Blir så förbannad på killen, hjälper inte till ett skit med planeringen och det verkar som att han inte bryr sig. Han säger gör som du vill och bara du är lycklig.
Men fan åååå och har inte ens börjat med fest programet. Är era killar också så?
Vi planerade gemensamt, vi skulle ju gifta oss båda två och då får vi också ansvara för planeringen gemensamt!
Det behöver inte vara ett problem att arbetsuppgifterna inte är 100% rättvist fördelade. Det jämnar ut sig i längden (och gör det itne det så ÄR det givetvis ett problem).
Helt ärligt står maken för ca 90% av bröllopsplaneringen nu, jag hinner (eller orkar) helt enkelt inte pga jobbet. När det lugnat ner sig på jobbet, vilket blir efter bröllopet, kommer jag att dra det tyngsta lasset hemma och laga mat och städa.
Bara man är överens sinsemellan och inte känner sig förfördelad så kanske det kan vara ok att vara den som "drar" ett tag, även om det gäller bröllopsförberedelser?
Vi planerade allt ihop, ibland han mer än jag - kallade honom för Groomzilla ett tag! Vårt blev fantastiskt för båda eftersom båda hade varit engagerade, ingen mer stressad än den andra och båda såg så mkt fram emot det. Gör det ihop, är mitt råd!
Det går väl upp och ner.
Just nu vill jag bara boka en stråkkvartett till vår
vigsel han vill inte "ta det nu".
Men min älskling borde ju förstå att ska vi ha dessa så måste vi boka nu, annars bokar någon annan dom!!!!!
Samtidigt vill man ju inte tjata.
Hade det där problemet ett tag... Att det kändes som jag var den enda som funderade över saker, tänkte, planerade osv.
Han tittade villigt på mina förslag och kom med synpunkter - men inga egna förslag.
Sen kom vi efter en del velande fram till att det blir ett buffébröllop med egen mat. Alltså skulle vi först - lite panikartat hitta en lokal - och sen måste ju maten planeras.
Detta var startskottet.
Sedan dess lusläser m2b alla kokböcker han har, provlagar rätter som skulle funka, kollar upp vad priserna kan bli osv. Han planerar även för drinkar osv. För det är ju roligt om man har en egen drink som är komponerad av våra favoritsmaker....? Eller kanske två drinkar så folk kan välja om de vill dricka min eller hans! =P
Han ägnar sig med stort engagemang åt detaljstyrning av mat och dryck delen - för den bryr han sig om. Så jag kan i lugn och ro planera andra delar. Mycket skönt.
Så det är mitt tips.... Hitta ett upplägg och en idé som gör att han får en del som han tycker är rolig att sköta! Han bryr sig inte om bordsdekorationer och dylikt... Men jag kan det eftersom han tar det andra. Att han tycker maten är rolig har även lett till större engagemang i de andra delarna.
De är detsamma här också=P
Han står inte så mycket för planeringen, han bidrar med kanske 2% hehe. Har försökt att säga till honom att han måste hjälpa till för de är inte bara JAG som ska gifta mig utan att det är VI som ska göra de, och så skärper han sig en liiten stund sen så är de jag som får sköta allt igen efter 5 minuter..hehe
Jag kan inget annat en skratta åt honom, han när så söt när han försöker, och så kan han komma en dag och fråga vilken tid på dagen vi ska ha bröllopet (ej bestämt men ungefär vad vi..eller jag tänkt hehe) och så säger jag 15.30, och så står han som ett frågetecken, men skulle vi inte ha vigseln runt 2? Då har han glömt bort de vi pratat om för 1 dag sedan. Men men de är han, de kommer nog bli eld i baken om någon månad, förmodligen=P
Men han tar mig för den stressade person som jag är, så då får väl jag ta honom som han är;D
Och som de låter så är de många brudar som fått gjort de mesta, var ju ganska arg första tiden men så prata jag med en klasskamrat som är gift och hon hade fått planerat allt också, så de är väl så de brukar vara=P
haha jag tror det är nåt genetiskt. vi är helt enkelt mkt mer intresserade av de små detaljerna..min fästman är ändå rätt så engagerad och intresserad(han kanske låssas) haha
När jag frågar om saker säger han mycket "gör som du vill så du blir glad"
Blir ibland väldigt frustrerad och tycker han inte bryr sig. Men det konstiga är, att när vi träffar kompisar och familj är det han som pratar mest och då märks det att han har stenkoll på vad jag har sagt. Blir minst sagt förvirrad. Känns som om focus än så länge har legat på festen och vad som kommer hända där. Vi har varit och tittat på kyrkan men själva vigseln är ett tomt blad...
Vet inte om det hjälps att vara för på heller, det är väl då man blir en bridezilla. Men är något av ett kontrollfreak så det är svårt när bröllopet är allt man går runt o tänker på.
Tänkte idag att jag ska focusera mindre på det, och inte låta det, som är menat att bli ett sådant fint tillfälle, slå in några kilar mellan oss för vi inte kan komma överens om planeringen... Ska alltså försöka ta en planeringspaus!
Det är knappast genetiskt men väldigt strukturellt betingat. Min fästman är då engagerad. Annars skulle han f.ö. inte vara min fästman eftersom jag inte skulle välja att ha ett seriöst förhållande med en person som inte ens verkligen försöker att vara jämställd. Det kanske låter cyniskt men jag tycker att det är mer cyniskt att försöka lura sig själv att alla har pojkvänner som inte bryr sig.
Däremot tror jag absolut att ni kan vara lyckliga ändå om ni är nöjda i era roller.
