I vått och torrt och väntan

Nej, jag tror inte det. Det är ju egentligen "bara" en influensa. Och de vill ju inte att man kommer till vårdcentralen om man misstänker att man har den.
Så det är bara att vila, se till att hon dricker, ge henne slemlösande, febernedsättande när hon blir FÖR påverkad t.ex. som i natt. Eftersom hon brukar ha problem med luftrören vid förkylningar så är slemlösande jätteviktigt, att man håller koll så andningen inte blir påverkad. Sina första två levnadsår fick vi inhalera henne med luftrörsvidgande (Bricanyl) vid varje förkylning. Hon hade ju RS-virus när hon var bara två veckor.
Nu går jag och lillskruttan och sussar.

Hej! Lanovia: Lyssna på INgis!! Du är GRAVID och "helig" just nu. Du SKA sitta och kolla när maken och farsan och hela övriga världen jobbar och sliter, och äta praliner njutningsfullt.
Du måste varva ner NU och vila dig inför det som komma skall. För sen blir det lite av den varan...
Du är vacker och gravid och hormonerna härjar i din kropp, så allt är precis som det ska vara gumman. Du bär ett liv inom din kropp. Glöm inte det.
på dig!

Nu har jag vilat en stund och maken har avlöst mig, så just nu är jag på jobbet och röjer undan lite på skrivbordet.
Men fy alltså, lillgumman hade 40,6 grader i temp vid lunch
Jag gav henne Alvedon och sen somnade hon.
Hon fryser, men jag fick henne att avstå från tjocka kläder utan bara vara i trosor och t-shirt, har bytt ut tjocka täcket mot en lite svalare filt, öppnat lite på vädringsventilen i rummet, så det kommer in lite fräsch luft. Hon dricker vatten snällt, men hon är alldeles "kager" som vi säger här i norr (hon darrar som en alkis som har abstinens).

Lilla Skruttan!

Jo, 40,6 är högt. Men barn klara feber bättre än vi vuxna. Men klart man är orolig...
Gäller att de dricker ordentligt, för barn blir fort uttorkade.

Jag och mitt ex hade vovve som vi tog som valp. Hon var som ett barn för oss. Ett jättebra övningsobjekt. Steget från hunduppfostran till barnuppfostran är inte så långt, faktiskt. Konsekvens, kärlek, tryggt ledarskap, klara budskap och regler osv. Samt att man fick en dos av sömnlösa nätter, torka spyor och bajs, banna och passa för allt som åkte in i munnen, och man lärde sig att inte alltid sätta SINA behov främst. För MIG var det jättenyttigt !
Och att se alla framsteg en valp gör (nu har ni ju ingen valp men han gör säkert framsteg med ER och sånt som ni lär honom) är också underbart.

rutinerad...nja, jag känner mig jättenovis fortfarande! MEN jag har en väninna som har 2 vuxna och en sjuårig tjej. Hon är min mentor Samt att jag rådfrågar erfarana mammisar, kollar lite i sjukvårdsguider och så gör jag en egen bedömning utifrån det.

Ha en skön prommis med gullhunden och sedan lägger du dig och vilar!

Jag gjorde ingenting i princip.
När jag såg att flagorna hade släppt och var lösa så tog jag babyhårborsten (en sån där mjuuuk)och masserade försiktigt, försiktigt, och försökte borsta ur det.
Någon sa att man kan smörja med barnolja för att mjuka upp dem och sedan när man tvättar med barnschampo så kan man försiktigt med handduken också försöka gnugga bort lite.
Men annars: Låt det vara och borsta bort eftersom.

Bebisarna besväras inte av skorv och det brukar försvinna innan de är ett år.

Hej och kramen till alla som behöver.
Blommis; jag tycker också det är för j-igt att du ens ska behöva diskutera med dem varför den andra kliniken gjorde si eller så. Den diskussionen borde de före sinsemellan varandra. Men, prestige tror jag fenomenet stavas. För j-a dåligt att du som patient/klient ska behöva hamna mitt i det tjafset!

Jag har skrivit det förr: Jag fattar inte varför folk (i det här fallet män då) är så rädda för känslomässig smärta och sånt som är jobbigt. Jag har nyligen haft diskussionen med min kära make ang varför han inte kan prata om sin döda mor med vår dotter T som jämt frågar och saknar och fantiserar om henne. "Men det är så jobbigt för mig, det är smärtsamt" OCH?! Det är smärtsamt för vår dotter att inte få VETA allt om sin farmor, som hon är döpt efter. Jag har aldrig träffat henne och kan inget berätta.
"Överhuvudtaget, varför pratar ni inte om de som är döda?" frågade jag. "Om jag dör, ska du sopa minnet av mig under mattan och inte prata om mig med barnen då? För att det är jobbig och smärtsamt" Ja, typ i princip så. Man ska låta de döda vara. - var det svar jag fick. Gaaaahhhhh

Daa: du och din reaktion är fullständigt normal. DEt tar tid att bearbeta ett MF och det är klart att du blir påmind om det och att det smärtar. Kram på dig.

Så är det inte här heller kan jag meddela!! OCH jag blir också irri på att så många får det att verka som att de har det så!

Men min man vill gärna ha försoningssex, men han fattar inte att det inte funkar för kvinnor, inte för mig i alla fall.
Man är ju JÄTTEsugen på att ha passionerat sex med någon som just gapat så håret fladdrat på en och spytt galla över en och minsann meddelat vilken j-a dålig människa man är... Yeah, baby!

Ni är för härliga

Lillan hade 40.2 i feber i natt, feberfri imorse (hade gett Alvedon under natten), men på lunch hade hon 38.4.
Det stora barnet har också feber och båda ligger nerbäddade i soffan och äter glass, kollar tecknat och äter chips !

På VC sa de att de har mest troligt svininfluensan.
Få se hur länge jag och T klarar oss.
Hon var hur pigg som helst i morse och skulle med Fritids och åka skridskor. Solen skiner, ett par minusgrader och lite, lite snö på marken. Så härligt, hoppas de fick mysigt.

Med det stora barnet menade jag MANNEN, och han är ju förstås JÄTTEsjuk och ynklig...

Ha så mysigt med gudsonen och vovven!