Livets toppar och dalar

God morgon i tråden!

Vaknade upp på bättre humör än igår vilket känns väldigt skönt. W har sovit hela natten, ända till 9.50 fick jag sova. Han är en liten sjusovare och har sovit hela nätterna sen han var ca 2½ månad men senaste veckan har han sovit väldigt oroligt och jag har behövt söva honom nära nära i sängen när jag nynnar och han har vaknat minst en gång på natten och behövt sövas om så det var helt underbart att slippa gå upp inatt. Det gör mycket för själen!!!

Jag tror att jag också skulle behöva gå till en psykolog eller kurator eller liknande igen. Jag har gått hos flera när jag var yngre men tyvärr fick jag så dålig erfarenhet av dem så jag har inte förmått mig att komma iväg igen. Men jag känner att jag fortfarande bär med mig mycket som tynger min själ och att jag kanske skulle behöva ventilera det. Det har varit väldigt omtumlande att få barn och det har ibland gjort att jag tappat fästet och inte riktigt vetat vem jag själv är osv... kanske borde kolla upp det där med psykolog eller nåt. Någon nämnde ju att det är gratis via bvc, kanske vore en idé!

Nej, nu ska jag och lilleman äta frukost. Eller ja, han får havregröt och själv ska jag hälla i mig en av mina soppor. Kör Cambridge just nu. GÅr faktiskt hyfsat bra denna gång. Gick ner 5,8 kg första veckan. Säkerligen mycket vatten och så men i alla fall, känns ändå skönt att se vågen peka neråt. :)

Kikar in här när tillfälle ges. När det är vet man inte riktigt med en 9-månaders som håller på att lära sig allt samtidigt. ^^

mugglan - jag tror att det som är jobbigast för mig är att jag aldrig riktigt vetat varför jag mår dålig men jag har gjort det länge. har alltid haft en bra relation med mina föräldrar, speciellt min mamma, och så men som tonåring hade jag det grymt jobbigt ändå, mådde riktigt dåligt, var borta en hel termin från skolan, skadade mig själv m.m. Och jag tror att det kan vara så att pga att jag aldrig hittade någon bra psykolog som passade mig så har jag heller aldrig bearbetat detta...

Är lite smygläsare just nu då jag inte har haft tid att sitta och skriva. Hinner nätt och jämnt läsa ikapp när ni skriver så mycket. ^^

Imorgon ska jag upp tidigt och åka till Borlänge på handbollscup. Ska bli kul men känns lite konstigt att lämna sambo och sonen hemma då de alltid brukar vara med på mina matcher. Men ja, ska få sova en natt utan att behöva fundera på om sonen ska vakna eller inte, det är i alla fall värt mycket! ^^

Nu blir det inspelad fotbollsmatch och packning inför helgen. Kommer tillbaka på söndag kväll så innan dess lär det inte bli nåt från mig om jag inte kommer över en dator eller så men det tvivlar jag på!!

Kramar på er!

*kikar in en sväng mellan packningen*

linvand - Hej och välkommen! Nu har jag ingen aning om ifall jag är rätt person att svara egentligen och jag hoppas att ingen på något sätt tar illa vid sig eller så men när jag och sambon skulle "bli gravida" slutade jag med mina p-piller efter ca 6 år och vi började att "ligga i" enligt det klassiska rådet. Ingenting hände och jag började fundera på om det verkligen fungerade... så jag köpte ÄL-stickor. Fick inte utslag på en enda ÄL-sticka, trots försök flera gånger och varje månad dök mensen upp.

Till slut tappade både jag och sambon lusten, så vi sket helt enkelt i det. Hade i stort sett inte sex alls. Sen, av någon "konstig" anledning var min mens sen 5 dagar, den hade ALDRIG varit sen mer än 3 dagar innan så jag sa på skämt att "om jag testar så blir det negativt så kommer mensen" för det hade den gjort innan. Fick ett solklart plus. Den månaden hade vi haft sex EN gång...

Det tog totalt 7 månader från att jag slutade med p-piller tills jag blev gravid. Men jag hann tänka alla de tankar du säger att du har och man hann undra många gånger om det verkligen var så att jag kunde bli gravid...

Jag vet egentligen inte riktigt vad jag vill säga, kanske mest vill ge dig hopp om att det faktiskt KAN hända "bara sådär" även om man inte tror det.

Lycka till i "barnkarusellen"!!

Tänk, klockan är lördag och idag är det Klockarbols bröllopsdag!!! :D Lycka till med allt och NJUT!!!

Det där med svårt att sova när sambon (i mitt fall) är borta förstår jag absolut! Har samma problem... har alltid haft lite svårt för att sova själv samtidigt som det är väääldigt skönt att vara själv ibland. Men i helgen är det dock sambon och sonen som är ensamma hemma då jag rymmer till Borlänge. Nu MÅSTE jag packa så det här får bli mitt God natt!

Klockarbol - har du inte gått och lagt dig än?? :O ;) Gå och sov nu!! :P

Ja, kan verkligen förstå att du njuter av att ha honom hemma. Min sambo jobbar vanliga kontorstider men då de ibland måste fixa grejer på helgerna så kan han vara borta, i värsta fall, fredag morgon till söndag kväll ifall det krävs. Då får man tänka som så att det är bra extrapengar som vi kan göra något roligt för. Just nu går allt till bröllopskassan dock.

Nu ska jag äta frukost, sen sätta mig i bilen och rulla upp till Borlänge! Ha en trevlig helg tjejer så återkommer jag när jag är hemma igen!! (När jag har läst ikapp alla sjuttioelva sidor ni brukar skriva ;))

Hej!
Nu har jag äntligen läst ikapp helgen. Som tur var hade ni inte skrivit flera hundra sidor. ^^

Turneringen gick inge vidare, 4 matcher och endast 1 vinst plus att min fot har gått sönder... vet inte riktigt vad det är för fel men den började redan förra helgen. Ska till idrottskliniken på onsdag och se vad som kan vara fel.

Klockarbol - grattis till vad som låter som en helt underbar dag!! :D

Gällande när man träffats, gift sig osv. Jag och min sambo hade varit tillsammans i 5 månader när vi flyttade ihop. Efter 9 månader blev jag gravid så vi hade varit tillsammans ca 1½ år när sonen föddes. Nu i december ska vi gifta oss, då har vi varit tillsammans i 2½ år. Så här är det snabba ryck. ^^ Vi var faktiskt och pratade med en jurist när jag var gravid för att skriva testamente men vi kom fram till att det var enklare att gifta sig. ^^ Så nu blir det bröllop (inte bara därför självklart men kan lika gärna göra det nu som senare). Så jag är mitt uppe i bröllopsplanerna, därför jag kom in på den här sidan från början. Nu är jag inte särskilt aktiv bortsett från att jag är inne här hos er flera gånger om dagen! ^^

Jag var ju i Borlänge i helgen och efter att ha hört om allt kaos här i Sthlm så är jag nog rätt glad för det. :P Är heller inget stort fan av trängsel och köer.

smint - va roligt med syskon! :D

Ni som pratade om att känna sig "omänskligförklarad" eller vad man ska säga under graviditeten, jag förstår er verkligen. Jag blev bara en mage som alla helt plötsligt fick rätt att prata med och ta på. Var väldigt jobbigt och det kändes som att jag längre inte var viktig. Även när sonen kom blev det jobbigt, jag blev bara mamma, vem jag var försvann någonstans och jag kan fortfarande känna ibland att jag inte riktigt har hittat tillbaka till mig själv. Men det kommer väl, framför allt när sonen blir lite mer självständig. Han är ju 9 månader nu så det blir bättre men fortfarande är han väldigt klängig och mammig.

Nu ska jag ta och göra mig i ordning, ska nog en sväng till svärmor när sonen har vaknat till liv. :)

Hej koko! :)

koko - njae, eftersom jag inte dricker alkohol så är inte drinkar det första jag tänker på. ^^ Nicket kommer faktiskt från en doftolja som jag har haft i måååånga år som heter just "melondoft"... denna olja är helt underbar och gör mig helt euforisk när jag luktar på den. ^^ Har försökt hitta den men den finns i stort sett ingenstans. Visst, många märken som har just melon men inte denna. Men jag använder den inte i såna där doftoljekrus utan jag öppnar den bara lite och luktar på den då och då. Då räcker den ju för alltid! :D