Välkomna till Tivoli Empatia!

Tack, tack, ska vidarebefordra till gullungen! Ska fira lite ikväll med en liten bok i present & efterrätt. Är uppvuxen med namnsdagsfirande själv, typ en namnsdagstårta/-bakelse, så varför inte föra den traditionen vidare Present känns egentligen kanske lite over-kill, men ngt litet symboliskt sådär, som ändå fanns hemma - lite mysigt sådär.

Fasen också, skrev ett långt inlägg, trodde jag tryckte ctrl c innan jag skulle posta det, men ngt blev fel & så var allt borta

Äsch, måste hämta Amanda, får göra ett nytt försök senare istället!

 

Gör ett nytt försök Hej på er alla!

Firade som sagt namnsdagsbarnet lite ikväll - det blev marängswiss till efterrätt & så fick hon en Pelle Svanslös-bok. Trevligt att fira lite en vanlig tisdagskväll såhär på höstkanten

Varit hemma lite drygt en vecka nu & idag är det precis en vecka kvar till BF. Var iväg på kontroll i eftermiddags, bebisen är fixerad & för vår del får h*n gärna dyka upp nu under veckan - börjar känna mig rätt nöjd med att vara gravid vid det här laget... Sa just till BM när jag fick en ny tid nästa måndag, att jag hoppas att jag slipper komma mer nu Den som lever får se. Var en vända på stan efteråt, men efter att ha traskat runt i sakta mak ett tag så kände jag mig minst sagt skitnödig, snacka om att bebisens huvud ligger långt ner nu

Har packat den berömda väskan till viss del & nu ikväll har vi packat en väska åt Amanda också. Känner igen din oro ang hundarna, Snaily, vi har ju haft motsvarande funderingar för Amanda, så att hon får det bra & inte alltför stökigt. Om det drar igång mitt i natten så har vi en kompis 100 m härifrån som lovat att komma i första skedet & är hon inte tillgänglig, så har vi brorsan 10 min bort, som vi också förvarnat. Sen är planen att mina föräldrar kommer upp (de bor en timma bort) & hämtar A & har henne hos sig i några dagar. Som min mamma sa till A när hon & jag var nere i söndags: "när mamma & pappa hämtar bebisen"

Idag har Amanda & jag hämtat ut ståbrädan till Bugaboon på en barnaffär, bebiskläderna är tvättade, men samtidigt känns allt detta lite läskigt, tänk om ngt händer... Igår insåg jag på em att det varit väldigt lugnt i magen hela dagen, dvs såpass så att jag hann börja fundera på det, men sen så var det en himla massa liv & rörelse igår kväll & allt var OK på kontrollen idag, så då känner jag mig lugnare igen.

EA - vad tråkigt med din mormor Även om hon levde ett jättelångt liv, det blir tomt när de är borta. Min mormor dog nu i januari, 97 år gammal & hon finns fortfarande med väldigt mkt i mina tankar i vardagen. ...och i ditt fall så är det ju ännu mer speciellt pga att du inte har din mamma i livet

Telis - igår var jag hemma hos Pirr & käkade lunch! Hon har ju också slutat jobba nu, mår fortfarande illa, men inte lika mkt som innan. Verkligen jättekul att ses, hennes lintott till dotter är verkligen bedårande  

AM - bra trådstart förresten Lite rörd jag med!

Åhhh, Snorkis - många många kramar till dig Fy, vilken skitdag på jobbet

Just det där superjobbiga att alla känslorna ligger precis under ytan liksom & det krävs så himla lite för att allt ska bubbla upp.

Sorry för mitt babbel här ovanför om att vi hämtat ståbrädan idag osv. 

Hoppas att du kan sova hyfsat inatt i alla fall.

Nu måste jag hoppa i säng snart - de senaste nätterna har jag vaknat vid fyratiden & inte lyckats somna om förrän närmare halv sex-sex på morgonen (& strax därpå ringer mannens väckarklocka...). Irriterande & aningen stressande, VILL verkligen sova om nätterna nu.

Natti, natti!

Klockarbol, vilket pucko till kollega Ok att hon har det jobbigt, men att överhuvudtaget reagera & agera så som du beskrev, heeelt vansinnigt! Som man frågar får man svar!

Grattis till makens jobbande förresten, har glömt säga det!

Har just insett att jag verkligen har rådålig koll såhär tre år senare, inför andra barnet. Förra gången var man "på tå" mest hela tiden & hade rätt bra koll på det mesta, men insåg nyss att jag missat en inte helt oväsentlig del i F-kasse-loopen. Har anmält nya barnet, ansökt om dagar osv, men igår råkade jag av händelse hitta ett brev med blankett från FK där arbetsgivaren ska fylla i årsinkomst etc. Jag trodde inte det behövdes eftersom min inkomst idag är lite högre idag än för tre år sen & då nådde jag ju ändå maxtaket. Plus att jag ändå då & då varit inne & sökt tillfällig föräldrapenning då A varit hemma, & då har ju ingen ifrågasatt tidigare uppgiven inkomst etc... Men efter att ha mailat med FK, så behövdes det visst...

Noll koll... Så nu måste jag kontakta min chef för att försöka luska ut vem som är HR-ansvarig för undertecknad (märks det att jag är anställd på stor firma när man inte har en susning om vem det kan vara...). Jaja, jag går ju ändå här i väntans tider & börjar bli smått uttråkad, så en sväng till ön för att lämna papprena vore OK.

Dock irriterande att vi inte får några pengar alls denna månad från FK. Jaja, kan inte skylla på ngn annan än mig själv...! Får skylla på hormonerna som ger dålig koll...

Tjing!

 

 

 

Koko - jag kommer bergis att få pengarna. är inte orolig för det (har också både anmält & begärt FP) men just det där steget att de måste ha inkomstuppgift (senaste 8 mån) var tydligen inte OK att missa. Dagsformen hos FK kanske, med tanke på att du inte behövde uppge det?!

Jaja, har lyckats få tag på ett HR-namn på jobbet nu iaf, fast han var inte på plats så jag får försöka ringa senare igen.

Kikki_kikki - fy fasen för en sådan BM - kan ju villigt erkänna att min största fasa är att råka ut för en sån nu när jag är på G. Känns som om jag har hyfsad koll på läget nu & har verkligen fått bra hjälp av KBT-BM & det står om mina tidigare upplevelser i min journal & ska poppa upp direkt (liksom GBS'en) när vi ringer/kommer in, men sådana här ärkepuckon är ju svåra att undvika.

Men grattis till sonen hur som helst! Hoppas att den kassa upplevelsen bleknar med tiden.

En heeelt annan grej, som jag behöver skriva av mig om.

Så jädra mkt elände & DÖD det är runtikring just nu

Förra veckan var det en gammal kompis till en av mina bröder som tog livet av sig. Har själv inte träffat honom på länge, men en sån där person som jag haft lite halvkoll på & hört om då & då & alltid tyckt väldigt bra om.

Sen i måndags fm ringde en granne längre upp på gatan & undrade om jag kunde passa hennes son en halvtimme eller så, eftersom hon skulle hälsa på en annan granne på gatan, vars man tog livet av sig i söndags kväll. Ingen granne vi kände, tror inte ens vi hälsat, men har sett deras barn & hade koll på vilken bil som var deras. Tydligen hade tonårsdottern hittat honom i garaget Så nu lämnar han frun ensam med två tonårsbarn, en 5-7åring & en tremånaders bebis. 

I båda fallen låg det depressioner bakom, precis så som det brukar göra, men så jädra tragiskt.

...och så kompisens man i somras, min gamla klasskpmpis vars sexåriga dotter dog för en månad sen & så Snorkis förstås.

Alldeles för mkt elände & sorg just nu känner jag

Nu dödar jag väl tråden... Sorry.

Tråddejt i södra Sverige låter klart trevligt, men tillvaron får nog stabilisera sig lite först innan jag kommer loss Fast just nu är den lite väl stabil tycker jag, h*n verkar trivas förträffligt därinne, lite fööör bra för att passa otåliga mig! Nu är det faktist snart dags, om vederbörande ska följa i sin storasysters fotspår!

Ost- & vinprovning i Sthlm - mmmm vad gott det låter! Längtar efter opastöriserade ostar & vin massor nu! När Amanda fötts & vi kom hem från BB, så var mannen iväg & handlade just ostar, som vi avnjöt i "bilioteket"/salongen med lite portvin (minns att jag mest smuttade, vågade inte så mkt mer). Han har föreslagit en repris nu & jag tackar inte nej

Tinga - precis så som jag känner - dessa två som tagit livet av sig är ju inga som jag stått nära, men desto fler tankar till de närstående. Brorsans kompis var tydligen hyfsat nyskild & tror att han lämnar två barn efter sig. Hans syster gick klassen under mig & pappan var cykelhandlare i lilla samhället där vi växte upp, dvs man hade full koll på dem & vice versa.

September förresten - jag tycker inte att du låter ett dugg hård mot dottern din, snarare väldigt sund & vettig!

En helt annan fråga, ni som har/har haft treåringar (eller där runtikring), vad har de för stl? Börjar kännas som om vår dotter är ganska liten till växten (själv är jag uppvuxen som lång-skånk & nästan längst i klassen upp till högstadiet). Mannen är iofs inte så lång, så det kanske är hans gener som slår igenom? Hur som helst så har hon antingen dubbel-stl 86/92, men mest 92. Stl 98 i tex byxor blir toklånga, så stl 98 har vi knappt alls ännu. När vi tog fram overallen från förra säsongen i förra veckan (stl 92), så konstaterade vi att den fortfarande passar. Jag trodde barn bytte varje säsong? Inget som oroar mig jättemkt, men lite bryderier har jag, får jag erkänna.

PB, jättekramen till dig