han vet inte om han vill ha barn..

ärligt för ett förhållande ska ha en chans att vara lyckligt utan bitterhet ...
(man hoppas väl alltid att det ska hålla helst hela livet och att man då ska vara lyckliga)
så tror jag att man måste tycka lika i den frågan

Huruvida man vill ha barn eller inte är ju väldigt individuellt och måste ju respekteras!

Än har du tid att fundera på om du ska eller vill stanna i den relationen ändå och vem vet, han kan ju ändra sig i frågan, men meningen var nog inte att få dig att känna dig lurad- man har ju rätt att ändra sig både framåt och bakåt...

Inte vill du väl pressa honom att bli pappa till ett barn "för din skull"?

Lycka till!

Jag tror att det är jättesvårt att leva i ett förhållande och vara oense om just den biten. För det är en så pass stor sak

Lady o Lufsen
nej det e klart jag inte vill pressa honom bara för min skull..men känner ju liksom att jag gick in i förhållandet i tron om att han kände lika starkt som jag om detta..

och nu plötsligt vet han inte alls...och varför det gör så ont är för att jag sååå gärna vill ha barn ¨så att det känns som om jag ska spricka.. =(

Var själv i ett sånt förhållande å det slutade att jag blev så bitter att jag inte klarade av hans unge. Det enda jag kunde tänka var att om hans unge inte funnits då hade minsann det varit annorlunda... Ett sådant förhållande kan aldrig sluta bra i enligt min mening.

...jag förstår den smärtande känslan över att vilja ha barn men vad är det som får dig att tycka att du har blivit "lurad"?
Hur har resonemanget kring barnfrågan låtit hittils? Eller har DU haft förhoppningar som ni två inte pratat om eller delat?

fru trul

precis...han har faktist sagt att om jag inte hade haft henne (dottern alltså) så hade vi flyttat ihop för länge sen osv.
känns inte så roligt att höra sånt..även om jag såklart till en viss del förstår..=(

Lady o Lufsen

Jag känner mig lite "lurad" då han i början sa till mig att han mer än gärna ville ha ett helt fotbollslag av små lintottar tappades omkring..och sen plötsligt inte vet om han vill längre...iom. att jag alltid vetat att jag vill ha barn hade jag nog aldrig involverat mig så mkt i ett förhållande om jag vetat att han inte vill...
Vi har pratt om det tillsammas...detta är urklipp ur ett mail jag fick av honom ibörjan när vi började lära känna varandra

"jag skall inte klaga, jag lever ett kanonliv med bra jobb som jag trivs med och en spännande och aktiv fritid. Men, för att vara personlig, så trivs jag nog allra bäst i en par-relation och skulle gärna vilja ha några små lintottar. Byter gärna krogen och champagne till mys i soffan med ett glas Amarone framför brasan ; ) .

Med den erfarenheten som jag har idag så skulle jag än mer uppskatta och värdesätta familjelivet och där ingår även barn. Samtidigt som det är det viktigt för mig att kunna ha en mycket bra lön (bra ekonomi är förutsättningen för så mycket) så skulle jag nog inte jobba så mycket som jag gör idag... det är lätt att missa massor... "

Jag har en kompis som är i samma läge som du. Känner så med dig. De hade varit ett par i nästan 6 år(!) då han plötsligt säger att han inte vill skaffa barn med henne. (Han hade redan två sedan tidigare, men både han och hon hade varit inställda på att bilda egen familj då studier mm var avklarat). Det tog tyvärr slut, för det betydde mycket för henne att skaffa en egen familj. Dessutom tyckte hon att hon inte längre riktigt kände den mannen som helt "out of the blue" kunde klämma ur sig att han helt plötsligt inte längre ville det som länge hade varit deras gemensamma framtidsvision.

Hoppas det löser sig till det bästa för din del, hur det nu än blir! Var stark och lycka till!

chubbys:

Jag förstår att detta är jobbigt för dig, men människor ändrar sig och det är så världen ser ut. Vi lever inte med några garantier, du kan bli påkörd imorgon, du kan bli bedragen av den du älskar mest, du kan bli förälskad i någon annan etc. Livet är oförutsägbart! Att han sade att han ville ha barn tidigare men nu säger att han inte vet är inget du kan anklaga honom för, bara vara glad att han är ärlig och inte håller inne med det.

Det är bara du som kan bestämma om du kan leva i en relation utan barn eller inte. Men kanske är han värd en andra chans? Kanske börjar han längta efter barn igen?

Nessan

tack..=(