Traditionen med möhippa...

Sedan kan man köra den antropologiska förklaringen:

Bröllopet är en övergångsrit och övergångsriter är uppdelade i tre faser: Separation, den liminala fasen (själva riten) och inträdet. Den liminala fasen känneteckas ofta av ett välkontrollerat kaos, då personen
befinner sig mellan två "stolar," i detta fall mellan att vara gift och ogift.

Man skulle kunna göra tolkningen att man fogat ihop separationsfasen och lagt till kaosbiten av själva kaosdelen av övergången, dvs en enkönad grupp rövar bort (separerar) den som ska göra övergången och spökar ut den (liminalitet).

Hahaha... :D Jätteroligt!

Här kommer texten från Nationalencyklopedin:

möhippa, fest som ordnas för en blivande brud av hennes väninnor strax före bröllopet. Möhippan uppstod i Sverige i början av 1900-talet, särskilt i konstnärskretsar, närmast som en efterbildning till männens svensexor. Karakteristiskt för möhippan är att den blivande bruden skall överraskas av arrangemanget och ofta desorienteras genom att förses med bindel för ögonen. Väninnorna är utklädda, ofta i manskläder, gärna till ett låtsasbröllop med både brudgum, präst och svärmor, eller också till småflickor, en anspelning på den del av livet som bruden nu lämnar bakom sig. En föregångare till möhippan var mökvällen.

svensexa, fest som kvällen före bröllopet eller en tid dessförinnan hålls för den blivande brudgummen av hans närmaste manliga vänner. Vissa beröringspunkter finns med en äldre sed, svenaftonen, som finns belagd från 1600-talet. Svensexan i sin moderna form uppstod i borgerliga manliga miljöer vid mitten av 1800-talet, bland t.ex. officerare och studenter. Under 1900-talet har den fått allmän spridning. Alkoholen spelar stor roll på svensexan, däremot inte utklädselupptåg och exponerande i publik miljö, vilket mer kommit att prägla dess kvinnliga motsvarighet, möhippan.

och texten om Mökvällen

mökväll, fest som kunde ordnas för en blivande brud och är belagd från 1500-talet och fram till 1800-talet. Till skillnad från vår tids möhippa kännetecknades mökvällen av att brudens föräldrar arrangerade festen i sitt hem och att gästerna var av båda könen, såväl äldre som yngre personer, ofta antagligen just gäster som kommit i förväg till bröllopsgården.

Mycket intressant diskussion tycker jag! Själv har jag tackat nej till möhippa och slipper också "drabbas". Vill inte ha nån krystad tillställning med mina tjejkompisar som inte känner varandra och som jag ändå träffar för sällan. Vill träffa en i taget och på tidpunkt som passar mig. Jag bor 25 mil från hela gänget och vill disponera tiden vid besök i hemstaden själv. Vilket respekteras av mina kloka vänner!

Jag tror inte jag kommer få någon möhippa - och hade inte velat ha någon heller. Jag bjuder bara några få vänner på bröllopet, och ingen av dem känner varandra. Däremot skulle jag tycka att det vore kul att ha som en liten middag eller liknande med kvinnliga släktingar - kusiner, syskon m.m. Kanske även med vännerna där då. Men vi får väl se. En "hippa" som det är tänkt - det vill jag inte ha! :D

Oj, här har det rullat på märker jag :)

Intressanta inlägg! Slår man ihop alltsammans så verkar det ju finnas grogrund för möhippan med utklädsel och allt.
Någonstans på vägen förvandlades alltså detta till att utgöra en slags förlöjlingceremoni av bruden.

Men hur sjukt är det inte, egentligen? *skrattar*
Med dagens mått mätt, eller sätt att se på saken, blir det ju nästan som att man "straffar" bruden för att hon går och gifter sig. Gör henne ful - för att hon sedan ska få vara så fin. Eller...?
*klurar vilt*

Njo lite så blir det ju. :) Fast jag ser det mest som att man klär ut henne (och kanske även sällskapet) för att dra uppmärksamhet till sig. Folk brukar ju komma fram och gratulera vid möhippor. Man avslutar sitt singelliv med påmpa och ståt liksom. :)

Hmmm.. men har den inte egentligen längre anor än sa, möhippan? Fanns det inte redan pa medeltiden (typ i stil med Guillous berättelser om Arn) tradition pa att den blivande bruden skulle tillbringa kvällen före bröllopet med bara jungfrur?

Lilla Li

Det är sant. Folk brukar ju i regeol flina upp sig en smula när ett utstyrt möhippetåg drar förbi (jag föredrar faktiskt varianten där _hela_ gänget är utklädda. Lite schysstare så att säga).
Med "pompa och ståt" vet jag inte riktigt *s* Det är ju ganska ruskiga saker en del klär på den arma kvinnan :D

Zozo

Ingen aning! Vidareutveckla gärna. :)