Inlägg från: Here we go again |Visa alla inlägg
  • Here we go again

    Är helt förvirrad , vad ska jag göra(lååååång)?

    Hej ,
    Första gången jag skriver ett inlägg så jag hoppas att jag hamnat på rätt ställe:)
    Träffade min sambo för ca 1,5 år sedan via en nätdatingsida. Vi är båda runt 40 år.Han hade precis flyttat till staden där vi bor efter att ha jobbat på annan ort i ca 4 år då vi träffades.
    Han tog mig verkligen med storm , både på via mail innan vi träffades och IRL.
    Jag hade själv inte lika starka känslor från början med de växte så småningom fram.
    Då han bodde inneboende hos sin syster så blev det så att vi tog ett ganska snabbt beslut på att han skulle flytta in hos mig istället.
    Det första problemet uppstod då jag efter att vi varit ihop i ca 1 månad så upptäckte jag att den dagen jag skulle på julfest direkt efter jobbet så hade han druckit sig full men förklaringen att han var rädd att förlora mig???
    Vi hade en konflikt men löste det då, trodde jag iaf!!
    Det har visat sig att har har inget bra spritsinne , spårar ur ofta när han dricker och att han måste alltid dricka stora mängder för att vara "nöjd".
    I början hade vi mysigt när vi drack vin och mycket spontan och rolig sex . Idag är det precis tvärom inget sex då han dricker och ofta tjafs/bråk då han lätt blir elak . Tror också att han alltid har lite extra åt sig själv för att vara "garanterad" en viss mängd alkohol.
    Så till nästa problem , han har varit arbetslös i ca 1 år och det sliter ju också . Ska erkänna att jag ibland när vi bråkar vänder det emot honom men det känns emellanåt att han använder "våra" pengar precis så som han vill och tänker inte på att inkomsten fr hans a-kassa är 3ggr mindre än min lön (alltså efter skatt)och att jag står för allt annat än själva baskostnaderna. Han unnar gärna sig själv en massa som jag bekostar men har han en 100 kr över så lägger han det på vin el cigg!!
    Sen är det då sexet och kärleken.
    Känner mig väldigt osäker på allt då han efter julhelgerna har gjort en kovändning, innan ville han ha sex varje dag till att vi har haft sex ca 5 ggr fram till idag från veckan före jul!! Han överöste mig med kärleksförklaringar och verkligen visade mig innan jul varje dag hur mkt han älskade mig men idag så kan det gå dagar utan att han ens klappar på mig än mindre kelar. Han säger inte längre spontant att han älskar mig och att han tycker att jag är fin:((
    Jag säger det dock till honom men då säger han bara "så bra så". Ger också honom massa komplimanger eftersom jag verkligen tycker att han är jättefin och sexig. Han blir mer besvärad än glad då jag gör det, vilket han aldrig blev tidigare då fiskade han alltid efeter kärleksförklaringar och komplimanger.
    Tidigare var han väldigt svartsjuk men det har oxå ändrat på sig till den milda grad att han kan tänka sig att vi ska träffa andra par . Jag har alltid lockats av tanken så jag blev inte sur tvärtom tyckte jag att det lät spännande!
    Vi la in oss på en sida där man kan söka andra par och han är inne där varje dag , kan skriva upp till 30 mails plus att han/vi chattat lite med folk därifrån men samtidigt säger han att han inte orkar just nu ha sex så ofta !! Men han orkar prata sex på nätet det känns motsägeselsefullt tycker jag!!
    Förutom att vi knappt längre har sex så har vi heller inget mys längre , inga kyssar på flera månader, han som älskade att kyssas förr!!
    Jag har väl inte alltid varit världens lättaste men har haft svårt att behålla respekten för honom när han har varit dum och bettet illa på fyllan, då har jag skällt ut han efter notor!!
    Det gör ju inte saken enklare att jag har 2 tonåringar som verkligen gillar honom och jag vet att han tycker väldigt bra om dem oxå.
    Han är också väldigt händig och har renoverat i stort sett hela min lägenhet , han gillar att hålla rent och pyssla, laga mat så det klagar jag inte på tvärtom.Även hans föräldrar har vi bra kontakt med . Min släkt är rätt splittrad men de jag har kontakt med gillar honom.
    Har haft tankar på om han bedrar mig men jag tror inte det .Dock när jag tog upp det med honom så blev han jättearg!
    Tidigare var han världens snällaste och mjukaste , alltid sugen på sex och väldigt kärleksfull svartsjuk men annars ok.
    Nu inget av det ovanstående och dricker för mkt.
    Har dock satt ett ultimatum att inget mer supande hemma utan ska det drickas ska det vara lagom och vi gör det tillsammans. Har också sagt att jag inte kommer snart att stå ut med sexlösheten och kärlekslösheten utan om detta inte löser sig måste vi gå vidare utan varann.
    Han vill att vi kämpar men blir bara arg när jag tar upp våra problem och gör inte så mkt för att antstränga sig utan tycker att ett gulligt sms är ett stort steg framåt men han gör inget rent fysiskt för att visa att han vill kämpa för att behålla mig.
    Det slutar ofta med att de veckor vi inte har barnen så är vi väldigt tysta alt tjafsar , han blir för full på helgen och det blir mkt lite el inget sex alls på hela veckan.
    Har fått så dåligt självförtroende av detta känner mig ful,fet och gammal.
    Tränar och håller mig i form och vet av andra mäns och kvinnors reaktioner att jag är allt annat än ful men det känns så deppigt nu:((
    Oj vad långt det blev!! Hoppas att ni orkar läsa , jag känner mig sååå förvirrad . Vad ska jag göra , älskar ju honom trots allt elände.

  • Svar på tråden Är helt förvirrad , vad ska jag göra(lååååång)?
  • Here we go again

    Jobbigt!!

    Jag vet att det inte är lätt, men jag känner rent spontant att det kanske inte är den bästa killen att dela sitt liv med, lättare sagt än gjort men jag tycker att du skall lämna honom. Det finns en massa underbara människor därute som inte får dig att känna dig som du gör, som inte dricker för mycket och som är mysig och gullig.

    Prata om det, om han inte "bättrar" sig så lever du nog bättre utan honom. Jag vet att det är lättare sagt än gjort dock...

    ________________________________________________________________
    Svar till marriage09

    Vet att det inte kommer att vara lätt och har levt i tron på att killen jag levde med de första året ska komma tillbaka.
    Han har lovat att skärpa sig med drickandet men vi får se hur det blir med det.
    Längtar ju så till hur kan vara , han är ju en mjuk person innerst inne väljer dock att inte visa mig ngt just nu:((

  • Here we go again

    Tooticki

    Jag har svårt att utläsa av din trådstart Vad det är du tycker om och älskar. Min spontana reaktion är att han utnyttjar dig, din ekonomiska situation. Han har inget jobb, han dricker för mycket och då blir han elak, han är svartsjuk, han visar inte att han älskar dig och ni har inget sex. Vad är det med er relation som du tycker om?

    Jag tycker det låter som om att du behöver göra slut och gå vidare och att han behöver söka hjälp för sina alkoholproblem och svartsjuka.

    Jag förstår att det inte är ett lätt beslut att ta, men min tolkning är att er relation de facto är över redan.
    ----------------------------------------------------------
    Svar: Om du menar vad jag älskar hos honom så är det/var.
    Hans kärleksfulla sätt, hans snälla personlighet att han alltid ställde upp och ett fantastiskt sexliv!
    Allt detta har ju då mer el mindre försvunnit sedan jul, vill ju kämpa men vet inte om det är värt det!
    Och svartsjuk är han ju inte alls längre så den saken har iaf löst sig om det ska vara till ngn tröst.
    Jag är mest ledsen och bitter just nu .
    Är dock rädd att ta förhastade beslut vill ju att detta ska fungera.
    Känner dock att jag har ett jättebehov att kontrollera honom hela tiden(med spriten) och det gör mig galen!!

  • Here we go again

    Vet ju att allt ni skriver är rätt och sant , är ju i mina ljusa stunder en klok kvinna:)
    Det som gör det så svårt är att om jag "slänger" ut honom så kommer han att flytta till orten där han bodde innan vi träffade (80 mil borta) och då är ju detta slut föralltid!
    Sen har jag på den tiden allt var bra hjälpt honom att lösa skulder på ett femsiffrigt belopp och är orolig att han inte kommer att betala tillbaka om jag släpper iväg honom.
    Känns ibland dock att det får vara värt det:((
    Min mamma var missbrukare så jag känner ju igen dragen och det är därför jag inte kan låta bli att kontrollera honom och det gör mig arg och bitter och en ursäkt för honom att kalla mig elak,gapig och tjatig!
    Och ni har ju rätt i att han har renoverat med dock hade det varit 10ggr billigare för mig att anlita en firma!
    Men i hjärtat så älskar jag honom så mkt och är ju rädd att bli en ensam gammal nucka:(( ja jag vet dumt att tänka så men har så dåligt självförtroende just nu:((

  • Here we go again

    Och ja mina barn är i undre och övre tonåren varav den äldsta går ut gymnasiet i Juni-09

  • Here we go again

    Luucie:
    Jag vet ju att du har rätt ang supandet, som sagt min mamma drack istort sett i 30år inna hon dog för ett par år sedan så att jag har snurrat runt i den karusellen i stort sett hela mitt liv och vill ju inte tillbaka!!
    Och nu sitter jag här!!
    Han är dock så vettig när han bara vill duktig och rolig dock inte med mig längre.
    Ska jag bara acceptera det faktum att han dolde sitt missbruk i början för mig men nu när han känner sig säker på mig så kan han inte hålla sig längre!!
    Har lust att visa denna tråd till honom iom att han vägrar att lyssna på vad jag har att säga.
    Hade ni gjort det? Är det en korkad idé?
    Sen har han äntligen ev fått ett jobb han ska börja på nästa vecka och är det så att jag slänger ut han så måste han tacka nej till jobbet och flytta från orten. Känns taskigt eftersom dumma jag älskar honom väldigt mkt!

  • Here we go again

    jag vet :(
    Men det är ju inte varje dag det blir 30 mails utan de dagar då han är sysslolös.
    Men ett par mail per dag blir det alla dagar i veckan.
    Har i sig inget problem med mailandet eftersom jag ser allt han skriver och alla avsr vi får men att han samtidigt säger att han inte orkar tänka på sex el ha sex med mig gör mig GALEN!

  • Here we go again

    lecaroline:
    Du har ju så rätt men jag gick igenom en jättejobbig
    skillsmässa för 4 år sedan så det tar emot att sklijas igen.
    Jag har inte varit guds bästa barn tidigare men har själv verkligen tagit mig själv i kragen vad det gäller förhållanden och trohet.
    Då känner jag mig extra sviken då det är bara jag som kämpat till att bli en "bättre" människa.
    Visst har jag ett J...a temperament men det berättade jag för honom redan inna vi sågs första gången.
    Känner mig också väldigt ensam då de flesta av mina vänner försvann med ex maken och min familj som återstår har flytta utomlands(syster har flyttat för 4 år sen, pappa bor har alltid bott i ett annat nordiskt land)

  • Here we go again

    Bauti:
    Har redan för ett tag sedan föreslagit behandling med då sa han att socialen kommer att bli inkopplad då jag har en mindre årig dotter boende hos mig.
    Jag kollade upp det och det stämmer.
    Jag har kämpat jättehårt med/mot hennes pappa via socialen då jag ville ha ensam vårdnad. Han träffade nämligen en kvinna under ett år som var ett psykfall detta ledde till att polisen kom till deras hus ett antal ggr osv...
    Detta var jättejobbigt för min dotter men nu har exet separerat fr kvinnan och vi har inga jätteproblem längre utan skrev på hos socialen att vi fortsätter med delad vårdnad.
    Vill inte starta om med allt detta !!
    Och ja visst förnekar han sitt missbruk , det är ju som sagt klassiskt!
    Vet ni om det finns andra sätt än att koppla in socialen i detta?

  • Here we go again

    Tooticki:
    Nä jag menade mer som en fråga om det finns andra alternativ till behandling än att gå via sociala myndigheter.
    Nu vet jag ju inte ens om han kommer att göra det var mer som en fråga.
    Har ju själv ett ordnat liv med bra ekonomi och fiin fina barn som jag älskar ochsom står mig nära.
    Ställer upp 100% o lite till för de , så det klart att jag inte ska svika dem i detta heller.
    Som sagt ville bara reka lite om alternativ..

Svar på tråden Är helt förvirrad , vad ska jag göra(lååååång)?