Smärta vid sex.

tack för alla svar. ha slutat med p-pillren nu och använt olja 2 ggr för att se om det hjälper. ha dock avstått sex under denna tid. Och det känns mkt bättre både humör och känslomässigt och i underlivet. ska våga mig på sex när jag känner att kroppen återställt sig helt och hoppas på positivt resultat utan smärta och sveda.

Men p-pillren är nog en stor anledning till min nedstämdhet.
Känner mig dock mkt bättre i humöret nu, mkt gladare =)
Hoppas bara underlivet ordnar till sig med. men känns som det är på god väg! =)

Låter bra skojmarran! Jag har varit utan pillren i ett halvår nu o min aptit har aldrig varit större om man säger så. (gått på piller sen jag va 16. E 23 nu) Så hopp finns nog :D

precis en sånhär tråd som jag sökte!

Har själv samma problem är 20 och har ätit neovletta 28 i ca 3 år.

Jag kan ha någorlunda skavfritt sex en gång, men då bränner det efteråt.

om min kille vill dagen efter brukar jag skämtsamt säga att jag vet inte om hon där nere går med på det, oftast för att jag inte vill säga NEJ och ibland går det och det känns som att det onda släpper efter ett tag men ibland är det tvärstopp och han kan inte komma in.

tredje dagen är inte att tänka på penetrerande sex om det funkat de två dagarna innan... annars så kanske det funkar om det var tvärstopp dagen innan.

mina problem har kommit senaste året. men jag har bara ont vid ingången på undersidan om man kan säga så... trotts riiikligt med glidmedel.

Dock gör det så ont ibland eller när det inte funkar att jag måste avbryta och känner mig dum och mindre värd för att JAG inte får det att fungera:( känns liksom inte som att min pojkvän förstår allvaret heller.

Dock har jag nu lärt mig av inläggen att det går att säga nej, ett mer starkt nej... och att jag ska testa apotekets INTIM

När jag lästa detta inlägg så tog jag redan på allt om denna metod. Och vid första försöket efter två års försök,på alla vis, LYCKADES vi få till en graviditet! Fast det behöver förstås inte bara bero på det, utan på att jag också är nyopererad för en vagel i livmodern, men det är i alla fall kul att metoden VERKLIGEN fungerade. Vi hade sex en enda gång! (tokstressade för att överhuvudtaget hinna denna gång...mycket just nu...)

Cityalven; dina problem låter precis som mina och stämmer precis in på vaginism. Den muskelatur som krampar sitter främst i öppning och det är där det gör ondast, särskilt i början. Likaså det du skriver att det onda släpper efter ett tag, mkt tydligt tecken på vaginism. Det är ju muskelkramp och muskeln "tvingas" tillfälligt ut med våld. Men varje gång du och din partner utsätter ditt underliv för detta kommer det att sluta sig ännu mer nästa gång i självförsvar mot smärtan.

Det kommer INTE bli bättre av sig självt och varken glidmedel (som är jättebra) eller krämen INTIM (som är jättebra mot sköra slemhinnor) hjälper dock mot själva krampen. Du måste sluta ha sex NU och söka hjälp! Det ÄR ju botbart, det finns hopp.

Sätt dig ner vid bortet med din sambo och lägg upp alla kort. Var stenhård och tydlig (vilket är omöjligt när man precis ska ha sex) och säg att just nu innebär sex våldförelse på din kropp som till och med fysiskt har garderat sig mot det. Upplys honom om att du haft smärtfritt sex EN ENDA gång på 20 år och då fick du ont efteråt (vilket inte jag skulle klassa som smärtfritt sex alls). Finmåla och översläta ingenting. Framställ det inte som att han är "boven" eller nån slags våldtäcksman, ni gör GEMENSAMT illa din kropp. Men var tydlig med just den biten - sex gör illa din kropp, det skadar den och tillståndet bli värre gång för gång.

Jag använde samma ursäkt som du, sa till min sambo att det behövde "läka till lite" där nere dagarna efter sex. Han fattade aldrig hela bilden och han tog fruktansvärt illa vid sig när han förstod vad allt sex hade gjort med mig. Han var arg på sig själv och kunde inte fatta varför jag envisades med att det inte varit så farligt. Jag ljög om smärtan, slätade över och sa att jag visst ville men det var lite ont i början osv osv osv...

Men snälla, snälla du, sök hjälp. Framför allt, tillåt dig att kräva en tillfällig sexfri period av din sambo tills du fått rätsida på detta och gått till botten med ditt problem. Du är INTE en "dålig" flickvän för det! Om du har utvecklat tennisarmbåge - nog f*n skulle du väl ta ledigt från tennisträningen??? Inte skulle väl heller din sambo glatt följa med dig till tennisträningen och spela mot dig som vanligt medan du kämpar för att överhuvudtaget lyfta racketen?? Nej, skulle tro att han propsade på att du går till läkare och sjukgymnast och tar en break från träningen tills du är bra igen... För SÅ allvarligt ÄR det, enligt min barnmorska fullständigt jämförbart med tennisarm som oxå att muskelkramp/låsning pga likande "överansträngning".

Men tyvärr finns bara ett sätt att få med din andra halva på noterna och det är att vara brutalt ärlig, vilket vi tjejer med de här tillstånden inte brukar vara eftersom våra sexliv präglas av dåligt samvete, skam och skuld. Gör klart för honom hans del i det hela. Han bär inte skulden för det som varit men han bär 50/50 delat ansvar för framtidens sex!

Och ha i tanke när du känner dig "svag" och tvekar på om du ska säga nej i stundens hetta - din kropp har redan sagt nej! Dina tvärstopp ÄR din fina och ovärdeliga kropps tydligaste högljudda vansinnesskrik till NEEEEEJ som finns! Din kropp kämpar dagligen för att skydda dig mot smärta - gör den en tjänst och hjälp till. Var solidarisk med din kropp!

När jag var i din sits upplevde jag att min kropp motarbetade mig och sexlivet. Idag är jag så glad att kroppen har dessa fantastiska stoppknappar...

asså jag har haft smärtfritt sex innan min förra och jag hade ett väldigt bra sexliv och min nuvarande och jag har också haft det bra, det är bara det sista året där det har börjat "krångla".

Jag har själv funderat och sökt efter svar på internet men det är inte alltid så lätt att hitta när man själv inte riktigt vet vad det är.

Tack så mycket för att du tog dig tid att svara! Jag tänkte ta mig till ungdomsmottagningen redan imorgon. Finns det bot mot det är det ju dumt att vänta.

Det är skönt att du förstår det som jag känner med att jag vill... men min kropp vill inte.

och du har så rätt i att kroppen är underbar i sitt sätt att samarbeta och skydda men det är ju som du säger... att just nu känner jag mig mer motarbetad. Samtidigt så förstår jag inte varför sex ska vara så viktigt, eller ja penetrerande sex. man kan ju ha det mysigt ändå^^

Men som sagt, tack för att du tog dig tid att svara! u-mott imorgon är det som gäller och jag ger mig inte förens jag får hjälp.

Har vestibulit och även vaginism i perioder där jag har sex fastän det gör ont. Ovesterin har hjälpt mig mycket och jag använder det när jag märker av att jag får ondare. Mitt tips är att onanera,träna dig på att slappna av, använd mycket glidmedel och ha sex utan krav på penetration där du styr så det blir roligt igen.

Jag känner så väl igen känslan av att vara motarbetad av kroppen.Jag vill ju men kan inte! Men det gäller att lyssna på kroppen och inte tvinga sig själv. Min sambo har fått lära sig att lyssna på mig, ta penetrationen i min takt och ibland får vi avstå från penetration. 

Något som fungerar på mig (ursäktaför tmi) är att ta penetrationen sakta men sen köra på rätt intensivt en stund för den sköna känslan övervinner smärtan (har med nerverna att göra, smärta går långsammare än njutning och registeras därför inte)

Hej cityalven!

Jag kan berätta min upplevelse av det hela.
Det var jag som skrev själva inlägget så om du läst det så vet du hur jag känt innan.

Men jag har slutat med cerazette och undvikt sex i ca 2 månader. (Som sagt finns ju annat man kan göra utan att ha penetrerande sex). Har under denna tiden tänkt på vad jag saknat eller vad jag vill ha när det gäller sex. Vad man "går igång på" och osv.. Och kom då fram till :
Det räcker inte att bara vara "kåt" om man inte är sugen på sex. Annars så kan man bli våt utan att kroppen är avslappnad och där med spänner sig slidan fast man då är våt. vilket man kan lura sig på. Så ta tid till förspel och ha bara sex när du verkligen ha lust och inte bara för att man "ska".

Jag hoppas det löser sig för dig. !
Ge det och dig tid, och sluta med cerazette!

cityalven; ahaaa, jag läste "Har själv samma problem är 20" som "haft samma problem I 20 år"..

Och klart man kan ha superupplevelser utan penetrerande sex! Min sexolog/barnmorska hävdade bestämt att de flesta par skulle må bra av att skippa just penetrationen periodvis för att återupptäcka/återfinna allt det andra som eggar våra sinnen så till den gräns att man nästan spricker av åtrå. Som du kanske har läst så har inte jag och min blivande penetrerande sex alls, vi har i samråd valt bort det. För tillfälligt eller för livet återstår att se.. Och jag har aldrig upplevt så mkt njutining sen vi tog det beslutet!

Och skojmarran, vad kul att höra att du mår bättre och har lyckats undvika sex till du mår bättre! Thumbs up!

Hej skojmaran!

tyvärr måste jag nog ha mina piller i några år till.

Äter de inte först och främst för att det är bekvämt utan för att jag har problem med hormonbalansen och att pillrena då hjälper min kropp att inte låta hormonerna åka bergochdalbana:(

och till 1700tal:

Jag tror att du har helt rätt så jag ringde till min pojkvän (vi är distansare) och sa: så här är det och det är ingens fel, och fick det absolut bästa mottagandet av honom där han sa att vi får jobba tillsammans och att vår relation är mer än bara penetrerande sex!

jag blev nästan paff för att han sa det som man drömmer om att höra och att det inte blev något problem av det heller. Han tyckte att det var skönt att det fanns en lösning till vaginism även om det kan ta tid.

Sen är det väldigt skönt för vi kan prata med varandra om sånthär.

Så tack så mycket än en gång 1700tal och att du gjorde mig medveten om det innan det gick längre!