• pyrro

    Hur ska jag hantera att han inte friar?

    Ska försöka sammanfatta så kort det går...vi är i 30års åldern och har varit tillsammans i 4,5 år.I början av förhållandet var han väldigt "på" medans jag var betydligt mer tveksam. Efter ca 2-3 månader frågade han om jag ville att vi skulle förlova oss nån gång i framtiden och jag sa ja på det (trots att jag igentligen var livrädd då:)Inom kort bestämde jag mig dock för att satsa 100% på oss och snart beslutade vi oss för barn.

    Nu har som sagt 4 år gått, vi har köpt nytt hus tillsammams, vi har välsignats med 2 barn och vi har all ekonomi gemensamt etc. Det är så många tillfällen under dom här åren då jag tänkt att NU måste han fria...när jag sa att jag vill dela mitt liv med honom, när jag blev gravid, 100 % säker på att det skulle ske på vår 1 årsdag och vid vår dotters födelse men inte. Efter ca 2 år bröt jag ihop på fyllan och undrade om han aldrig ville att vi skulle gifta oss och då svarade han typ "nån gång kanske". Jag har sen försökt förtränga hur viktigt det är för mig, försökt tänka att det har ingen betydelse men tillslut gick det inte längre. Jag tänker på de VARJE dag, det är inte bröllopet isig utan att jag verklig verkligen vill vara gift.

    Jag tog mod till mig och skrev ett långt brev där jag förklarade hur jag kände. Att jag vill att vi ska vara en "riktig" familj där vi alla har samma namn. Att det inte finns nått i världen som skulle göra mig lyckligare än att få vara hans fru och hur mkt det påverkar vårt förhållande att jag känner så här starkt om äktenskapet.

    Han har aldrig med ett ord kommenterat brevet och nu har det gått 2 månader.

    På ett sätt var det en lättnad att verkligen få det sagt vad jag kände efter att ha kommit med pikar och hintar under en längre tid. Men å andra sidan känns det ännu värre nu för jag kan inte längre intala mig att han bara inte tänkt på det utan friar han inte nu så VILL han ju verkligen inte och hur ska jag hantera det!?

  • Svar på tråden Hur ska jag hantera att han inte friar?
  • Carrocow

    Pyrro!
    Jag gråter verkligen just nu!!! Jag är så glad för din skull! Jag sitter i samma situation som du gjorde. Jag får väl ta till mig de råd som givits innan men jag är jätteledsen själv. Det påverkar mig så otroligt mycket och är rädd för att det är känslor jag får bearbeta långt framöver. För mig har det blivit en sorg, kanske låter dramatiskt. Men det har satt djupa spår i mig och direkt jag tänker på det rullar tårar upp.

  • pyrro

    Tack Carrocow!
    Det låter inte alls dramatiskt i mina öron. Det har påverkat mig så otroligt mkt i vardagslivet så det tror jag ingen kan förstå som inte kännt samma sak. För mig handlar det verkligen inte om själva bröllopet utan en känsla långt in i själen att jag vill vara hans fru och att våra barn ska ha gifta föräldrar.

    Nu är ju det här så nytt för mig, vi har inte ens hunnit handla ringar. Men jag hoppas att jag ska finna ett nytt lugn i förlovningen. Tidigare har det varit så att om han tex gjort nått som varit lite okänsligt så har mina tankar rullat igång att han kanske inte älskar mig längre som inte ens vill förlova sig.

    Kan berätta att det blev inget frieri med storslagna gester, ingen vit springare eller brevduvor eller hav av rosor....men jag tror inte att det skulle ha känts äkta faktiskt. Istället låg vi och kramades i hotellsängen och njöt av en sovmorgon utan barn, när han bara frågade mig rakt ut med en provisorisk egentillverkad ring av plast Och det känndes faktiskt väldigt "naket" och äkta. Det kändes som att det verkligen handlade om våra känslor för varandra och inte alla krussiduller runt omkring.

    Skulle gärna höra mer om din situation om du är intresserad av att dela med dig till nån som förstår!

  • Chris24

    grattis tjejen! Njut i fulla drag nu =)

  • annaochmias

    pyrro: grattis, vad roligt! Och jag tycker att hans frieri var jätteromantiskt, han hade ju verkligen ansträngt sig med ringen! Grattis igen!

  • Sebastiána

    "Hur ska jag hantera att han inte friar? " Fria själv!!!!

  • Cantaton

    Grattis! Har läst igenom hela tråden sida för sida och kom nu till slutet. Härligt

  • Sebastiána
    pyrro skrev 2010-03-14 17:53:28 följande:
    Tack Carrocow!Det låter inte alls dramatiskt i mina öron. Det har påverkat mig så otroligt mkt i vardagslivet så det tror jag ingen kan förstå som inte kännt samma sak. För mig handlar det verkligen inte om själva bröllopet utan en känsla långt in i själen att jag vill vara hans fru och att våra barn ska ha gifta föräldrar. Nu är ju det här så nytt för mig, vi har inte ens hunnit handla ringar. Men jag hoppas att jag ska finna ett nytt lugn i förlovningen. Tidigare har det varit så att om han tex gjort nått som varit lite okänsligt så har mina tankar rullat igång att han kanske inte älskar mig längre som inte ens vill förlova sig.Kan berätta att det blev inget frieri med storslagna gester, ingen vit springare eller brevduvor eller hav av rosor....men jag tror inte att det skulle ha känts äkta faktiskt. Istället låg vi och kramades i hotellsängen och njöt av en sovmorgon utan barn, när han bara frågade mig rakt ut med en provisorisk egentillverkad ring av plast Och det känndes faktiskt väldigt "naket" och äkta. Det kändes som att det verkligen handlade om våra känslor för varandra och inte alla krussiduller runt omkring. Skulle gärna höra mer om din situation om du är intresserad av att dela med dig till nån som förstår!
    Missade detta inlägg... Grattis!!!

  • Cuddly

    jag tror säkert att det är så att han väntar lite så att du inte ska behöva känna att han friar bara för att du skrev brevet. han vill säkert att det skall komma från hjärtat och vara ärligt och riktigt gjort. det kommer säkert... annars får väl du fria :D

  • annaochmias
    Cuddly skrev 2010-03-15 09:10:24 följande:
    jag tror säkert att det är så att han väntar lite så att du inte ska behöva känna att han friar bara för att du skrev brevet. han vill säkert att det skall komma från hjärtat och vara ärligt och riktigt gjort. det kommer säkert... annars får väl du fria :D
    Kolla inlägg nr 28 längre upp på sidan. Han har redan friat till henne!
  • pyrro

    Cantaton>>
    Tack! Det är inte ofta man får känna sig som att man lever i sagan med lyckligt slut men så känns det faktiskt nu

  • Cantaton

    Eller hur! Jag fick lite hopp när jag insåg att det var ett tag sedan många av inläggen hade skrivits. Då kände jag att det kunde finnas två skäl till att tråden hoppat upp igen:

    1) Någon frågar hur det har gått
    2) Du har friat eller blivit friad till

    Trevligt nog var det det sistnämnda och svaret var "ja". Lycklig morgonsaga


    pyrro skrev 2010-03-15 15:33:26 följande:
    Cantaton>>Tack! Det är inte ofta man får känna sig som att man lever i sagan med lyckligt slut men så känns det faktiskt nu
  • eldstad

    Grattis! Så glad för din skull!

  • pyrro

    Ny update...
    Blev så krångligt med utlandsvigsel. Eftersom vi är lite begränsade vilken tid vi kan åka så begränsas antalet lämpliga resmål också och så kändes det som att priset lätt rusade iväg även för en utlandsvigsel. Så nu har vi bestämt oss för att vigas här hemma istället i augusti. Inbjudan till bara våra allra närmaste kommer att gå ut till veckan. Vi kommer att vigas utomhus om vädret tillåter sen åker vi på en bröllopsresa istället för vigselresa

    Jag undrade en del innan om jag verkligen skulle bli lyckligare av en förlovning eller om det bara var nått jag trodde....
    Måste säga att det känns ännu bättre än jag kunnat tänka mig. Första dagarna var det bara som ett lyckorus, men sen efter det har jag kännt ett lugn som jag nog aldrig kännt tidigare och det är så underbart!

Svar på tråden Hur ska jag hantera att han inte friar?