Blivande kattägare behöver råd och tips!(viktigt)

När det gäller att välja en katt att ha inne så rekomenderas raskatter, jag har två huskatter inne i vår lägenhet och det går bara fint tycker jag. Vi skaffade en katt först och när hon blev lite äldre och jag fick jobb skaffade vi en till, det var alldeles för ledsamt att lämna henne ensam. Att resa bort en kväll brukar inte göra nått, man blir bara kelattakerad när man kommer hem ;). Pensionat är som för oss människor lite varierande klass på. Jag har hört talas om jätte fina pensionat där de verkligen älskar katter och sen de som är mindre bra. Tur som är har vi underbara svärföräldrar som älskar våra troll så vi lämnar dem där.

Russian blue är enligt diverse kattböcker extra lämplig som innekatt om man inte vill ha långhåriga katter som perser m.m.

Angående kattpensionat så har jag det som sista alternativ, mest beroende på att min ena katt är lite skör och otrygg, men är det ett bra pensionat så tror jag det kan gå.

Mitt tips är att ha två katter, typ syskon eller nåt, katter KAN faktiskt känna sig ensamma. Min första kissade inne tills jag skaffade den andra. Och enligt veterinär och kattkännare så kan det inträffa. Vissa katter är mer sällskapssjuka än andra, medans en del är "ensamvargar".
Och det är enklare att lämna bort dem och så. Tycker jag.

Lycka till!

Vi hade tänkt att skaffa en bondkatt eftersom det är de finaste katterna,tycker jag.
Vi vill ha hem den när den är liten typ 6 veckor så att den vänjer sig att bo inomhus, vad tror ni andra verkar vara bäst?

6 veckor är för tidigt att skilja en unge från mamma och kullsyskon! Jag vet inte exakt vad som är idealiskt, ca 10 veckor kanske men 6 är för tidigt!

Är själv stolt matte till två innekattjejer som inte är raskatter. Har fungerat alldeles ypperligt, men ska kanske tillägga att de aldrig har fått in vanan att gå ut. Vi bad säljarna hålla katterna inomhus med tanke på att de skulle bli innekatter.

Vår äldsta katt som är två år trivs jättebra med att få gå ut på balkongen och sitta där och spana. Den mindre (1 år till sommaren) är som alla kattungar väldigt nyfiken och har ännu inte fått gå ut på balkongen. Misstänker att hon snart börjar löpa, och då får man vara på sin vakt så hon inte drar ut och letar efter karlar.

Det går utmärkt att lämna dem ensamma en natt, precis som skrivs här ovan.

Har ni möjlighet och utrymme att ta två katter, gör det! Det är inte så mycket mer jobb att ha två katter än en. Visst, lådan måste tömmas oftare och mer kattmat bäras hem, men det uppvägs av allt gos man får tillbaka. När ni väljer kattunge/ar, prata med säljaren och be dem beskriva kattungarnas speciella karaktärsdrag. Till innekatt kanske man inte ska välja den vildaste som är överallt och ingenstans samtidigt.

Lycka till!

På grund av att ha hela morgonen lyssnat på sorglig jamande vill jag berätta en liten historia.

Jag bor i ett bostadsrättshus och ett par som bor här har en katt. Vid tiden vi flyttade in var katten en ganska nöjd innekatt. Han satt i fönstret och fick komma ut med sin matte. När katten var ute var han skygg och försiktig och trivdes bäst gömd i en buske eller under en stol. Han ville aldrig springa i väg och verkade nöjd med sin tillvaro.

Sedan fick paret ett barn och katten åkte ut. Nu har stackars Måns varit en olycklig utekatt som släpps in då och då. Några bestämda tiden har katten inte fått. Ibland kommer denna extremt social och kelig katt och möter mig ute tidigt på morgnarna vilket får mig att undra om han varit ute hela natten. Han vill alltid komma in. Ofta sitter han uten på gården och tittar uppåt och jamar så att det gör ont i hjärtat. Om jag öppnar fönstret springer han fram och jamar: "jag vill in.."

Sedan vet jag att han inte längre trivs hemma inomhus heller. Han är alltså aldrig nöjd. I morse hade han kommit in i trapphuset och jamade bakom min dörr! Fel dörr alltså, men när jag gick och öppnade sprang han in.

Jag tycker synd om katten, helt enkelt.
Syftet med denna berättelse var inte att döma de som vill ha en innekatt utan att berätta hur illa det kan gå när man inte är konsekvent med sina djur.

Jag tycker 6 veckor är lite tidigt att skilja den från mamman. 8 veckor tycker jag är bättre. Åldern spelar ingen roll, när de är så små brukar de inte ha vant sig vid att vara ute, om de inte växer upp i ladan...

För övrigt ser Russian Blue ut som en bondkatt, men blågrå.
Men bondkatt kan också funka.

Ojsan! ta inte katten för tidigt, jag skulle vänta tills att den var minst 10v. Annars kan det bli besvärligt om de inte har frigjort sig från mamman.

Sök dig till en hemsida där det finns fler kattmänniskor.. då får du mer tips!

Jag skrev fel,förlåt,jag menar 8-10veckor!
Paulina,det var bra att du delade med dig detta,stackars katt! vi planerar oxå barn om några år,men katten blir en lika kära familjemedlem som barnet/nen.
Bra tips Jäänie ang,katthemsidor,men jag trodde att man kunde få diskutera det mesta här, även husdjur.

Jag tycker inte att bondkatt är en bra innekatt. Jag skulle också gärna vilja skaffa katt (vi bor i lägenhet), men då vill jag ha en bondkatt.

Mina föräldrar har en bondkatt (Kasper), som springer ut när han känner för det. Bondkatter är av naturen utekatter och att ha dem inne är nästan lite plågeri, tycker jag. Då tror jag att raskatter fungerar bättre som innekatt.

Tänk på katten främst och sedan på vad ni föredrar. Är en katt en naturlig utekatt, bör man inte "låsa in den".