Varför skiljer sig så många så fort?!

Det har ingenting med själva äktenskapet att göra. Om inte de som du nämner hade gift sig hade de ändå gått skilda vägar. Faktum är att äktenskap håller bättre än sambo-förhållanden, förmodligen för att man ändå kämpar lite mer än om man "bara" är sambo.

Det låter bra!

Jag tror mycket handlar om kommunikation!

Relationer håller inte likabra nu som förr därför att man inte behöver varandra på samma sätt. Förr kunde inte kvinnorna klara sig eftersom de inte hade ett yrke att försörja sig på. Innan dess, i jordbrukarsamhället var äktenskapet mer en ekonomisk förening. Mannen behövde någon som kunde spinna, plocka höns och göra korv, kvinnan behövde någon som kunde plöja och snickra osv. En man som blev änkeman gifte om sig så fort han kunde, han klarade sig inte själv.

Nu behöver man inte stanna i dåliga förhållanden samtidigt som vi är mer rörliga både fysiskt och intellektuellt. Då är det lättare att man glider ifrån varandra.

Jag känner till ett par som gifte sig, han är uppväxt i Spanien och hon kommer från England. Efter två veckor (tror jag det var) kom dom fram till att dom var tvungna skilja sig eftersom dom ville bo i olika länder. Så där verkar det helt enkelt ha varit för att dom inte hade pratat om sånt innan (som jag personligen tycker var oerhört klantigt rent ut sagt...) Som jag ser det är det viktigt att man har samma huvudinriktning i sina liv (typ om vart i världen man vill bo t.ex. ) och då är det förstås väldigt viktigt att kommunicera. Så missar man såna "uppenbara" fallgropar åtminstone

Tror ibland att många har för stora förväntningar på äktenskapet och att vara gift. Tror också att folk ibland ser det som en räddning för ett dåligt förhållande, gifta sig eller tom skaffa barn.

Sanningen är att livet förblir det samma efter bröllopet och var det skit innan så kommer det att förbli så efter.

Sedan är vi inte beroende av varandra på samma sätt om man jämför med förr i Sverige eller hur det fortfarande är i en del länder. Men detta betyder inte att de somm stannar i sitt äktenskap mår bra av det.

Ja idag är det ju både mannen och kvinnan som gör karriärer och behöver inte varandra på samma sätt. Tragiskt nog så skiljer sig många utan att kämpa särskilt mkt. Man har så mkt m jobb, barn osv så man orkar inte ta diskussioner hemma om kvällarna, då är det lättast att skiljas... tragiskt!
Nu visade en statistik för ett tag sen att det blir färre som skiljer sig. Vilket är ett gott tecken. Man kan ju inte bara ge upp när det inte passr länge, när det blir jobbigt. Har man barn så kommer ju dem i kläm vilket oxå är hemskt.

Många gifter sig nog för tidigt oxå kan jag tänka mig. Innan man lärt känna varandra och vet vad den andre vill. det är ju att ge och ta i ett förhållande, så det gäller att få det att fungera för båda.

Som någon sa - kommunikation är a och o.

lycka till alla nygifta och de som ska gifta sig snart.

Exakt så tror jag me!
Mrs Mommy skrev 2008-11-19 12:39:11 följande:

Jag tror att det kan ha att göra med den tid vi lever i. Allt går lätt och fort att fixa. Att tvingas stå i en ICA-kö känns som ett brott mot ens mänskliga rättigheter. Allt ska gå fort och kännas bra, för vi förtjänar ju det. Men ett äktenskap och allt det innebär kräver jobb från bådas sida och kanske det känns extra jobbigt att veta att man är "fast för livet" när de hårda stunderna kommer. Det man inte får glömma är att det KAN bli bättre, bara man stannar kvar och tar sig igenom, istället för att ge upp och vilja bli fri igen.

Jag tror det handlar mycket om att man tar varandra för givet. Man slutar att kommunicera och man inser inte detta förren man är två steg ifrån skilsmässa. Då är det lättare att ta ut en skilsmässa istället för att få äktenskapet att fungera.
Sedan är man alltid två om ett äktenskap har den ena partnern slutat att fungera och inte vill kämpa så kan inte den andra partnern hålla äktenskapet vid liv.

I dagens samhälle är det även mycket stress, jobbet, ekonomin, resor mm tar bort mycket av tiden man måste ha tillsammans som man och fru. I mitt och min fästmans förhållande umgås vi minst 2 timmar per kväll 7 dagar i veckan, vi håller vår kärlek i liv helt enkelt med att rå om varandra. Oavsett vad som har hänt under dagen så finner vi tryggheten i varandras armar och pratar oftast sent på kvällarna.