Tradition med slöja?

Slöja är förmodligen en så gammal tradition över hela världen att ingen riktigt vet varifrån exakt den kommer ifrån. I olika religioner och olika kulturer har den fått olika betydelse vartefter kulturen omkring den har ändrats.

Aha, så det är en svensk sed att brudgummen väntar på sin brud med en bukett vid kyrktrappan? Vad fint, det visste inte jag! Jag såg blogginlägget som en Bröllopstorgsbrud skrivit och tipsade om:

guccipucciprada.blogg.se/2010/november/grekisk-mat.html

och tänkte genast att ”den grekiska seden” vore något att ta efter!

P S Tack till Passionsblomman för många välskrivna inlägg, här och annorstädes.

TACK! Vad glad jag blir! Jag har en skitjobbig dag och period just nu, så det där värmde och lyste upp!

Det är precis det jag menade :) Jag vill inte göra något på grund av okunskap. Det är självklart att alla ska få göra sitt bröllop precis som de vill (förutom att man kan behöva ta hänsyn till kyrkan man gifter sig i). Jag vill inte ha ett hollywood eller anglosaxiskt bröllop, utan ett som bygger på svenska traditioner.

Sedan tycker jag att det är omöjligt att i äldre tider skilja på svenska och kristna traditioner. De flesta källor från medeltiden och äldre är från kyrkotexter. Men det är en diskussion som inte passar sig just här.

Sedan verkar ju slöjan vara en folklig tradition, för att skydda mot troll (om jag har läst rätt). Sedan om slöjan symboliserar oskuld i kyrkan men används som skydd för gästerna låter ju ganska logiskt.

Känns extra trevligt att göra det i just detta inlägg, apropå det du skrev om att brudgummen enligt svensk tradition ska vänta vid kyrkan med en bukett. Vi kände faktiskt inte till den seden, men älskar tanken på den och kommer garanterat att göra så!

Haha, jadu, det värmer extra idag, eftersom jag fick helt motsatt kommentar i en annan tråd. "Du skriverbara negativt på alla trådar"
Jaha. Så tack för det positiva.

(TS, ursäkta EGO-OT)

Apropå buketten så startas det nu och då trådar där man undrar om man måste ha bukett och att man inte fattar vad den ska vara bra för.
Och den är ju verkligen egentligen bara ett smycke, en kärleksgåva. Och jag älskar att det är något som är bara för just den dagen.
Om brudgummen sedan minns blomsorterna och uppvktar på framtida bröllopsdagar med en liknande bukett, då tycker jag romantiken är total.

För tat inte tala om de begravningar där blommorna är samma sorter som kvinnan hade i sin brudbukett. Åh, jag kan gråta bara av tanken!
 

passionsblomman skrev 2010-11-16 14:59:04 följande:

Hehe, jag vidarebefordrade genast denna information till min M2B, och han gick igång direkt (men hälsar att han skulle välja andra, ”mer allvarliga”, blommor till min begravning)..!

Han har mycket bättre koll på blommor än jag och har rentav en egen släktblomma, så det här kan bli bra.

Nu måste du be din man berätta för mig vad "allvarliga" blommor är!

Vad gäller brudbuketten tror jag att han kommer att leta efter något som kan vara ”längtans blåa blomma”..!

Åh,

Kinesisk Riddarsporre, Pärlhyacinter, Förgätmigej, Gentiana, Hortensia, Agapanthus och Anemoner är fina blå blommor med olika karaktär....

Jag tycker förövrigt att alla borde diskutera sina begravningar, så man vet hur den andre vill ha det. Det är ju inte som att man kan undvika att den kommer.
Ganska symptomatiskt i vårt land numera är att man ofta hör folk säga OM jag dör, istället för NÄR jag dör, vilket ju är det enda vi vet med 100% säkerhet om våra liv.

Bara för att dra iväg på ännu ett OT-spår....

Tack för tips på blå blommor! Det är gentiana som är hans släktblomma...

Nu har jag frågat om ”allvarliga blommor till begravning”, och det visade sig snarare att han tycker att det ska vara kransar och inga blommor alls.

Men om det ska vara blommor bör de vara vinröda eller mörkblåa...och i vilket fall som helst inte ha något att göra med bröllopsbuketten! Möjligen gula, vilket tydligen är tradition.

När jag började tala om Längtans blå blommar (och tänkte på bröllopet) associerade han till begravningen (och att man då ”längtar efter att få se varandra igen”, d v s i himlen - han är till skillnad från mig troende!).

Annars håller jag med om det där med begravningar... Faktum är att både jag och M2B hade gett upp hoppet om att träffa någon så till den milda grad att var och en av oss de senaste åren snarast hade gått över till att istället planera våra begravningsceremonier! Dock mer musik än blommor, åtminstone för min del. Sedan vi träffade varandra (vi har bara varit ihop i drygt tre månader) är vi dock mer fokuserade på bröllopet...

Nu känns det som att jag och Passionsblomman kapar tråden lite - ursäkta, TS! Men, det handlar ju åtminstone om svenska traditioner...

Idag fick jag för övrigt veta att min kyrka har en brudkrona som jag får låna - misstänkte det, men var inte säker. Det ska jag ha! Liksom TS funderar jag på hur jag ska göra med slöja och släp... Svårt!