Vi fortsätter vårt umgänge och hänger med i alla livets svängar...
...förra tråden:
www.brollopstorget.se/Forum-5-21/m3414645.html
Du som läser här gör det på egen risk, ty här räds vi icke sjukhus, kroppsvätskor eller prat om sexlivet.
Gemensam faktor har varit längtan efter barn. Såhär flera långa trådar senare är det vänskap som förenaar, minst lika mycket.
Gooooooood MORGON! Det är fredag! 
(är inte hälften så pigg som jag (kanske )låter...)
på er.
goooood mooooooorgon!
jag är inte heller ett dugg pigg, men det är ju freeeeedag!
Men varför blir det inte versaler?! 
Hehe, Daa, jag tänkte att jag också bara skulle ha "hoppsan, nu kom det/kom det inte indianer-inställningen", men det går väl sådär... 
Blommis, HEJA DIG som har tagit tag i jobbigt (?) telefonsamtal till gyn. Kanske Linköping is the shit? Jag ät ju född där, och Hvidis gifte sig där (på min födelsedag), så varför inte?
Lanovia, jag hoppas du kan slå dig till ro med att du och maken är överens och trygga i beslutet.
Bruttan, vad skönt att det känns lite bättre med maken. Jag blir också fasligt nyfiken...
Hvidis, jag håller med Lanovia, Ester blir finare och finare ju mer jag smakar på det
Hade en trevlig kväll igår med väninnorna, men kom i säng lite sent som vanligt. Hinner förhoppningsvis ta en "morfar" (som de säger här i Danmark) innan maken, vovven, mamma, pappa och lillasyster kommer med olika intervaller ikväll.
Ser förresten jättemycket fram emot helgen med familjen på besök. Vi ska bara umgås och mysa och rå om varandra, det ska bli så härligt!
Håller tummarna!!!!!
Här var det lugnt idag... Då går jag väl och lunchar då.
Gårdagens skaldjurslasagne i matlådan, mums!
Hej Ninnis! Och alla andra förstås.
Ankan: du får gärna hålla tummarna. Tack så mycket
Ninnis: Ta en "morfar", det var ett roligt uttryck (tolkar det som "tupplur" 
)!
Härligt med familjebesök i helgen.
Arbetsgivaren har bjudit på palt idag, så det lär inte bli många knop här under eftermiddagen. Undrar hur chefen tänkte 
Försökte skölja ner allt med kaffe och en liten kaka, så paltkoman kanske kommer av sig innan den har tagit min kropp i besittning.
Igår, när jag loggat ut, försökte jag få makens uppmärksamhet och det var ta mig tusan inte lätt. Joggade in i vardagsrummet, gled fram på sockarna och tittade förväntansfullt på honom. Ingen reaktion, han var djupt försjunken i sin bok. Joggade alltså ut utan ett ord och gjorde om hela manövern. Ingen reaktion. Tredje gången tittade han upp och log, men nånstans såg jag den där blicken som tycks säga "men var hon inte normal när vi gifte oss?" Måste ha varit en spännande bok...
Och nu har jag fått en sån där grisspruta. De föste iväg med oss plötsligt och oväntat, så att vi inte skulle ha någon chans att fundera (vilket vi iofs har haft gott om tid att göra innan) eller komma undan. Öm i axeln nu.
