• bimpim
    Äldre 28 Jun 23:55
    6064 visningar
    8 svar
    8
    6064

    Syrianska svärföräldrar!!

    Har någon mer erfarenhet av syrianska svärföräldrar, eller svärföräldrar överhuvudtaget som inte pratar svenska som modersmål? Jag vet snart inte vart jag ska ta vägen, men blir SÅ frustrerad av att min killes familj aldrig pratar svenska! De kan duglig svenska, så jag tycker de borde "bjuda till" de få gånger jag är på besök och tala svenska, så JAG OCKSÅ förstår vad familjen pratar om! Jag tycker det känns respektlöst mot mig som ej förstår arabiska att de alltid för konversationer på arabiska.. Det känns knappt som någon idé att flika in på svenska, för samtalet övergår ändå alltid till arabiska efter mina "försök" till svenska. Tröttsamt..... Orkar knappt åka hem till min killes familj längre då jag ändå bara sitter där som ett frågetecken och stirrar oförstående timme efter timme.

  • Svar på tråden Syrianska svärföräldrar!!
  • På rosa moln
    Äldre 29 Jun 02:37
    #1

    Håller med om att det känns vansinnigt oförskämt, både i och med att du inte förstår vad de säger och att risken finns att du tror att de pratar om dig oavsett om så är fallet eller inte. Har din kille tagit upp detta med dem, om inte tycker jag att han borde ta sig ett ordentligt snack med dem. Om inte det hjälper så får ni väl låta bli att träffa dem till de inser att det är allvar. Naturligtvis lättare att säga än att göra, fast kanske enda lösningen?

  • nano86
    Äldre 29 Jun 08:08
    #2

    Det är inte god ton. Vi har mycket släkt i danmark och de flesta där kan svenska och bara min mamma förstår danska fullt ut. Där pratar vi alltid svenska eller så gott som (några kan inte svenska men det brukar gå bra ändå eftersom språken är hyffsat lika). Ända gången som danskarna pratar danska är när de ska förklara något till de som inte förstått vad som har sagts på svenska.

    Jag tycker du ska ta upp med din man hur obehagligt det är för dig att besöka din svärföräldrar. Förhoppningsvis så har ju svärföräldrarna inte som mål att du ska må dåligt när du är där. Vill de inte alls försöka prata svenska när du är där får du helt enkelt tacka nej (med gott samvete)

  • Mexina
    Äldre 29 Jul 23:37
    #3

    Har exakt det problemet med mina svärföräldrar, responsen från min pojkvän är att jag kanske borde ta o lära mig språket istället. Mycket begärt...Eller är det vanligt att lära sig sin pojkväns språk då man är i ett seriöst förhållande?

  • Narin
    Äldre 23 Aug 18:45
    #4

    Förmodligen menar de inte något illa, men det är ju så lätt att halka in på sitt modersmål. Men givetvis tycker jag att din kille kan säga det till sina föräldrar.

    Mina svärföräldrar bor inte i Sverige, så när vi är där förstår jag inte så mycket, men jag lär mig ju språket stegvis men det är en annan sak då de ej är boende i Sverige. Tycker absolut inte att ens kille skall ta för givet att man ska lära sig hans modersmål, då ni är bosatta i Sverige, sedan om man vill för att det berikar ens kunskaper är en annan femma. Jag tror den bästa lösningen är att försöka prata svenska om och om igen men blanda in några syrianska/arabiska ord i meningen så ser de att du försöker att ge och så kanske de försöker likadant:) plus att de kommer att tycka att du är bedårande gullig, oavsett vad du säger på deras språk!

  • Äldre 23 Aug 21:51
    #5

    Min personliga erfarenhet har fått mig att dra slutsatsen att vi i Sverige är oerhört artiga när det gäller just det här.
    När jag varit i sammanhang där merparten eller alla andra kunnat ett visst språk så har jag vackert blivit sittande som ett fån vid flera tillfällen och i olika konstellationer med människor från oika länder och kulturer.
    Det är inte ett dugg kul och jag förstår att du inte känner dig särskilt upplagd att åka dit.

  • Jasmin­aa
    Äldre 23 Sep 23:11
    #6

    Är svärföräldrarna snälla annars mot dig? Jag förstår inte varför dom beter sig så. Det är oartigt och den enda tanken i mitt huvud jag får är att dom vill inte ha dig där. Det är nog inte så men kan vara det, nu vet ju inte jag er relation annars mellan dig och dina svarföräldrar så jag kan inte säga något. Fast samtidigt kan det ju vara så att dom helt enkelt tycker det är jobbigt att snacka svenska, så dom gör det helt omedvetet. Jag har en kompis som var bosnisk och hon var gift med en arab. När hennes pojkvän kom till hennes familj snackade dom bara bosniska med varandra och hennes pojkvän fick ju vara tyst där. Dom gjorde det eftersom att dom var vana vid att prata på ett visst språk och tänkte inte efter. Jag tror inte det finns så mycket att göra åt det ända är ju att försöka säga till dom att jag vill att ni pratar svenska så att jag också förstår.

  • emilou­77
    Äldre 23 Sep 23:24
    #7

    Tro mig, det handlar INTE om att de inte vill ha TS där. Mina svärföräldrar pratar för det mesta arabiska när jag är där. Precis som det är ansträngande för oss att prata andra språk vi är någorlunda på så är det så för dem. Jag menar inte att rättfärdiga det utan hoppas bara du inte tror att det betyder att de inte vill ha dig där.

    Jag håller på att lära mig arabiska, just för att jag vill kunna deltaga i samtalen som är betydligt mer uppsluppna och roliga på arabiska än när de anstränger sig för att få ihop det på svenska. Vi hälsar dessutom på släkt i Marocko som inte pratar ett ljud svenska eller engelska, och sitta tyst bredvid i resten av livet vill jag ju inte :)

    Men prata med din kille så han förstår hur du känner, då kan ju han försöka hålla kvar vid svenskan så kanske föräldrarna hänger på?

  • shakyn­ose
    Äldre 23 Sep 23:47
    #8

    Det kan ju också vara ett tecken på att de faktiskt känner sig tillräckligt bekväma och avslappnade för att använda den vanliga familjära koden (arabiska) som de pratar med varandra inom familjen. Normalt när man har "främmande" så brukar man ju anstränga sig och prata på ett språk så alla förstår, men om de ser dig som en i familjen så kommer det naturligt att man använder det familjära språket även i din närvaro. Det är ganska vanligt och sker med största sannolikhet inte medvetet, så jag tycker att du ska göra dem uppmärksamma på att de bytt språk och fråga typ: Vad betydde det? eller: Vad sa du nu? Eftersom de antagligen inte ens märkt själva att de börjat prata arabiska, och kanske undrar varför du helt plötsligt inte är delaktig i samtalet längre...

    Min killes familj har också ett annat modersmål och det händer att konversationer ibland glider över på det språket. Han brukar anmärka och säga till sina föräldrar att de ska byta språk, men inte ens han är oskyldig och det har hänt att han frågat mig något på det språket och blivit irriterad när jag inte svarat. Då är det bara att vänligt påpeka att jag inte kan svara på det språket men om han kan omformulera frågan på svenska eller engelska så ska det nog gå bra... haha!

    Med det sagt vill jag bara visa på att du inte alls behöver känna dig lämnad utanför, det är ett väldigt vanligt, högst mänskligt fenomen bland tvåspråkiga människor och inte en medveten handling för att utesluta dig ur gemenskapen.

Svar på tråden Syrianska svärföräldrar!!