kängu skrev 2009-07-30 20:12:33 följande:
Hej på er!Nu tänker jag vara totalt EGO- scrolla om ni inte orkar läsa!Jag känner mig så jävla nere just nu... amningen fungerar bara sämre och sämre med Ru, jag har för lite mjölk och kompletterar därför med ersättning. Nu krånglar han mer och mer vid bröstet, skriker och är missnöjd... Jag kommer inte orka fortsätta så här så länge till då det är så knäckande att se honom så ledsen vid bröstet. Han är betydligt nöjdare vid flaskan, även om han ibland krånglar där också (men det tar jag ju inte personligt på samma sätt som när han krånglar vid tutten). Jag känner att jag inte orkar kämpa längre, och att det kommer bli att jag slutar amma. MEN jag känner mig så jäkla ledsen över detta, FAST jag objektivt vet att det är det bästa beslutet för både mig och Ru då detta påverkar mig så jäkla negativt... Tankar som att jag är en dålig mamma, att jag inte ens kan ge mitt barn mat... bla bla bla... saker som jag INTE tycker egentligen, men av någon anledning så känns det så. Det har gått så långt att jag inte ens kan prata om det utan att börja gråta...Sorry för helt ego inlägg, behövde få vräka ur mig lite...
Här är en som fattar PRECIS vad du går igenom!!! Jag hade det precis likadant och jag kämpade från dag 1 (det tog 5 dgr innan mjölken ens rann till och då kom det inte mkt) och 5 mån framåt. Jag hade som mål att klara 6 mån amning men det ville inte Moa. Hon började krångla vid 4 mån och sedan tog det inte många veckor innan hon vägrade amma.
Problemet är att det finns nästan ingenting som ngn annan kan säga som kommer att få dig att må bättre. Utom möjligen de på Amningshjälpen, de är professionella. Och tvärtom mot vad folk ofta tror så är de inte rabiata amningsförespråkare - utan de kan hjälpa folk att sluta amma - fast utan att känna sig som dåliga mammor. Jag råder dig verkligen att söka dig till dem. Alternativt till psykolog via Bvc - de har förmodligen också erfarenhet av detta problem. Vill du känna igen dig så finns det trådar på FL...
Jag önskar i efterhand att jag inte kämpat så hårt utan gett upp tidigare. Många ggr tror jag att amningen till slut blev en kamp för min skull och inte för Moas bästa - och det är ju inte rätt
Bolla gärna här om du tycker att det hjälper!
) har gemensamt är vår längtan efter barn. Vissa har hunnit skaffa sig flera stycken under åren, andra väntar fortfarande. I stort sett alla sätt att få barn på (utom att stjäla ett på Ikea) är snart representerade här i tråden. 
) har jag märkt. Eller sitter i någos av cafédelarna som finns 
Man vill ju så gärna och man fortsätter ju att hoppas varje månad. Bra att du har en gyntid nästa vecka iallafall!