Hej i tråden!
Har haft allt mindre tid att skriva den senaste tiden. Mycket beror på att Matilda börjat sova jättebra på nätterna. Som det ser ut nu så sover hon från ca 20-22 till 06-07. Suveränt! Nackdelen är att hon inte sover så mycket på dagen. Med andra ord finns det minimalt med tid över till att göra annat. Hon blir dessutom uttråkad rätt fort och vill hela tiden bli stimulerad och underhållen. Vissa dagar blir det bara några tupplurar och det gör att jag inte hinner in så ofta i tråden som jag skulle vilja. Har iaf läst lite emellanåt även om jag inte alltid hunnit kommentera.
Har tyvärr snappat upp under mina snabba ikappläsningar att Lappis återigen fått tantjävelbesök. Så himla tråkigt så jag finner knappt ord. Det var verkligen din tur nu, och med dessa toppembryon dessutom... Men so far so good. Då vet ni åtminstone att ni kan få till jättefina embryon och precis som jag läst att några andra varit inne på, så måste ni ju kunna få hjälp med att få det hela att fastna och börja växa?! Nåväl, ni fick ju ett par fina till frysen så hoppet kvarstår. Jag önskar dig hursomhelst en jättehärlig resa till Hongkong. Hoppas du hittar ny energi och kommer tillbaka utvilad och redo att sparka tantjäveln åt h-vete. Stor stor kram!!!
Pirr - Tack för din förlossningsberättelse! Härligt att det gick så bra och att du upplevde din förlossning så positiv. Synd att det varit lite tufft efteråt, men det är ju tyvärr ganska vanligt med lite komplikationer av olika slag. Det är ju en tuff sak att gå igenom, både själva graviditeten, förlossningen och tiden efteråt. Det frestar ju dessutom både fysiskt och mentalt. Själv känner jag att det är först nu som jag fullt ut kan njuta av min mammaledighet.
Jag var hos BM på efterkontroll häromveckan och när hon bad mig beskriva förlossningen kom mina känslor åter över mig och tårarna började rinna. Jag som trodde att den tiden var över nu. I början hade jag svårt att prata om den utan att gråta (jag är sån där fjantig människa som avskyr att visa starka känslor och gråta offentligt), men nu har jag kunnat prata om den utan några större känsloyttringar ett tag så jag blev förvånad över den starka reaktionen som kom över mig hos BM. Tom BM grät en skvätt med mig 
. Blev lite förvånad för hon har inte varit särskilt mysig och personlig innan, men nu både grät hon och frågade om hon fick ge mig en kram! :-O
Hon tyckte hursomhelst att jag borde prata med en läkare nu efteråt och verkligen gå igenom förlossningsjournalen med henne och prata om vad som hände och varför. Hon bokade därför in en tid med en läkare som jag och maken ska träffa på tisdag. Henne ska vi träffa på vårdcentralen i den mindre orten där jag bor.
Resultatet på bäckenmätningen som jag gjort på länssjukhuset skulle komma efter ca en vecka, men det har dröjt ända tills nu (ca 3,5 vecka senare). Det kom ett brev från läkaren (tyckte gott att han kunde ringt, då han inte ens besökte mig på BB efter operationen som de normalt gör efter ett akutsnitt och de komplikationerna som jag hade) där han själv skrivit ihop att jag var lite trång i ingångspartiet men att det inte behövde betyda något till nästa graviditet. Kan inte påstå att det svaret gjorde mig direkt klokare. Eftersom den BM som ringde upp mig från förlossningen en tid efter, sa att ca 25% av barnen vänder sig fel och det är vanligare vid andragångsfödslar känns det ju inte så bra att jag tydligen är lite trång...
Ja, tur att jag fick en tid hos den andra läkaren. Jag ska ta med brevet och verkligen se till att jag får svar på mina frågor. Som det ser ut nu tänker jag nog begära ett planerat snitt till nästa gång... Men jag kanske ändrar mig.
Oj vad långt och ego detta blev. Sorry, det var inte meningen. Jag hade ju tänkt kommentera era inlägg...
