• johansdotter

    fysisk v. psykisk misshandel...

    Min m2b rinde mig här igår och berättade att hans ex (hans sons mor) hade fått en tand utslagen av sin nuvarande kille....

    Jag har aldrig träffat henne personligen, men hennes förhållande med sin kille har varit mycket orsak till tandagnisslan ialla fall, då hennes kille hatar min m2b och är rent elak mot hans son när han är där och utövar även psykisk misshandel på både henne och honom...
    (Bör kanske tillägga att hon inte har min m2b´s son mer än varannan helg tack och lov. Jag har även ibland när det varit som värst inte låtit honom åka dit, men vill heller inte neka honom hans mor...)
    Han har också seriösa alkoholproblem.

    Trots allt detta så har dom barn tillsammans sen 3 år och hon stannar kvar...

    Nu till min fråga....
    VAD får kvinnor/män att stanna kvar i en sådan situation???
    Varför söker man inte hjälp eller helt enkelt kastar ut han???
    Om man nu inte kan kasta ut han...varför flyr man inte?

    I hennes fall så har hon fått alla möjligheter då min m2b även erbjudit henne att hyra hans gamla lägenhet tidigare....men alltid dessa ursäkter...

    Ordet är fritt!

  • Svar på tråden fysisk v. psykisk misshandel...
  • 20080301

    Ja det är det. Jag hade stannat om han hade slagit mig oxå. Han har bitit mig i handen en gång opch dom märkena gå¨r aldrig bort.
    Det är mina barn och två nära vänner som sett till att jag lever för jag ville verkligen inte leva.
    Det jag är sååå stolt över är att det var jag som avslutade förhållandet och jag har aldrig tittat tillbaka


    johansdotter skrev 2008-04-03 14:06:07 följande:
    "Hade jag inte haft barn hade jag tagit livet av mig....."Det är lite därför jag kände att man måste ta upp detta ämne...
  • snippy 19juli
    jennyfer skrev 2008-04-03 12:48:50 följande:
    Jag blir så förbannad när jag hör om kvinnor som stannar i dessa förhållanden när de har barn! Skitförbannad!! Hur kan man utsätta sina barn för detta?Jag VET att kvinnorna blir manipulerade, nedbrutna och det ena med det tredje, det säger jag inget om. Jag håller med er alla som har varit utsatta för detta - jag har växt upp med en mamma som har varit i er situation. Trots all förståelse för hur nedbrutna ni blir så kan jag inte förstå att man låter sina barn vara med om detta. Kan säga att jag än idag inte klarar av att tänka på de minnen jag har från detta. INGA BARN SKA BEHÖVA VARA MED OM DET!!Föreställ er detta: Om ni får välja mellan att ni blir misshandlade eller att era barn blir misshandlade, vad väljer ni? Kan sätta min fot i pant på att 100% av er väljer att ta stryket själva framför barnen. Exakt samma sak skulle ett barn välja i samma situation, d v s att ta smällarna själv. Att som barn behöva se det man älskar mest i hela världen och som är hela hela ens trygghet bli sönderslagen gång efter gång ger spår som ni inte ens kan ana. Blunda gärna och föreställ er att någon slår sönder era barn... hur känns det?Som ni kanske märker så blir jag upprörd bara jag skriver detta så nu tänker jag sluta men jag hoppas att alla fattar poängen! Hur jävla nerbruten man själv är så har man ett ansvar för sina barn.
    du har helt rätt! det va därför jag lämnade honom. men det är så mycket annat runt omkring. som man kanska inte förstår om man inte varit där själv. kram
  • johansdotter

    DET tycker jag är viktigt!
    Just att visa att någon har tagit sig ur det och visar att det går. Att man behöver inte leva så...utan kan bli lycklig igen, trots ärr i både själ och kropp.

    JAG är stolt över att du klarade det! (trots att jag inte känner dig...men ialla fall.)


    20080301 skrev 2008-04-03 14:08:05 följande:
    Ja det är det. Jag hade stannat om han hade slagit mig oxå. Han har bitit mig i handen en gång opch dom märkena gå¨r aldrig bort.Det är mina barn och två nära vänner som sett till att jag lever för jag ville verkligen inte leva.Det jag är sååå stolt över är att det var jag som avslutade förhållandet och jag har aldrig tittat tillbaka
  • 20080301

    Tack vad du är snäll
    Jag skulle leva ensam hade jag bestämt tills min man hittade mig =)
    Har man inte levt i skiten så vet man tyvärr inte hur det är och varför det blir så eller hur man kan stanna. det hjälper inte att ens vänner vänder en ryggen. goda råd hjälper eg inte heller tyvärr.
    Mina barn var aldrig närvarande när han beteede sig så mot mig men det är klart att dom visste att jag mådde dåligt men när man är i det intalar man sig själv att dom inte förstår.


    johansdotter skrev 2008-04-03 14:13:04 följande:
    DET tycker jag är viktigt!Just att visa att någon har tagit sig ur det och visar att det går. Att man behöver inte leva så...utan kan bli lycklig igen, trots ärr i både själ och kropp.JAG är stolt över att du klarade det! (trots att jag inte känner dig...men ialla fall.)
  • emeliek45

    Blondie77, ja du kanske har rätt...vet att jag aldrig skulle neka henne, men jag hoppas att hon nån gång inser att hon kommer att förlora alla nära och kära om hon inte slutar att tänka på sig själv.

  • paradisfågel

    Det är väldigt lätt att säga att man ska lämna honom, att man inte tänker tåla någon sådan behandling. Att han är ett kräk och att man förtjänar bättre.
    Sen när man står där.. i dörren eller iaf påväg ut ur förhållandet.. Börjar man tänka på allt de positiva.. Han är ju så snäll o omtänksam när han inte gör så.. Han var ju så gullig när vi först träffades.. O han säger ju att han ångrar sig.. Jag vet att han är snäll innerst inne..

  • johansdotter

    "Sen när man står där.. i dörren eller iaf påväg ut ur förhållandet.. Börjar man tänka på allt de positiva.. Han är ju så snäll o omtänksam när han inte gör så.. Han var ju så gullig när vi först träffades.. O han säger ju att han ångrar sig.. Jag vet att han är snäll innerst inne.. "

    Förvisso....men det rättfärdigar ändå inte det han gör...och har han gjort det 1 gång...så kommer det bara escalera.
    Dom kommer inte sluta...hur mycket du än försöker göra rätt!
    Dom hittar bara en ny ursäkt nästa gång.
    DET måste man ha i åtanke.

  • Vinterbruden 08

    Lättare sagt en gjort... Tyvärr..

  • paradisfågel

    johansdotter: jag menade inte att det rättfärdigar de han gör.. jag menar att det är en tanke man kanske ofta tänker när man är i ett förhållande man inte mår bra av..

  • johansdotter

    Förstår absolut! =)

    Menade bara att det är sådant man MÅSTE intala sig i sådana situationer.


    paradisfågel skrev 2008-04-03 14:31:41 följande:
    johansdotter: jag menade inte att det rättfärdigar de han gör.. jag menar att det är en tanke man kanske ofta tänker när man är i ett förhållande man inte mår bra av..
Svar på tråden fysisk v. psykisk misshandel...