Varför...

Jag o min m2b har diskuterat måånga gånger om vilket namn vi ska ta *skrattar* Han vill ha mitt och jag vill ha hans *ler*
Så vi kommer antaligen att ta hans (om vi inte kommer på ett eget).
Vi har båda väldigt vanliga efternamn så det spelar ingen större roll.

Anledningen till att vi gifter oss är :
För kärleken (För att vi älskar varandra så klart )
Juridiska.
Men även för att vi verkligen känner att vi vill.

Vi har inte ens våra förlovningsringar på oss alltid (detta för att vi jobbar med yrken där skit och annat mojs kan hamna bakom) så mina arbetskamrater visste inte ens att jag var förlovad *Skrattar*

för mig så handlar det inte så mycket om att ha en extra ring på fingret som ett löfte jag ger till honom och framför allt vi visar att vi är redo att bygga en framtid gemensamt

min man har ett trist sson namn,o jag ett ovanligt! så för mig är det självklart att behålla mitt som mellannamn.
Men han VILL,o jag med för den delen ,vill ju samtidigt heta samma...så då är det ju en bra lösning tycker jag.
behålla mitt eget o lägga till hans.

Jag tog min frus efternamn när vi gifte oss. Det var självklart för oss att byta namn, vi ville ju visa att vi var en familj. Eftersom hennes efternamn var ovanligare än mitt fick det bli hennes vi tog. Inga konflikter alls, vi var helt överens...

Tack alla ni som skrivit! Verkligen nyttigt oh intressant att få ta del av allas tankar.
lillP: Nja, jag ser det inte som undanflykter för att slippa gifta sig. Det var trots allt han som friade. Att hitta på ett nytt namn känns inte heller så tilltalande för mig tyvärr.

Jennyfer: SHIT vad bra du är! Du slår ju huvudet på spiken, kunde inte sagt det bättre själv

FoxyLoxy: Ja, jag borde fråga honom varför han vill gifta sig, men jag orkade helt enkelt inte igår då konversation en kom upp.

För att vidareinformera er... Jag har bestämt mig under dagen för att jag tar mitt efternamn som mellannamn och lägger till hans. Det känns ändå som en shysst kompromiss. Så när jag kom i fyllde jag i "namn-blanketten" som ska skickas in till skattemyndigheten och la framför hans dator. När han kom hem och såg den, fullkomligt attackerade han mig. Så det verkar som att även han blev nöjd och glad "Nu är du MIN" sa han. Sött sött!

Jag ser att jag är sent ute, men jag kan tycka såhär: den som tycker det är mest viktigt att man heter samma kan gott få byta.

Namnlagen har fö varit könsneutral sen 1982, så det finns inget som säger att kvinnan "ska" ta mannens namn.

Största skälet till att gifta sig är det juridiska. Att man älskar varandra vet vi ändå.

Vi gifter oss för att förkunna vår kärlekt till varandra
Av juridiska skäl
För att vi tycker att det är en fin tradition.

Vi har båda tråkiga -sson namn och klurar därför på att återuppta något släktnamn lite längre tillbaka. Förövrig har mina föräldrar aldrig haft samma efternamn fast de har varit gifta i 28 år inga konstigheter med det .

Nyfiken på vad ni menar alla ni som skrive ratt ni gifter er av juridiska skäl. Jo, jag vet att det finns juridiska skillnader mellan att vara sambo och gifta men vill gärna veta hur ni tänker.

Själv gifter jag mig för att jag älskar min sambo och vill fira vår kärlek, för att jag vill ha samma efternamn som resten av familjen, för att jag vill slippa kalla mannen i mitt liv för "sambo" och för att jag vill ha ett hejdundrande kalas och bröllop är bästa sorten.

Min sambo gifter sig främst för att jag vill, vilket är en kärlekshandling god som någon.

En rätt stor del i att vi gifter oss är nog namnet. Om vi ska ha barn så vill jag att vi ska heta samma sak allihopa och jag gillar inte dubbelnamn. Vi väljer det namn som passar bäst internationellt eftersom vi kommer att bo utomlands i perioder. Vår kärlek behöver vi inte bekräfta med papper, den kan vi fira ändå, men det är klart att bröllopet är ett ypperligt tillfälle att göra det på.