Är det vanligt att få ekonomisk hjälp av föräldrar till bröllop?
Hur är det egentligen? Får alla hjälp av sina föräldrar?
Frågar ni dom eller erbjuder de sig? Eller står ni för allt själva?
Lite nyfiken bara :)
Hur är det egentligen? Får alla hjälp av sina föräldrar?
Frågar ni dom eller erbjuder de sig? Eller står ni för allt själva?
Lite nyfiken bara :)
Vi kommer få bidrag både från mina föräldrar och sambons föräldrar, som någon skrev tidigare så ser de det som självklart att hjälpa till ekonomiskt. Det är vi mycket tacksamma för :)
vi2alltid: Jaaa! TVINGA DEM!! Buss på dem bara!! Hahaha. Nej, som jag skrev tidigare skall vi ant inte få ngt bidrag och känner oss heller inte beroende av det. Mer andra par jag menade.
Vi kommer få hjälp med pengar av både mina och hans föräldrar. De ser de som en självklarhet.
Kommer självklart också själv att hjälpa till att betala mina egna barns bröllop i framtiden. :D
Vi kommer få bidrag från både mina föräldrar och svärföräldrarna. Då både jag och min blivande man har äldre syskon som redan gift sig så hade de redan lagt en "rutin".
Vi kommer få samma summa som våra syskon en gång fick.
Pengarna var inget vi bad om utan våra föräldrar tog upp det själva.
Sen kommer mina föräldrar hjälpa till en del med dekorationerna då festen hålls i deras hemstad.
Vi betalar själva och förväntar oss inga pengar.
Får vi ngr i present så används de inte till bröllopet utan till framtida insats i nytt hus.
Jag och min syster förlovade oss i samma veva även om hon gifte sig ett år tidigar än vi kommer göra så våra föräldrar tog helt enkelt upp det här med bröllopsbidrag på en middag när vi båda var hemma och hälsade på. Sen har de efter det till och med höjt den summan men det är inget vi har bett om. Min sambos föräldrar bidrar också med en slant även om det inte är lika mycket som mina föräldrar. För mig spelar det ingen roll, utan alla våra föräldrar får självklart ge oss så mycket de vill och känner att de har råd med. Eftersom vi får så pass mycket pengar och sen har möjlighet att spara själva några tusen i månaden i nästan 1,5 år så har det blivit ett ganska mycket dyrare bröllop än tänkt från början. Är jätteglad att våra föräldrar är snälla och bidrar till att vi kan få ett riktigt drömbröllop men jag hade aldrig förväntat mig det.
Eller så väljer man något mindre dyrt....
Tycker der är girigt att vissa förväntar sig/ räknar med bidrag till bröllopet.
Kan man inte betala själv får man väl vänta, spara eller om man inte vill vänta får man ta ett billigare alternativ!
Däremot om dom ger frivilligt så är det ju jättetacksamt! det är ju inte så att man aldrig gör något tillbaka för sina föräldrar. självklart är det girigt att kräva, me njag har hittills inte sett eller hört någon som gjort det.
Ibland låter det som om alla som får av sina föräldrar är bortskämda och egentligen har tvungat sina föräldrar att betala :)
Instämmer där. I vårt fall och även mina systrars och min svägerskas har det inte räknats in i budgeten att man ska få pengar från föräldrarna. Det har endast visat sig som en trevlig bonus så att man kanske kunnat köpa en finare champagne/ hyrt band istället för en spellista/ valt sin favoriträtt istället för ett billigare alternativ..
Brölloppet hade ju blivit av hur som helst!
Jag anser det inte vara fel att ta emot pengar från föräldrar som erbjuder det som en gåva. Föräldrarna är ju vuxna människor som tar det beslutet utan något som helst krav på sig.
Mina föräldrar erbjöd sig att betala maten och tårtan:) Vi kommer nog inte att fråga av sambons mamma. Men på något sätt så skulle det vara bra om hon vet att hon FÅR hjälpa till om hon vill men det är inget måste:) Hon blev liute småsur när mina föräldrar köpte barnvagn åt oss och hon undrade vad hon ska köpa för hon ville också ställa upp. Så på något sätt måste vi få henne att förstå att hon inte måste hjälpa till men att hon får om hon vill:p
Vi förväntade oss ingen hjälp från våra föräldrar, men min mamma och pappa har lovat att betala all alkohol/alkoholfritt och sambons föräldrar ska betala maten och sambons ring. Min ring har jag fått av min mamma, det är hennes farmors gamla vigselring (och sambon har sin mormors). DEssutom ska de hjälpa till med lite småsaker innan (typ dukning och så). Vi har för övrigt väldigt snälla vänner som ska hjälpa till med allt möjligt, typ frisyr, fotografering m.m.
Oj jag har inte ens tänkt tanken att det är så vanligt som det verkar vara här.
Av sambons familj får vi garanterat inget ekonomiskt bidag då hans far inte har några och han mamma nog anser att det är vårat eget val och då får vi betala själva med.
Mina föräldrar erbjöd sej att stå för maten som bröllopspresent men vi tackade nej då de hade tänkt beställa färdiga brickor men då vi är många vegetarianer m.m så var detta inte vad vi ville.
Däremot kommer vi få praktiskt hjälp istället hoppas jag av min familj vet jag att vi kommer få hjälp med barn och hundvakt dukning osv och hoppas vi kommer få hjälp med disk, kaffe, maten osv av sambons föräldrar.
Vi har önskat oss pengar till en resa vilket vi även önskar oss i Julklapp. Och känner jag mina föräldrar + mor och farföräldrar rätt så kommer vi få ett ordentligt bidrag till det ifrån dem. Vart och när den blir av vet vi inte än då vi måste ha hjälp med hund och barnvakt även då.
Kanske ska tillägga att vi är 2st studenter på 22 år och med en 6 månaders dotter så direkt gamla eller rika är vi inte.
Ekonomisk hjälp kan ju vara även innan bröllopet.
T.ex att få ett stort bidrag som du ovan skrev i julklapp, det är ju en slags grej man får för att man ska klara bröllopet också.
Så man kan ju säga att det är ett bidrag till bröllopet med? :)
Vi fick t.ex 10.000 kr förra månaden så vi kunde köpa en liten bil. När vi sålde den andra tjänade vi 25.000 och dom pengarna kunde ju istället gå direkt in på bröllopskontot istället för att vi skulle ta 10.000 av dom och köpa en bil.
Då kan man säga att vi fått ett stort bidrag till bröllopet för den sakens skull:)
Vi kommer med bara önska oss pengar i julklapp. Då kommer man ju upp sig lite till. Julklapp är bra:) Och min sambo fyller 30 nästa år så han kan då önska ;) och jag fyller med innan bröllopet så vi kommer nog upp i en bra slant.
Föräldrar är allt bra att ha :) Inte för pengarnas skull bara, men för allt.
Mjo fast jag ser inte riktigt resan till bröllopet då det är en resa vi vilket fall som helst skulle ha gjort och önskat oss pengar till julklapp. Vi kommer inte heller få mer i julklapp än vad vi skulle få annars bara för att det kommer sammanfalla med bröllopsresan. Dock kommer vi nog istället för presenter på bröllopet kunna få ett ganska bra bidrag till resan då det är det vi kommer önska oss.
Men ser inte det som ett bidrag till bröllopet lika lite som jag ser pengar jag får i ex födelsedagspresent som ett bidrag till födelsedagsfesten.
Även om det inte ÄR ett bidrag från början till bröllopet så blir det det omedvetet. Det är så jag menar. :)
Förstår hur du menar men kommer inte få pengar utan isf resepresentkort vilket inte kommer gå till bröllopet.
strunt samma. pengar som pengar! det är skönt att få lite av sina föräldrar - utan att be dom om det utan att man bara får. :)
Våra har sagt att de vill erbjuda ekonomisk hjälp. Hans föräldrar gav alla barn en viss summa till bröllop (även om de inte ska gifta sig) så får man använda det som man vill, men tanken är att det ska gå till bröllop. Mina föräldrar vill betala middagen.. Man känner sig lite dum men de erbjuder ju sig så då är det ju bara att tacka och ta emot :) Men skulle aldrigt kunna tänka mig att be om det! Det är ju oförskämt!
Jag kommer vara 23 år och han 26 när vi gifter oss om 1,5 år, då har jag pluggat i tre år och han har jobbat. Vår budget är på ca 50 000 kr exkl. resan och vi räknar med att betala allt själva. Mina föräldrar har sagt att de gärna bidrar med lite men personligen känner jag att det är vårt bröllop och det är därför vi som ska stå för det, inte någon annan. Hjälp med matlagning och pyntning av lokal med mera kommer jag såklart tacksamt ta emot hjälp för men rent ekonomiskt, nej, jag vill faktiskt stå på egna ben när jag gifter mig. Vi lever trots allt i modern tid, men det är självklart upp till var och en hur man vill göra.