• muggles

    Hur man fastnar och aldrig kommer loss igen

    glömde: rynkpitt! (den var ny tror jag?)

  • muggles
    Tinga skrev 2010-05-10 13:05:12 följande:
    Dessutom kan jag ibland känna att nä, jag vill inte acceptera; som någon slags barnslig protest.

    Haha, kan förstå det! Jag minns även hur det var när jag hade mina amningsproblem, och de var ju också ständigt närvarande (typ 10 ggr om dygnet ), det nöter ner en. Kommer även ihåg hur arg jag var på Moa som inte ville amma utan hellre åt på flaska, när "alla andra" barn gladeligen ammade och snuttade stup i kvarten.


    För övrigt: Hemoroidarsel!


     

  • muggles

    PB: när de är i "fullriggarstadiet" är de väl mest ådriga?


     


    Ollonsvett och flänsost!

  • muggles

    PB: fö försöker jag bereda mig på att jag också får få ägg. Det var det enda som möjligen var ett litet minus i utredningen - att jag inte hade så många äggblåsor när de VUL:ade mig (hade ca 10). Men som de sa, det kan ha varit så alltid just för mig och behöver inte vara kopplat till ålder, men kan vara det. Tja, så jag får väl förbereda mig på det kanske.

  • muggles

    PB: jag kan tänka mig en endast äggblåsa med ett Fabergéägg i... (fast jag kommer ju att deppa ihop totalt om jag får bara en äggblåsa såklart!).

  • muggles

    Fast det känns helt absurt att vi skulle få till en bebis igen, det känns som att det är såå långt borta.

  • muggles

    Sept: hörde från Vänner vad som hade hänt men när jag läste ditt inlägg fick jag gåshud och var tvungen att läsa flera gånger. Känns ofattbart att du ska behöva gå igenom detta en gång till. Bra att ni får undersökt om det är kromosomfel, det kanske kan ge lite sinnesro. Känner du dig lika lugn som du låter - är du inte förbannad och urdeppig? (Du trycker väl inte undan känslorna...?) Att jag säger så beror på att jag själv gjorde det i höstas och sedan kom allt ikapp mig i våras istället.

    Hattis: hur går det för dig då? Har du börjat fundera på att göra en utredning själv?

    PB: jaha och vart har din tant tagit vägen då?!

    EA: dig har jag ju redan grattat till skörden

    Själv ska jag spruta för första gången ikväll; läskigt, mer spänning än vad jag behöver i mitt liv och jag önskar att jag slapp göra det här Alltså själva sprutandet är inte läskigt utan allt vad det medför; får jag tillräckligt med ägg och blir de befruktade och stannar de i magen osv. Usch fy fan.

    *en klunk vin*

    gosnosen: du glömde uppdatera oss om dig själv!

    AM: alltid bra att ventilera med andra! Vet ni, jag tycker det är SKÖNT att höra att ni andra inte lever perfekta liv utan har riktiga liv med allt vad det innebär.

  • muggles

    Oj då har jag drömt att gosnosen varit inne nyligen?! Men det var roligt att höra en update även om det inte var så roliga nyheter. Vi tänker på dig då och då...


    Sprutstart gick bra med lite extra stöd av maken som är världens bästa stöttepelare. Sedan har jag fått stöd av EA med för att jag har haft konstig mens. Jag var orolig innan att min mens skulle konstra i början så att vi inte skulle veta när dag 1 var, vilket ju är rätt nödvändigt. I så fall skulle jag ha behövt åka tillbaka till Gbg i helgen (2,5h enkel resa) för att göra VUL. Men tanten började som en normaltant så det var inga problem att avgöra att "jahapp nu är hon här". Och det var ju skönt. För att sedan nästa dag upphöra och inte återkomma förrän imorse (då med dunder och brak). Så givetvis blir man ju orolig för att äggutvecklingen ska bli förstörd nu då, om inte slemhinnan behagade släppa som den ska. Sedan är det ju en ytterligare indikator på att min cykel inte riktigt funkar som den sak - dvs jag är för gammal för att få barn


    Men kliniken tyckte vi skulle avvakta till på ons när jag ändå ska dit för äggtitt - är det inga ägg då så avbryts försöket. (Undrar vad man får betala då?)


    Så på hemvägen från svärisarna igår körde jag en hel del mindfulness med mig själv kan jag säga... (lyckades dock inget vidare)

Svar på tråden Hur man fastnar och aldrig kommer loss igen