Berättat för föräldrarna

Nej men fy va hemskt! Stackars dej. De låter ju jätte-konstit! Vilken konstig reaktion! Va de länge sen ni förlova er? Har de hänt nåt annat inom familjen senn dess? Jätte.konstig reaktion verkligen... Kram på dej!

Usch jag lider med dig!
Vi har fortfarande inte bestämt när vi ska berätta för mina svärföräldrar att vi ska gifta oss (3 veckor kvar till vigseln...) Är jätterädd för olika reaktioner, men det värsta är ju faktiskt det du råkat ut för - att ingen säger något alls!

Hoppas att det löser sig!

Vad tråkigt att det blev så "Nilsa" och jag förstår att du kanske känner dig besviken.
Dock kan det ju finnas en förklaring till dina föräldrars reaktion, som du kanske inte tänkt på själv:
1) de visste redan om att ni är förlovade så de kanske inte tyckte det var så stor grej att ni bara meddelade datum. Det kanske mer blev ett konstaterande för dem
2) de kanske har tagit för givet att de ska betala stor del av kalaset och kanske kände att du indirekt nu bett dem räkna ut hur mycket de kan bidra med. Därav tystnade och att din pappa sa "vi får diskutera detta".
3) de kanske helt enkelt har svårt för att uttrycka sina känslor?

En fråga: Vet du vad din familj anser om din blivande man?
Vet inte hur gammal du är heller, men kan det även vara så att du är ganska ung och din föräldrar först trodde att ni skulle gifta er om ett par år och nu blev det tidigare är de tänkt?

Det finns förhoppningsvis en rimlig förklaring till varför dina föräldrar reagerade som de gjorde.

Lycka till så länge!

Jag lider med dig, men försök att inte bry er det är ju faktiskt dem som förlorar på det i långa loppet.
Så länge ni känner er säkra på er sak så spelar det ingen roll vad andra tycker och tänker.

det var inte kul.... hoppas det blir bra .. de blev kanske bara överraskade..

Fy fasiken vad hemskt.
Just den där reaktionen är jag livrädd för att vi får nu då korten skickas ut i dagarna. Att de blir sådär spännt och jobbit fast vi varit förlovade i snart 8 år så tror dom knappast vi skall till att gifta oss. Mina föräldrar är döda men syftar på m2b,s släkt.

Tack för förståelse och omtanke!

Jo, Vinterbrud. Jag tror nog att det är så som du skriver: att de dels inte tyckte att det var någon stor grej, dels att de inte är vana vid att de själva visar känslor. Det känns redan lite bättre.

Berättade för min killes föräldrar och syskon igår under julmiddagen. Det gick bättre. Hans systers sambo blev jätteglad och kramade mig men hans två systrar var ganska tysta. Hans ena syster sa att hon själv aldrig skulle kunna tänka sig att gifta sig för hon har inte det behover av att stå i centrum.... Det var det dummaste jag hört! Det är väl för fanken inte det som det handlar om?
Kanske bara jag som alltid gratulerar och blir upprymd över såna här saker? Och så tänker jag mig att alla funkar som jag? Vet inte. Orkar inte bry mig heller.
Folk är olika, så har det alltid varit och kommer alltid att vara. Bara att acceptera. Vi kör vårt race.

Tack för värmande ord!

Usch ja så tråkigt när ni inte fick de positiva reaktioner som ni så gärna vill ha! "Stor grej" näe kanske inte för dem, men för ER är det ju det! Det är det väl för alla brudpar. Eller har jag helt fel??

"Hans ena syster sa att hon själv aldrig skulle kunna tänka sig att gifta sig för hon har inte det behover av att stå i centrum...."skrev du.
Nähä, men är det nån som tvingar henne då ( sorry, kunde inte låta bli) Dumt sagt tycker jag! Avundsjuka? Även om hon nu tycker så, var det helt fel tillfälle att basunera ut det. Man behöver faktiskt inte säga precis allt man tycker jämt

Vinterbruds tre punkter kan säkert stämma, avvakta lite så kommer dina föräldrar säkert att gratta er och glädjas med er snart.
Grattis och lycka till!

Det är så tråkigt att det ska behöva vara så här! Det hans syster sa låter som ren avundsjuka...
Förstår faktiskt inte heller varför man inte kan glädjas med andra, min sambos föräldrar är likadana. Sa knappt någonting när vi berättade att vi skulle ha barn... (Deras första barnbarn) När vi berättade om bröllopet sa de iallafall grattis...
Jag lider med dig, försök att tänka på alla de som blev glada för er skull istället som din bror och din killes systers sambo. Dina föräldrar menade kanske inget ont, blev kanske chockade eller visste inte vad de skulle säga. Du kan ju iallafall ventilera här på BT Lycka Till!

Nilsa in love.. jag hade reagerat på samma sätt som du har gjort.. men jag tror att jag hade tagit åt mig det mer än vad du har gjort..