternativ som känns bra för alla!
Jag blir lika förvånad varje gång jag hör om någon som ska bli överlämnad av sin pappa. Herregud kan de inte gå själva...
Jag har ett mycket nära förhållande till min far och har alltid varit pappas flicka, men aldrig att han skulle få lämna över mig till min blivande make. Det skulle han inte vilja heller för den delen. Det blir ju lite löjligt. Man har flyttat hemifrån för länge sedan och bott med sin blivande make några år, en del har till och med barn ihop, ändå ska pappan lämna över en. Det är en helt annan sak om man bor hos sina föräldrar tills man gifter sig.
En del tycker att de vill göra det för att hedra pappa, men mamma då? Och varför vill aldrig brudgummen hedra sin mor? Eller sin far? Min pappa höll tal och var fotograf på festen och han och mamma stod som värdar för bröllopet (eftersom vi var i den stad de bor i).
En del vill ha stöd från sin far för att de är nervösa. Men den blivande maken då? Är inte han ett stöd? Om inte den blivande maken kan stötta sin blivande fru kanske man inte borde gifta sig eller???
En del vill inte ses förrän i kyrkan, men man kan ju ses första gången i brudkammaren (eller vad som finns i just den kyrkan) och få det där speciella ögonblicket alldeles för sig själva - måste det ske inför publik?
En del vill ärligt talat ha "allt ljus på mig" alla ska se när bruden kommer in i sin vackra klänning, som om det vore modevisning och inte ett djupt allvarligt ögonblick i ett heligt rum - om man gifter sig kyrkligt alltså.
En del tycker att präster är gammalmodiga och tråkiga när de inte vill genomföra den här gamla mossiga riten och tycker att de tvunget ska få det som DE vill. Men gift er inte i kyrkan då!
Förlåt ett långt inlägg, men ibland blir jag bara så trött.
